Två former av förmaksflimmer
Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår med oregelbunden rytm. Den oregelbundna hjärtrytmen kan komma i form av korta attacker och kallas då attackvis förmaksflimmer eller på fackspråk paroxysmalt förmaksflimmer. Om man har flimmer hela tiden kallas det för kroniskt förmaksflimmer.
Hjärtat slår ständigt med oregelbunden rytm
Om hjärtat mer eller mindre ständigt slår fortare än vad som är normalt i vila kan man på sikt utveckla hjärtsvikt. Det innebär att hjärtats funktion blir nedsatt, vilket gör att hjärtat får svårare att pumpa ut blod i kroppen.
Innan man får kroniskt förmaksflimmer har man ofta haft en lång period med kortvariga förmaksflimmerattacker. Attackerna har sedan kommit allt oftare för att så småningom bli ihållande. Man har då fått ett så kallat kroniskt förmaksflimmer.
När man har kroniskt förmaksflimmer slår hjärtat ständigt med oregelbunden hjärtrytm. Det finns så kallade rytmstabiliserande läkemedel som kan få ett kroniskt förmaksflimmer att återgå till normal regelbunden rytm. Det vanligaste sättet att återfå en normal hjärtrytm är annars att få behandling med hjälp av en elektrisk strömstöt, så kallad elkonvertering.
Om förmaksflimret återkommer trots behandling med läkemedel och elkonverteringar får man acceptera att leva med förmaksflimmer. Framtidsutsikterna är goda, egentligen inte sämre än om man skulle ha normal regelbunden rytm, under förutsättning att
- hjärtrytmen kan regleras så den inte är för snabb i vila
- man får behandling för eventuell ökad risk att det kan bildas blodproppar.
Vilka läkemedel används vid kroniskt förmaksflimmer?
Syftet med läkemedelsbehandlingen när man har kroniskt förmaksflimmer är att kontrollera hjärtrytmen så att man får en rytm som, om än oregelbunden, ligger mellan 70 och 100 slag per minut i vila. Man kan dessutom få blodförtunnande läkemedel om läkaren bedömer att man har en ökad risk att få en blodpropp.
Det finns en risk att hjärtats arbete gradvis försämras och att man får hjärtsvikt om hjärtat slår för fort i vila.
Det finns flera olika grupper läkemedel som används mot kroniskt förmaksflimmer. De läkemedelsgrupper som används är
- betablockerande läkemedel
- kalciumflödeshämmare
- rytmstabiliserare - antiarytmika
- blodproppshämmande läkemedel
- digitalis.
Vilket eller vilka av dessa läkemedel man får beror bland annat på om man har andra sjukdomar, som till exempel hjärtsvikt, astma eller KOL.
Betablockerande läkemedel
När man har kroniskt förmaksflimmer används betablockerare i första hand för att bromsa och försöka stabilisera hjärtrytmen så bra som möjligt. Betablockerare fungerar ungefär som en skyddande broms på hjärtat.
Kalciumflödeshämmare
Om betablockerare inte ger tillräcklig effekt, eller om man får besvärliga biverkningar, kan man pröva vissa kalciumflödeshämmande läkemedel för att få en så stabil hjärtrytm som möjligt.
Rytmstabilserande läkemedel - antiarytmika
Man kan även få behandling med rytmstabiliserande läkemedel, så kallade antiarytmika.
Till gruppen rytmstabiliserande läkemedel hör en rad olika typer av läkemedel som minskar retbarheten i hjärtats elektriska system. Det gör att risken för nya flimmerattacker minskar.
Rytmstabiliserande läkemedel bromsar vanligtvis inte hjärtrytmen mitt under en attack, utan används oftast för att förhindra nya attacker.
Kroppen kan så småningom själv bromsa hjärtats hastighet
När man har kroniskt förmaksflimmer brukar hjärtrytmen så småningom bromsas upp av sig själv, genom kroppens egna system. Man kan därför ibland få sluta ta bromsande läkemedel efter en tids behandling. Men detta ska naturligtvis alltid ske i samråd med läkare.
Blodproppshämmande läkemedel
Om man har förmaksflimmer är risken att få en blodpropp lite större än normalt. Bedömer läkaren att man har en betydelsefullt ökad risk kan man ibland få behandling med ett blodproppshämmande läkemedel.
Digitalis
Digitalis är mindre lämpligt om det enbart syftar till att bromsa hjärtrytmen. Det beror på att digitalis huvudsakligen bromsar hjärtat när man är i vila men gör att det slår fortare när man anstränger sig. Om man däremot samtidigt har hjärtsvikt med nedsättning av hjärtats arbetsformåga, så kan ibland digitalis användas även vid kroniskt förmaksflimmer.
Annat alternativ
Ibland kan det vara svårt att komma till rätta med förmaksflimmer med läkemedel. Då brukar läkaren överväga alternativa möjligheter till läkemedel, till exempel avbränning, så kallad ablation, av hjärtats elektriska ledningssystem.
