Blodbrist på grund av för lite järn

Skriv ut (ca 6 sidor)

Blodbrist på grund av för lite järn är vanligt och kan göra att du känner dig trött och orkeslös. Den vanligaste orsaken till blodbristen är att du har förlorat blod. Det kan till exempel vara vid mens eller om du har en sjukdom i magsäcken eller tarmen som ger blödningar. Det kan också bero på att du inte kan ta upp järn från maten.

Skriv ut

I den här texten kan du läsa om de vanligaste symtomen på blodbrist på grund av för lite järn. Du kan också läsa mer om när du ska söka vård och olika behandlingar. Blodbrist kan även bero på att du har för lite B12. Du kan även ha blodbrist av andra anledningar.

Symtom

Symtom

De röda blodkropparna har till uppgift att transportera syret från andningsluften till alla delar av kroppen. Syre behövs för de flesta av kroppens funktioner, som blodbildning, ämnesomsättning och energiproduktion. Det gör att brist på röda blodkroppar kan ge många olika typer av symtom.  

Vanliga symtom vid blodbrist är att du

  • känner dig trött och orkeslös
  • har svårt att koncentrera dig
  • känner dig yr
  • blir andfådd lättare än förut
  • får hjärtklappning
  • har ont i huvudet
  • får öronsus.

Hur mycket symtom som du får av blodbrist beror på hur svår blodbristen är men varierar också från person till person. I vissa fall, när blodbristen tilltar långsamt, kan kroppen anpassa sig. Då får du bara lindriga besvär trots att blodbristen kan vara kraftig.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Sök vård på en vårdcentral om du misstänker att du har blodbrist. Där kan du få en remiss till en läkare som är specialist på till exempel blodsjukdomar. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Du får i dig järn med maten som du äter. För de flesta räcker det att äta varierat för att få i sig tillräckligt med järn. Om du vet att du har haft låga järnvärden tidigare, bör du äta mat som innehåller extra mycket järn.

Det finns mycket järn i kött, fisk, ägg, inälvsmat och mat som är rik på blod, till exempel blodpudding. Det finns även järn i fullkornsprodukter, potatis, spenat, bananer och persikor.

Att dricka te, kaffe och mjölk gör det svårare för kroppen att ta upp järn. Frukt, grönsaker och rotfrukter gör det däremot lättare för kroppen att ta upp järn från maten.

Blodbrist på grund av för lite järn behandlas med läkemedel

Om du har blodbrist på grund av för lite järn räcker det inte med järn från maten. Då behöver du behandling med läkemedel. Kosttillskott med järn är inte effektivt vid blodbrist eftersom de inte innehåller tillräckligt mycket järn. 

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

På vårdcentralen gör läkaren en kroppsundersökning. Du får berätta om du har haft några tidigare sjukdomar, hur du brukar äta och om du tar några läkemedel. Läkaren frågar även om det finns några ärftliga sjukdomar i din släkt. Sedan får du lämna ett blodprov som kontrollerar hur mycket hemoglobin du har i blodet. Det förkortas ofta till Hb. Ibland kallas det också för blodvärde.

Du som har mens får berätta om hur ofta du har mens, hur mycket du blöder och om du har mellanblödningar.

Du får också berätta om du har sett blod i ditt bajs och om du har haft andra besvär från magen och tarmarna. 

Prover tas för att ta reda på vilken typ av blodbrist du har

När ditt blodvärde har undersökts och läkaren vet att du har blodbrist, tas andra blodprover för att ta reda på vilken typ av blodbrist som du har. Det kan till exempel vara blodprover som visar hur mycket järn du har i kroppen.

Du kan få lämna avföringsprov

Om du har blodbrist som beror på för lite järn, och inte har menstruationer, är det viktigt att hitta en förklaring till järnbristen. Blödningar från mag-tarmkanalen är en vanlig orsak till blodbrist på grund av för lite järn. Det är därför vanligt att lämna ett avföringsprov för att undersöka om du har blod i bajset. Då undersöks också ändtarmen.

Koloskopi och gastroskopi

Ibland görs också en undersökning av tjocktarmen med ett koloskop och en undersökning av magsäcken med ett gastroskop.

Vid en koloskopi förs ett långt, böjlig instrument upp i tjocktarmen via ändtarmen. På toppen av instrumentet finns en kamera som för över bilder av tjocktarmen till en bildskärm.

Vid en gastroskopi undersöks magsäcken. Då förs ett långt böjligt instrument ner i magsäcken genom munnen och svalget. Gastroskopet fungerar på samma sätt som koloskopet.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det är viktigt att du får behandling snabbt om du har blodbrist som beror på för lite järn. Det järn som du får i dig från maten räcker inte. Därför behandlas blodbristen med läkemedel. I första hand får du järntabletter, om du inte tål dem kan du få dropp eller sprutor som innehåller järn.

Om du har mycket låga blodvärden och stora besvär kan du få blodtransfusion. Då tillförs nytt blod till kroppen. Du får alltid blodtransfusioner om blodbristen påverkar hjärtat eller blodcirkulationen.

Järntabletterna kan ge magbesvär

Det är vanligt att få vissa biverkningar av järntabletter. Det kan till exempel vara illamående, förstoppning eller diarré. För att undvika biverkningarna kan du, till en början, ta tabletterna efter en måltid. Om det går bra bör du pröva att ta dem på fastande mage, eftersom mer järn då tas upp i kroppen.

Prata med din läkare om du får biverkningar av järntabletterna. Då kan du få sprutor med järn i stället. Det är ofta inte något bra alternativ att minska dosen, eftersom dosen då kan bli så låg att den inte ger någon effekt.

Ta inte fler järntabletter än vad läkaren har ordinerat

Järntabletter ska alltid tas med ett halvt glas vätska, eftersom järn kan irritera matstrupen. Ta aldrig fler tabletter än vad din läkare har ordinerat. Det kan vara farligt att ta för hög dos.

Förvara tabletterna så att barn inte når dem

Läkemedel som innehåller järn kan orsaka förgiftning hos barn. Det är därför viktigt att förvara tabletterna på ett ställe där barn inte når dem.

Sjukdomar som orsakar blodbristen behandlas

De röda blodkropparna innehåller mycket järn. Det innebär att järnbrist och ofta blodbrist uppstår vid sjukdomar som ger blödningar. Det gäller till exempel magsår, vissa kroniska tarmsjukdomar och cancer i magen eller tarmen. Då får du behandling mot sjukdomen som orsakar blodbristen och behandling med järn mot järnbristen. Behandlingen med järn pågår till dess att blodvärdet är tillbaka på den nivån du hade tidigare och sedan någon månad till, för att fylla på järnförråden. 

Behandling vid kronisk blodbrist på grund av för lite järn

Den vanligaste orsaken till blodbrist på grund av för lite järn är mens. Den som fått blodbrist på grund av riklig mens får lämna blodprov regelbundet och behöver i allmänhet järntillskott tills mensen upphör. För vissa räcker det med järntabletter några dagar per månad, medan andra kan behöva större tillskott av järn. 

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Blodbrist som beror på att du har för lite järn kallas för järnbristanemi. Anemi är det latinska namnet på blodbrist.

Kroppen behöver järn

Järn är ett mineralämne som du får i dig genom maten. Kroppen behöver järn för att bilda hemoglobin. Det är ett ämne som finns i de röda blodkropparna och som fångar upp och transporterar syre från lungorna och ut i kroppen.

Järnet tas upp i tunntarmen. Cellerna där reglerar hur mycket järn som kroppen behöver ta upp. Från tarmen kommer järnet vidare ut i blodet som transporterar det till benmärgen. Där bildas de röda blodkropparna. Järn lagras också i levern, mjälten och benmärgen.

Blodbrist uppstår när kroppen inte kan bilda tillräckligt med röda blodkroppar

När du blöder förlorar kroppen järn. Då ökar kroppen bildningen av röda blodkroppar för att hålla uppe blodvärdet. Kroppen har ett extra järnförråd att ta av vid en blödning, men när förrådet är tömt kan det inte bildas tillräckligt med röda blodkroppar. Då uppstår blodbrist.

Vissa grupper behöver få i sig mer järn än andra

Du som har mens behöver mer järn än personer som inte får mens. Det beror på att du förlorar järn när du har en mensblödning.

Behovet av järn är också större under puberteten eftersom man växer mycket då.

Du som är gravid kan behöva extra järn för att tillgodose både fostrets och ditt eget behov. Ditt blodvärde kontrolleras flera gånger under graviditeten. Barnmorskan säger till om du behöver extra järn.

Blodbrist på grund av för lite järn är vanligare hos äldre. Det beror dels på att upptaget av järn blir sämre med åldern, dels på grund av att vissa sjukdomar som orsakar blodförlust blir vanligare ju äldre man blir. Det gäller framför allt cancer i tarmen.

Olika orsaker till blodbrist på grund av för lite järn

Det finns flera saker som blodbrist på grund av för lite järn kan bero på.

Den vanligaste orsaken är en blödning. Det kan vara en kort eller en mer långvarig blödning. Mensblödningar är den vanligaste orsaken till järnbristanemi i Sverige. Du kan få blodbrist på grund av för lite järn även om din mens inte är riklig. Då kan det bero på att din förmåga att ta upp järn från maten är nedsatt eller att din kost inte innehåller tillräckligt mycket järn.

Hos personer som inte har mens är den vanligaste anledningen till blodbrist på grund av för lite järn en inflammation, ett sår eller en tumör i magen eller tarmen.

Smärtstillande läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, naproxen eller ibuprofen kan ge små blödande sår i mage eller tarm vid långvarig användning.

Järnbristanemi kan också bero på att du inte kan ta upp järn från maten du äter. Det kan till exempel bero på att du har glutenintolerans eller en sjukdom i tarmen som Crohns sjukdom. Då har du ofta också svårare att ta upp vitamin B12 och folsyra från maten.

Ovanligt att blodbrist bara beror på järnfattig kost

Det är ovanligt att blodbrist bara beror på järnfattig kost.

Du som bara äter vegetarisk eller vegansk mat ska däremot vara noggrann med att få i dig järn från grönsaker och frukt för att minska risken för att få järnbrist. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-18
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden.

Granskare:

Gunnar Birgegård, läkare, specialist i blodsjukdomar, professor emeritus, Akademiska sjukhuset, Uppsala.