Läkemedel utifrån diagnos

Läkemedel vid långvarig smärta

Smärta brukar räknas som långvarig om du har haft ont i minst tre månader. Du behöver inte ha ont hela tiden. Det kan också vara smärta som försvinner ibland men som kommer tillbaka gång på gång. Eftersom läkemedel inte alltid hjälper vid långvarig smärta kan du behöva en annan form av behandling.

Den här texten beskriver olika typer av läkemedel som används vid långvarig smärta.

Smärta vid cancer och reumatiska sjukdomar behandlas delvis annorlunda än andra typer av långvarig smärta och beskrivs inte närmare i den här texten.

Här kan du läsa mer om långvarig smärta.

Behandling

När smärtan kommer plötsligt kan du behöva läkemedel under en begränsad period. Det kan till exempel vara efter en olycka. Vid långvarig smärta kan du också behöva annan behandling som fysioterapi, kontakt med arbetsterapeut, psykologiskt stöd för att hantera smärta. Du kan också ibland behöva hjälp från särskilda mottagningar för smärta.

Det finns olika typer av långvarig smärta:

  • Smärta på grund av skadad vävnad.
  • Nervsmärta.
  • Skada på grund av att smärtsystemet har blivit överkänsligt.

Du kan ha flera typer av smärta samtidigt.

Vilka läkemedel används?

Det finns flera typer av läkemedel som verkar på olika sätt.

Följande läkemedel kan användas vid långvarig smärta, ihop med annan terapi eller behandling:

  • Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet paracetamol.
  • Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID. Läkemedlen ska vanligtvis användas under en kort period.
  • Vissa antidepressiva läkemedel.
  • Vissa epilepsiläkemedel.
  • Opioider kan hjälpa vid särskilda tillstånd, men ska inte användas under längre perioder.  

Vilket läkemedel som du får beror på vilka besvär du har, din ålder och om du har andra sjukdomar eller tar andra läkemedel.

Att utvärdera behandlingen

Det är viktigt att du tillsammans med din läkare utvärderar effekten av ett nytt läkemedel. Din smärta ska minska och behandlingen ska leda till att du kan vara mer aktiv. Fungerar inte läkemedelsbehandlingen får du sluta ta läkemedlet.

Läkemedel vid smärta orsakad av skadad vävnad

Paracetamol är ett vanligt smärtstillande läkemedel som du kan köpa utan recept. Det kan användas av de flesta och har få biverkningar. Du kan få paracetamol på recept om du behöver det under en längre tid.

NSAID är ett vanligt smärtstillande läkemedel som du också kan köpa utan recept. NSAID kan lindra både smärta och inflammation. Tänk på att du endast ska ta denna typ av läkemedel regelbundet om en läkare har skrivit ut det på recept.

Läkemedel som kan hjälpa vid nervsmärta

Vid smärta som beror på skador eller sjukdomar i nervsystemet kan du behöva ett läkemedel som har effekt på nervsmärta. Det är läkemedel som används inom andra områden, som depression och epilepsi. Vid vissa nervsmärtor kan plåster som innehåller bedövningsmedlet lidokain eller kapsaicin fungera.

Vanliga smärtstillande läkemedel som paracetamol och NSAID har mycket liten effekt om du har långvariga nervsmärtor. Detsamma gäller opioider.

Läkemedel vid överkänsligt smärtsystem

Det är oftast svårt att behandla smärtor med läkemedel när smärtsystemet blivit överkänsligt. Vissa läkemedel mot depression och läkemedel mot epilepsi kan lindra smärtor. Gabapentin och Pregabalin används mot epilepsi och påverkar kroppens eget sätt att lindra smärta och lugnar därmed det överkänsliga smärtsystemet. Ibland behöver man kombinera de olika läkemedlen. NSAID och paracetamol har oftast en mycket liten effekt men används ibland.

Kombinera inte läkemedel på egen hand

Det är viktigt att du inte själv lägger till receptfria läkemedel om du har fått smärtstillande läkemedel utskrivet på recept av en läkare. Många smärtstillande läkemedel liknar varandra. Det gör att den totala dosen kan bli för hög. En för hög dos ökar risken för biverkningar och kan vara skadlig. Fråga en läkare eller på ett apotek om du är osäker.

Läkemedel och trafik

Din förmåga att köra bil kan påverkas av vissa läkemedel. Du kan till exempel bli dåsig, yr eller se suddigt. Olika personer reagerar olika. Du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga.

Läs mer på Transportstyrelsens webbplats.

Du som är äldre

Kroppens förmåga att ta upp, bryta ner och göra sig av med läkemedel förändras med åldern. Olika organ i kroppen blir också känsligare för läkemedel. Det gör att risken för biverkningar ökar. Åldersförändringarna sker i olika hög grad och i olika takt hos olika människor.

Här kan du läsa mer om att ta läkemedel när du är äldre.

Paracetamol

Paracetamol är smärtstillande och används i första hand vid långvarig smärta. Läkemedlet minskar smärta, men har en liten effekt på inflammation. Det är inte helt klarlagt på vilket sätt paracetamol dämpar smärta.

Vissa läkemedel med paracetamol innehåller även kodein för att förstärka den smärtstillande effekten. Hos de flesta människor omvandlas kodein till morfin i kroppen. Läkemedlet räknas då som en opioid och är olämpligt vid långvarig smärta.

Här kan du läsa mer om paracetamol.

Risk för leverskada vid överdosering

Effekten av paracetamol blir inte bättre om du tar en högre dos än vad som rekommenderas. Det finns risk för allvarlig leverskada om du tar för hög dos.

Biverkningar

Det är ovanligt med biverkningar av paracetamol.

Graviditet och amning

Du kan använda läkemedlet när du är gravid eller ammar.

Alkohol kan påverka

Du bör undvika alkohol eller bara dricka små mängder. Det finns risk för att levern påverkas av paracetamol och den risken ökar ju mer du dricker. Vid hög konsumtion av alkohol ökar risken för skador på levern.

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID

NSAID verkar genom att hämma ett ämne i kroppen som kallas cyklooxygenas eller cox. De kallas därför också coxhämmare. När cox hämmas minskar kroppens bildning av prostaglandiner, som bland annat framkallar smärta och inflammation. Det leder till att både smärta och inflammation dämpas.

Här kan du läsa mer om NSAID.

Graviditet och amning

Du ska inte ta NSAID när du planerar eller är gravid utan att prata med en läkare. Under de tre sista månaderna av graviditeten ska NSAID inte användas alls.

Alla smärtstillande medel går över i bröstmjölken, men det finns inget som tyder på att det påverkar barnet när du ammar. Prata med en läkare om du är osäker.

Biverkningar

En del personer som tar NSAID kan få biverkningar från magen, till exempel illamående eller diarré. Läkemedlen kan öka risken för magsår. NSAID kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke. Andra biverkningar kan vara huvudvärk, hudutslag eller yrsel.

Att tänka på

Det finns många olika verksamma ämnen i gruppen NSAID. Effekten av de olika läkemedlen är till stor del lika. Däremot kan biverkningarna skilja en del. Ibland kan det därför vara bra att byta från ett NSAID till ett annat. De kan också verka olika lång tid och doseras därför olika ofta för att effekten ska sitta i hela dygnet.

Exempel på NSAID som används vid långvarig smärta

Läkemedel som innehåller följande:

  • elecoxib
  • diklofenak
  • etoricoxib
  • ibuprofen
  • ketoprofen
  • nabumeton
  • naproxen.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Opioider

Opioider är ett samlingsnamn för smärtlindrande läkemedel som innehåller morfin och morfinliknande ämnen. De hjälper vid smärta orsakad av skadad vävnad men ska inte användas under lång tid. Orsaken är att det finns risk för att man blir beroende och behöver allt högre doser för att få samma effekt som tidigare. Det gör att opioider inte är lämpligt för den som är under 25 år, då hjärnan är extra känslig. Det gäller oavsett dos och styrka, men ju högre dos du tar desto större är risken. Då finns en risk för att bli beroende av läkemedlen. Därför ska opioider användas så kort tid som möjligt.

Opioider hjälper inte lika bra för långvarig smärta som beror på överkänslighet i smärtsystemet.

Besvär med abstinens

Om du har blivit beroende kan du få besvär med abstinens om du slutar tvärt. Abstinens är ofarligt och går över på ett par veckor. Symtomen är till exempel oro, kallsvettning och diarré. Du kan också få mer ont, även på andra ställen såsom värk i benen. Prata med en läkare om du har svårt att sluta med opioider. Då kan du få råd om hur du stegvis kan minska dosen.

Alkohol kan påverka

Du bör undvika alkohol om du tar opioder. Opioider tillsammans med alkohol kan öka risken för andningssvårigheter. Detsamma gäller om du tar för hög dos.

Graviditet och amning

Prata med en läkare om du behöver använda opioider när du är gravid eller ammar. Opioider kan användas under graviditet, men bör undvikas om det går. Långtidsbehandling och speciellt mot slutet av graviditeten, kan ge försämrad andning och abstinens hos det nyfödda barnet.

Biverkningar

Alla opioder har liknande biverkningar, men olika mycket. Muntorrhet, illamående eller dåsighet är vanligt i början av behandlingen.

Opioider gör att mage och tarmar rör sig långsammare. Därför är det mycket vanligt att få förstoppning. När du får en starkare opioid ska du alltid få behandling med laxermedel. Besvären med förstoppning avtar inte utan du måste fortsätta med laxermedel så länge du tar opioider.

Andra biverkningar som kan förekomma är till exempel yrsel, förvirring, buksmärta eller problem med att kissa.

Kodein kan orsaka gallstensbesvär och om du redan har sådana besvär kan de bli värre.

Tramadol kan ge ont i huvudet, svettningar eller kramper.

Exempel på opioider

Läkemedel som innehåller följande:

  • tramadol
  • kodein tillsammans med paracetamol
  • kodein tillsammans med acetylsalicylsyra och koffein
  • buprenorfin
  • morfin
  • oxikodon
  • oxikodin tillsammans med naloxon
  • fentanyl
  • tapentadal
  • ketobemidon.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Antidepressiva läkemedel

Antidepressiva läkemedel används bland annat vid långvarig smärta, vanligtvis i låga doser. Dosen ändras stegvis när du börjar och slutar med behandlingen.

Det finns två typer av antidepressiva läkemedel som kan lindra viss typ av smärta och de är följande:

  • Tricykliska antidepressiva, TCA.
  • Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI.

Tricykliska antidepressiva har bäst effekt på smärta men de kan ge biverkningar, speciellt hos äldre. 

Så här fungerar läkemedlen

Antidepressiva läkemedel påverkar signalsubstanser som finns i hjärnan. Signalsubstanser är ämnen som behövs för att olika nervceller i hjärnan ska kunna kommunicera med varandra. Exempel på sådana ämnen är serotonin, noradrenalin och dopamin. Signalsubstanserna påverkar bland annat smärtregleringen och stämningsläget. Kroppens eget sätt att lindra smärta stärks med de här läkemedlen.

Här kan du läsa mer om antidepressiva läkemedel.

Utsättningssymtom

När du ska avsluta behandlingen ska du sänka dosen gradvis. Prata med din läkare. Då minskar risken för besvär som beror på att du slutar med läkemedlet. Exempel på sådana symtom är yrsel, illamående, svettningar, skakningar, myrkrypningar, domningar, slöhet, oro och sömnbesvär.

Alkohol kan påverka

Alkohol kan förstärka vissa biverkningar av antidepressiva läkemedel. Om läkemedlet till exempel ger dåsighet, kan den förstärkas av alkohol. Även reaktioner som förvirring har förekommit hos personer som har druckit alkohol vid behandling med antidepressiva läkemedel.

Prata med din läkare om du har frågor om alkohol, som till exempel hur mycket du kan dricka samtidigt som du får behandling med antidepressiva läkemedel.

Graviditet och amning

Du ska inte ta läkemedlen när du är gravid eller ammar. 

Biverkningar

Risken för biverkningar är stor vid högre doser. Även lägre doser kan ge biverkningar och de kan komma snabbt. Det är viktigt att läkaren utvärderar behandlingen så att du får en dos som fungerar bra. Effekten på läkemedlet kommer långsamt, ibland efter en till tre månader.

Vanliga biverkningar är till exempel huvudvärk, illamående, förändrad vikt, svettningar, darrighet, munntorrhet, sexuella besvär och problem med att kissa.

Exempel på antidepressiva läkemedel 

Läkemedel som innehåller följande:

  • amitriptylin
  • duloxetin
  • venlafaxin.

Du kan fråga på ett apotek om du vill veta mer. Du kan även söka efter det verksamma ämnet på fass.se. Där kan du se vilka olika produktnamn som finns och läsa mer om varje läkemedel.

Epilepsiläkemedel

Läkemedel som används för att förebygga epilepsi har också en smärtlindrande effekt, framför allt på nervsmärta. Läkemedlen minskar nervernas känslighet och kan bidra till att bromsa överkänslighet i nervsystemet.

Här kan du läsa mer om läkemedel vid epilepsi.

Alkohol kan påverka

Vissa läkemedel kan göra att du tål alkohol sämre. Men var och en måste prova sig fram försiktigt. Tänk på att alkohol kan förstärka den dåsighet du kan känna när du tar läkemedlet.

Graviditet och amning

Du ska inte ta läkemedlet när du är gravid eller ammar. 

Biverkningar

Vanliga biverkningar är yrsel, trötthet, huvudvärk, bensvullnad och svårt att samordna muskelrörelser. Biverkningarna kommer gradvis och långsamt. Du känner inte av dem helt förrän efter några månader.

Besvär med abstinens              

Det finns en ökad risk för att bli beroende efter en längre tids användning med pregabalin. Det gäller framför allt om du har tagit höga doser samt om du har haft ett tidigare beroende. För att minska risken för abstinensbesvär är det viktigt att sänka dosen stegvis när du ska avsluta behandlingen.

Exempel på epilepsiläkemedel som används vid långvarig smärta

Läkemedel som innehåller följande:

  • gabapentin 
  • pregabalin.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer information

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan