Läkemedel vid kärlkramp

Översikt

Översikt

Kärlkramp i hjärtat beror på förträngningar i blodkärlen

Kärlkramp i hjärtat kan bland annat ge bröstsmärtor när man anstränger sig. Orsaken är oftast förträngningar i hjärtmuskelns små blodkärl, kranskärlen, som i sin tur beror på åderförfettning, även kallat åderförkalkning.

Den som har kärlkramp i hjärtat har en ökad risk att få hjärtinfarkt, som beror på plötslig tilltäppning av blodflödet i kranskärlen.

Kärlkramp behandlas oftast med läkemedel

Kärlkramp behandlas nästan alltid med olika former av läkemedel. Läkemedel kan minska besvär som bröstsmärta och andfåddhet när man anstränger sig. Med medicin kan man ofta anstränga sig mer utan att få ont. Dessutom kan medicin minska risken för hjärtinfarkt i framtiden.

Annan behandling behövs också

Förutom läkemedel är andra åtgärder också viktiga. Man kan behöva ändra livsstilen, till exempel genom att sluta röka, förändra kosten eller motionera regelbundet.

Det är inte ovanligt att man samtidigt med kärlkramp har andra sjukdomar, som till exempel högt blodtryck eller diabetes. Dessa sjukdomar kräver ofta sin egen medicinering. Förutom läkemedel och ändrad livsstil kan man i en del fall även behöva gå igenom så kallad ballongvidgning av kranskärlen eller bypassoperation i hjärtats kranskärl.

Vilka läkemedel kan användas vid kärlkramp?

Ett syfte med läkemedelsbehandlingen vid kärlkramp är att lindra bröstsmärtorna som kommer när man anstränger sig, någon definitiv bot av sjukdomen finns inte. Ett annat syfte är att minska risken för allvarliga hjärt-kärlbesvär i framtiden, främst hjärtinfarkt.

När läkaren har konstaterat eller starkt misstänker att man har kärlkramp får man oftast börja med läkemedel direkt. Detta gäller även om utredningen inte är helt avslutad med till exempel undersökningar som arbets-ekg eller kranskärlsröntgen.

Det finns flera grupper av läkemedel som kan användas vid behandling av kärlkramp:

  • Blodproppshämmande läkemedel gör så att blodplättarna inte så lätt klumpar ihop sig till proppar i kranskärlen. På så sätt minskar risken för hjärtinfarkt.
  • Nitrater - till exempel nitroglycerin - vidgar blodkärlen i hela kroppen. När blodflödet i kroppen underlättas avlastas hjärtat, som klarar sig bättre med det minskade blodflöde i hjärtat som förträngningarna i kranskärlen innebär.
  • Betablockerande läkemedel minskar vissa stresshormoners verkan på hjärtat och blodkärlen så att syrebehovet i hjärtat minskar. Hjärtat behöver då något mindre blodflöde för samma arbete och bröstsmärtan, som beror på syrebristen, minskar.
  • Kalciumflödeshämmare vidgar också blodkärlen och gör att hjärtat inte behöver arbeta så hårt.
  • Blodfettsänkande läkemedel, vanligen statiner, sänker halterna av främst det skadliga kolesterolet i blodet, men påverkar troligen åderförfettning även på andra sätt. Läkemedlen motverkar därför försämring av åderförfettningen och minskar risken för framtida hjärtinfarkt.
  • ACE-hämmare minskar bildningen av det kärlsammandragande och blodtryckshöjande ämnet angiotensin-2. Då vidgas blodkärlen och blodtrycket sjunker. Vid kärlkramp betyder det att hjärtat får avlastning och behöver arbeta mindre. ACE-hämmare används framför allt vid hjärtsvikt, men ibland även om man har kärlkramp.

Procolaran, med ämnet ivabradin, kan användas vid kärlkramp, för personer som av något skäl inte tål betablockerare. Medicinen verkar genom att få hjärtat att slå något långsammare.

När får man de olika läkemedlen?

Läkemedelsbehandlingen brukar börja med att man får en kombination av blodproppshämmande läkemedel i form av en mindre dos acetylsalicylsyra, snabbverkande nitrater och betablockerare.

Om man inte tål betablockerare, till exempel på grund av astma, kan man i stället få ett långverkande nitratpreparat, en kalciumflödeshämmare, Procoralan (ivabradin) eller kanske en kombination av några av dessa läkemedel. Om man inte tål acetylsalicylsyra finns andra blodproppshämmande medel.

När läkaren har konstaterat att man har kärlkramp kan man även få blodfettsänkande läkemedel för att motverka försämring av åderförfettningen och förebygga hjärtinfarkt. Oftast får man en så kallad statin, ibland i kombination med något annat blodfettsänkande läkemedel.

Om man har kärlkramp och har haft hjärtinfarkt, samtidigt har tecken på hjärtsvikt eller har mycket högt blodtryck kan man ibland även få en så kallad ACE-hämmare.

Kan vara jobbigt att ta många mediciner

När man får veta att man har en allvarlig sjukdom som kärlkramp och samtidigt får flera olika mediciner kan det kännas svårt. Man bör diskutera eventuella frågor och funderingar med sin läkare så att man känner sig informerad om medicineringens syfte, hur medicinen verkar och eventuella biverkningar. Det finns nog få sjukdomar där läkemedlens positiva effekter är bättre kartlagda i vetenskapliga undersökningar än just inom hjärta-kärl-området.

Inga bevis för att naturläkemedel och kosttillskott har effekt

Flera välgjorda studier har inte kunnat visa någon positiv effekt på hjärta eller blodkärl av så kallade antioxidativa vitaminer som vitamin E och C samt betakaroten.

Man kan köpa naturläkemedel och kosttillskott med omega-3-fettsyror, men inte heller för dem finns det vetenskapliga bevis för att de minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. 

Fäll ihop

Blodproppshämmande läkemedel

Blodproppshämmande läkemedel

Risken för hjärtinfarkt ökad vid kärlkramp

Risken att få hjärtinfarkt ökar när man har kärlkramp. En hjärtinfarkt kan uppstå genom att en blodpropp bildas vid en åderförfettning i hjärtats kranskärl. Proppen kan helt täppa till blodflödet i kärlet så att en vävnadsskada uppstår i hjärtmuskeln – man har fått en hjärtinfarkt. Risken för att detta ska hända kan minskas med bland annat blodproppshämmande medel.

När används blodproppshämmande mediciner vid kärlkramp?

Nästan alla personer som har kärlkramp får blodproppshämmande läkemedel, om inte överkänslighet eller annan medicinering hindrar.

Oftast får man dagligen en mindre dos acetylsalicylsyra, till exempel Trombyl. Om man är överkänslig mot detta finns ett alternativt medel som heter klopidogrel och finns i medicinerna Clopidogrel och Plavix.

Om man har så kallad instabil kärlkramp eller andra sjukdomar där risken för hjärtinfarkt är speciellt stor, samt under de första månaderna efter en ballongvidgning, kan man få acetylsalicylsyra, till exempel Trombyl tillsammans med klopidogrel, ticagrelor som finns i Brilique eller prasugrel som finns i Efient. De två senare är två nya blodproppshämmande medel.

Vanligen får man Clopidogrel, Brilique eller Efient i några månader upp till något år efter en ballongvidgning eller efter en period av instabil kärlkramp. Efter denna tid brukar behandlingen avslutas.

Så här fungerar blodproppshämmande mediciner

Acetylsalicylsyra och klopidogrel minskar blodplättarnas, trombocyternas, klibbighet så att de inte så lätt klumpar ihop sig och bildar blodproppar i kranskärlen. På så sätt minskar risken för hjärtinfarkt.

Viktigt

Man ska inte avbryta behandlingen med blodproppshämmande medel utan att först rådgöra med läkare. Avbryter man behandlingen kan risken för blodpropp i hjärtats kranskärl öka. Samtidigt ökar de något risken för blödningar. Det är därför viktigt att alltid upplysa om att man äter dessa mediciner om man ska genomgå något kirurgiskt ingrepp, även hos tandläkaren.

Äter man någon av dessa blodproppshämmande mediciner bör man inte samtidigt, utan att ha rådgjort med sin läkare, samtidigt använda smärtstillande och inflammationshämmande medel, av vilka vissa även finns att köpa receptfritt. Det gäller medel som till exempel ibuprofen i Ipren, Ibuprofen, dikoflenak i Voltaren, Dikofenak, naproxen i Naprosyn och Naproxen, men även acetylsalicylsyra i Magnecyl och Treo.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Några personer får biverkningar vid läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit läkemedlet en tid. Den som har besvärliga biverkningar bör kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan ett annat läkemedel prövas eller så kanske en helt annan typ av behandling kan bli aktuell.

En del personer som använder medicinen kan till exempel få magbesvär, som sveda i magen eller matstrupen. Ofta kan man ändå fortsätta med acetylsaicylsyra om man skyddar magslemhinnan med medicin som minskar produktionen av magsyra, till exempel läkemedel som innehåller omeprazol.

Acetylsalicylsyra, klopidogrel, ticagrelor och prasugel kan medföra en viss ökad risk för blödningar, men samtidigt minskar de risken för hjärtinfarkt och även för stroke.

En del friska medelålders eller äldre personer äter ibland på eget bevåg en liten dos acetylsalicylsyra för att minska risken för kärlsjukdom. Acetylsalicylsyra finns bland annat i de receptfria preparaten Treo, Magnecyl brus, Albyl minor, Bamyl och Aspirin.
Läkare avråder idag vanligen från detta eftersom det är oklart om vinsten uppväger den ökade risken för allvarlig blödning.

Andra läkemedel

I vissa fall kan det blodförtunnande läkemedlet warfarin, som finns i Waran, användas vid kärlkramp. Läkemedlet används framför allt om risken för att blodproppar bildas är stor, som till exempel om man förutom kärlkramp även har förmaksflimmer.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen blodproppshämmande mediciner

Fäll ihop

Nitrater

Nitrater

Så här fungerar nitrater

Bröstsmärtorna vid kärlkramp uppstår när hjärtat på grund av psykisk eller fysisk ansträngning behöver pumpa ut mer blod för att kroppen ska få tillräckligt med syre och näring. Om inte hjärtats egna blodkärl, kranskärlen, kan leverera mer blod på grund av förträngningar uppstår brist på syre och näring i hjärtmuskeln. Då kan man känna obehag, tryck eller smärta i bröstet.

Om man lägger en snabbverkande nitroglycerintablett under tungan smälter den och medlet tas upp i blodet genom slemhinnan i munnen. Medlet verkar snabbt genom att vidga kroppens blodkärl. Genom att blodkärlen ute i kroppen vidgas avlastas hjärtmuskeln, syrebristen minskar och bröstsmärtorna släpper.

De så kallade långverkande nitraterna tas som en tablett som sväljs på vanligt sätt. De ger då genom liknande verkningssätt en mera långvarig avlastning av hjärtat som kan förebygga att man får bröstsmärta vid ansträngning.

Skillnader mellan olika nitrater

Nitrater finns i snabbverkande och i mer långverkande former.

Snabbverkande nitrater
De snabbverkande nitraterna tar man under tungan, så kallade resoribletter, eller under läppen, så kallade buckaltabletter. De finns också som sprej, som sprutas under tungan.

Snabbverkande nitrater används för att häva kärlkrampsanfall. Man märker effekten inom någon minut. De verkar under ganska kort tid, för resoribletter och sprej i upp till en halvtimme. Man kan också ta de snabbverkande nitraterna i förebyggande syfte. Om man ska utsätta sig för något som ökar risken för besvär, till exempel promenera i kallt väder, kan man ta en tablett just innan man börjar. Det finns även specialtabletter, Suscard som man lägger under läppen när man till exempel ska arbeta fysiskt. Dessa tabletter smälter inte utan tas ut när ansträngningen är avslutad.

Exempel på snabbverkande nitrater är

Denna typ av medicin bör man alltid ha med sig om man har kärlkramp.

Det kan vara bra att pröva medicinen några gånger när man inte har besvär, så man vet hur kroppen reagerar. Verkan är ofta tydlig. Man kan känna värme och rodnad i huden av kärlvidgningen. Huvudvärk är inte ovanligt. En del får yrsel på grund av ett visst blodtrycksfall, därför kan det vara bra att sätta sig ner innan man tar medicinen.

Långverkande nitrater
Långverkande nitrater tas i första hand förebyggande mot kärlkramp. De finns som vanliga tabletter och som plåster, plåster används dock sällan. Ett av dessa läkemedel, Sorbangil, går att använda även vid plötsliga anfall om man tuggar tabletterna. Långverkande tabletter och kapslar brukar vara konstruerade så att man bara ska behöva ta dem en gång om dagen. Dessa får inte tuggas eller krossas.

Långverkande nitrater används ofta i kombination med betablockerande läkemedel om man inte blir besvärsfri med betablockerare.

Exempel på långverkande nitrater är

Viktigt

Nitrater ska inte kombineras med läkemedlet sildenafil, som finns i Viagra, eller liknande medel mot impotens. Om man gör det riskerar man att få ett kraftigt blodtrycksfall, som kan utlösa ett kärlkrampsanfall eller en hjärtinfarkt.

Man ska aldrig avbryta en regelbunden behandling med långverkande nitrater på egen hand. Gör man det kan blodtrycket stiga plötsligt och man kan få ett kärlkrampsanfall. En behandling bör avslutas stegvis i samråd med läkare.

I vissa fall kan man utveckla tolerans mot nitrater. Det innebär att dosen måste ökas för att medicinen ska ge samma effekt som den gjorde i början. Men om man följer läkarens dosering av medicinen uppstår sällan sådana problem. Exempelvis bör långverkande nitrater som Imdur bara tas en gång per dygn.

Snabbverkande nitroglycerintabletter måste i de flesta fall förvaras i sin originalförpackning och man ska vara noga med att stänga förpackningen ordentligt. Annars kan det verksamma ämnet avdunsta så att läkemedlet inte verkar längre. Om tabletterna är förpackade i en så kallad tryckförpackning ska man inte trycka ut tabletterna förrän man ska ta medicinen. Man ska inte heller förvara tabletter eller resoribletter lösa, till exempel i fickan eller i en doseringsask. Läs noga anvisningen om förvaring på utsidan av förpackningen eller på den så kallade bipacksedeln som brukar följa med läkemedlet. Om man märker att läkemedlet inte har samma effekt som tidigare kan det verksamma ämnet ha avdunstat. Då bör man byta ut förpackningen mot en ny.

Det är viktigt att veta hur många doser man kan ta vid ett kärlkrampsanfall och när man ska söka sjukvård. Oftast rekommenderas att man söker vård om smärtan inte avtagit inom 15 till 20 minuter efter att man har tagit medicinen. Man kan oftast ta en andra dos cirka fem minuter efter den första om denna inte har hjälpt. Detta förutsätter att man inte har blivit yr eller fått någon annan besvärande biverkan av nitroglycerinet. Det är bra att fråga sin läkare om hur många snabbverkande nitroglycerintabletter det går att ta i samband med ett anfall av kärlkramp.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Några personer får biverkningar vid läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit läkemedlet en tid. Den som har besvärliga biverkningar bör kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan ett annat läkemedel prövas eller så kanske en helt annan typ av behandling kan bli aktuell.

En del personer som använder nitrater kan få till exempel huvudvärk, yrsel, sänkt blodtryck, hjärtklappning eller ansiktsrodnad, särskilt i samband med de första doserna. De här biverkningarna hänger samman med att läkemedlet vidgar blodkärlen. Oftast försvinner biverkningarna efter någon veckas användning.

I sällsynta fall kan blodtrycksfallet bli så kraftigt att man svimmar. Därför är det lämpligt att man, om det är möjligt, sitter ner när man tar den snabbverkande tabletten eller sprejen.

Fäll ihop

Betablockerare

Betablockerare

Så här fungerar betablockerare

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När halten av dessa så kallade stresshormoner ökar i blodet stiger blodtrycket och belastningen på hjärtat ökar. Då måste hjärtat arbeta hårdare och hjärtmuskeln behöver mer syre.

I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för stresshormonerna, så kallade betareceptorer. Betablockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna inte kan utöva sin effekt på dem. Då sjunker blodtrycket och pulsen och hjärtat arbetar lugnare och mer effektivt. Man kan säga att de här läkemedlen fungerar som en skyddande broms på hjärtat.

Vilka betablockerare används vid kärlkramp?

Det finns två typer av betablockerare: icke-selektiva och selektiva. Vid kärlkramp, liksom vid högt blodtryck, används selektiva betablockerare i första hand. Ofta används någon av betablockerarna bisoprolol, atenolol eller metoprolol.

Icke-selektiva betablockerare påverkar förutom hjärtat och blodkärlen även luftvägarna och andra organ. Det kan leda till att luftrörens förmåga att vidga sig minskar. Därför ska man inte använda icke-selektiva betablockerare om man till exempel har astma.

De selektiva betablockerarna, som bisoprolol, atenolol och metoprolol, påverkar framför allt hjärtat och blodkärlen, men de kan även påverka luftvägarna något. Om man har astma bör man tala om det för läkaren. Man får då vara uppmärksam på eventuella försämringar av astman. Ofta kan man ändå ta betablockare, men ibland kan medicineringen mot astma behöva ändras. Någon gång kan man behöva ett alternativ till betablockeraren, till exempel en så kallad kalciumflödeshämmare.

Alla betablockerande läkemedel har liknande effekt på hjärtat. Trots det kan det hjälpa att byta till en annan typ av betablockerare, om den man har prövat ge biverkningar. Om pulsen blir för låg kan dosen behöva minskas.

Viktigt

Man ska aldrig på egen hand avbryta en behandling med betablockerande läkemedel. Gör man det kan blodtrycket stiga och hjärtat påverkas negativt. En behandling med betablockerare bör avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Det är viktigt att läkaren får veta om att man har astma eller KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, eftersom betablockerande mediciner kan påverka luftrören.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Några personer får biverkningar vid läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit läkemedlet en tid. Den som har besvärliga biverkningar bör kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan ett annat läkemedel prövas eller så kanske en helt annan typ av behandling kan bli aktuell.

En del personer som använder betablockerande mediciner kan till exempel bli trötta, få huvudvärk eller känna sig yra. Andra kan få magbesvär som till exempel illamående, kräkningar eller diarré. Vissa personer kan få långsam hjärtrytm eller kalla händer och fötter. Man kan även få mardrömmar.

Personer som använder betablockerare mot högt blodtryck och har ett friskt hjärta kan någon gång uppleva att de inte har samma ork som tidigare. Om man har kärlkramp blir det oftast tvärtom, man kan anstränga sig mer än tidigare innan man får ont i bröstet.

Andra tillstånd där betablockerande medel används

Betablockerare har många olika användningsområden, såsom högt blodtryck, kärlkramp och hjärtsvikt. Betablockerare kan också användas om man har haft en hjärtinfarkt. Det kan då minska risken för att man ska få en ny infarkt. Läkemedlen kan dessutom användas vid störningar i hjärtrytmen eller för att förebygga migrän.

Exempel på betablockerare som används vid kärlkramp

 

Fäll ihop

Kalciumflödeshämmare

Kalciumflödeshämmare

Så här fungerar kalciumflödeshämmare

För att en muskelcell, till exempel i hjärtat eller i blodkärlen, ska kunna dra ihop sig måste det finnas kalcium i blodet. När muskelcellen ska dras samman transporteras kalcium från blodet in i muskelcellerna genom speciella kanaler.

Kalciumflödeshämmare minskar flödet av kalcium till muskelcellerna. Det gör att musklerna i blodkärlens väggar slappnar av. Därmed vidgas blodkärlen. Olika kalciumflödeshämmare har lite olika effekt på blodkärlen. Vissa kalciumflödeshämmare vidgar framför allt kranskärlen i hjärtat medan andra i högre grad vidgar de blodkärl som finns ute i kroppen.

Genom att de små pulsådrorna i kroppen vidgas sjunker blodtrycket och hjärtats arbete minskar. Belastningen på hjärtat minskar även genom att återflödet av blod till hjärtat går långsammare. Därmed minskas risken för kärlkrampsanfall.

Kalciumflödeshämmare påverkar inte kroppens kalkbalans.

Skillnader mellan olika kalciumflödeshämmare

Det finns två huvudtyper av kalciumflödeshämmare.

Den ena typen är läkemedel som främst påverkar hjärtats muskelceller, till exempel verapamil som finns i Isoptin, och diltiazem som finns i Cardizem. Dessa läkemedel sänker pulsen och minskar hjärtats arbete, men sänker även blodtrycket. De bör oftast inte tas tillsammans med betablockerande läkemedel eftersom det innebär viss risk för allvarliga rubbningar av hjärtrytmen. Om man har så kallad stabil kärlkramp kan de minska besvären lika mycket som betablockerare och de kan användas när betablockerare är olämpliga, exempelvis på grund av astma. De används även vid vissa former av för snabb hjärtverksamhet.

Den andra typen är läkemedel som främst påverkar blodkärlen ute i kroppen, till exempel sådana som innehåller substanserna felodipin och amlodipin. Dessa läkemedel vidgar blodkärlen. De kan användas både av den som har kärlkramp och den som har högt blodtryck. De kan kombineras med betablockerare.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Några personer får biverkningar vid läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit läkemedlet en tid. Den som har besvärliga biverkningar bör kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan ett annat läkemedel prövas eller så kanske en helt annan typ av behandling kan bli aktuell.

En del personer som använder kalciumflödeshämmare kan få biverkningar som till exempel ansiktsrodnad, svullna vrister, huvudvärk, trötthet eller illamående. Dessa biverkningar hänger samman med att kroppens blodkärl vidgas. Ofta går de över efter några dagars behandling. Men det gäller inte alltid fotsvullnaden.

Ibland kan man också bli förstoppad av kalciumflödeshämmare, framför allt verapamil. Det kan man motverka genom att äta mat som innehåller mycket fiber. Man kan också använda receptfria läkemedel som innehåller laktulos. Om biverkningarna är besvärliga bör man kontakta läkare.

Andra tillstånd när kalciumflödeshämmare används

Kalciumflödeshämmare vidgar blodkärlen och sänker därigenom blodtrycket. Högt blodtryck är den vanligaste orsaken till att man använder kalciumflödeshämmare. Några typer av kalciumflödeshämmare sänker även pulsen och används därför vid vissa typer av störningar i hjärtrytmen.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen kalciumflödeshämmare

Fäll ihop

Blodfettsänkande läkemedel

Blodfettsänkande läkemedel

Så här fungerar blodfettsänkande statiner

Den vanligaste typen av blodfettsänkande läkemedel som används vid kärlkramp är de så kallade statinerna. Det finns två huvudtyper av kolesterol i blodet. Statiner sänker framför allt halten av det skadliga så kallade LDL-kolesterolet genom att påverka ett enzym i levern. Därmed minskar bildningen av kolesterol.

Om man har kärlkramp och tar statiner motverkas en försämring av åderförfettningen och risken för hjärtinfarkt minskar. Det är inte helt klarlagt varför det är så. Statinerna sänker inte bara LDL-kolesterolet utan dämpar även inflammation och har andra effekter som kan vara gynnsamma för blodkärlen.

Alla mediciner i gruppen verkar på ungefär samma sätt och har samma typ av biverkningar.

En del statiner bör tas på kvällen innan man lägger sig, eftersom de dämpar leverns produktion av kolesterol som främst sker på natten.

När används statiner vid kärlkramp?

Statiner kan minska risken för hjärtinfarkt. Eftersom alla som har kärlkramp också har en ökad risk att få hjärtinfarkt, erbjuds de flesta som har kärlkramp statiner i dag.

Tidigare fick man bara statiner, eller andra blodfettsänkare, om man hade kolesterolvärden över en viss nivå. Men undersökningar har visat att även den som har kärlkramp och har normala kolesterolvärden har nytta av statiner. Idag får man statiner utifrån den totala risken att få hjärtinfarkt, och inte bara utifrån kolesterolvärdet.

Viktigt

Om man äter statiner och får ordentligt ont i musklerna eller får muskelsvaghet bör man omgående kontakta sin läkare. Statiner kan i sällsynta fall nämligen ge en allvarlig muskelbiverkning.

Biverkningar av statiner

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Några personer får biverkningar vid läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit läkemedlet en tid. Den som har besvärliga biverkningar bör kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan ett annat läkemedel prövas eller så kanske en helt annan typ av behandling kan bli aktuell.

Statiner kan till exempel ge lindriga magbesvär, som förstoppning eller illamående. En annan biverkning kan vara lindriga muskelsmärtor. Medicinerna kan även påverka levern och därför brukar man få lämna ett blodprov innan behandlingen börjar, efter en tids behandling och om dosen ökas. Den allvarligaste biverkningen, som är ytterst ovanlig, är en allvarlig muskelsjukdom som heter rhabdomyolys, och som kan ge svåra njurproblem. Om man får ordentligt ont i musklerna och samtidigt blir svagare i dem ska man kontakta läkare omedelbart.

Ibland behövs andra typer av blodfettsänkande mediciner

Andra typer av blodfettsänkande läkemedel används ibland som tillägg när statiner inte ger tillräcklig effekt, vid ovanligare former av blodfettsrubbningar eller när man inte tål statiner. Ibland kan olika mediciner behöva kombineras.

De andra grupperna av blodfettsänkande läkemedel är

  • resiner
  • fibrater
  • kolesterolupptagshämmare.

Kolesterolupptagshämmaren ezetimib, som finns i Ezetrol används en hel del i Sverige. Detta medel sänker LDL-kolesterolet i blodet, men forskningen har hittills inte kunnat visa att det påverkar risken att få hjärtinfarkt eller risken att dö av hjärtsjukdom.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen blodfettsänkande läkemedel

Statiner

Fibrater

Resiner

  • Lestid
  • Questran

Kolesterolupptagshämmare

  • Ezetrol
Fäll ihop

ACE-hämmare

ACE-hämmare

Så här fungerar ACE-hämmare

Angiotensin-2 är ett ämne i kroppen som gör att blodkärlen drar ihop sig. Då stiger blodtrycket kraftigt. Ämnet bildas i kroppen med hjälp av ett enzym som heter angiotensin converting enzyme, och förkortas ACE. Om man tar mediciner som hämmar detta enzym – så kallade ACE-hämmare – minskar halten av angiotensin-2 och blodkärlen vidgas. När blodkärlen vidgas i kroppens små pulsådror sänks blodtrycket.

När används ACE-hämmare vid kärlkramp?

ACE-hämmare används framför allt vid högt blodtryck och hjärtsvikt. Ibland har personer med kärlkramp en så kallad latent hjärtsvikt, som man inte själv känner av men som kan upptäckas med en ultraljudsundersökning av hjärtat. I sådana fall kan ACE-hämmare kombineras med de andra medicinerna mot kärlkramp. Även efter hjärtinfarkt kan behandling med ACE-hämmare vara aktuell. Men om man har normalt blodtryck, inte har haft hjärtinfarkt och inte har tecken på hjärtsvikt får man oftast inte ACE-hämmare vid kärlkramp.

Viktigt

ACE-hämmare kan påverka blodcirkulationen om man samtidigt har hjärtsvikt, speciellt om man dessutom behandlas med vätskedrivande medel. Det kan orsaka trötthet och blodtrycksfall som kan leda till att man svimmar. Om man har kärlkramp och hjärtsvikt brukar man därför få börja med en låg dos ACE-hämmare, och sedan öka dosen gradvis. Men om man har ett högt blodtryck utan tecken på hjärtsvikt är det inte alltid nödvändigt att trappa upp dosen på detta vis.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Några personer får biverkningar vid läkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna när man tagit läkemedlet en tid. Den som har besvärliga biverkningar bör kontakta sin läkare. Dosen kan behöva ändras eller så kan ett annat läkemedel prövas eller så kanske en helt annan typ av behandling kan bli aktuell.

En del personer som använder ACE-hämmare kan få besvär av torrhosta. Ofta får man inte den här biverkningen, som är lite vanligare hos kvinnor, förrän man har behandlats en tid. I många fall försvinner hostan när man har använt läkemedlet i några månader. Hostan försvinner även när man slutar med behandlingen. Hostan är inte farlig, men om den är besvärande bör man kontakta läkare.

ACE-hämmare ökar risken för yrsel på grund av plötsligt blodtrycksfall när man reser sig hastigt. Risken för ett sådant blodtrycksfall är störst när man börjar ta läkemedlet. Om man får diarré eller kräkningar, och därmed vatten- och saltförluster från kroppen, finns också risk för blodtrycksfall och för att njurarna påverkas. Då kan man ibland behöva hålla upp ett par dagar med medicinen.

Vissa personer som använder medicinen kan till exempel få ont i huvudet eller hudutslag.

En ovanlig, men viktig, biverkning av ACE-hämmare som kan uppstå i början av behandlingen är så kallat angioödem. Det innebär att man får en svullnad djupt i huden, ibland tillsammans med nässelfeberutslag. Ofta sitter svullnaden i läpparna eller runt ögonen. Då ska man sluta ta medicinen och kontakta läkare.

Exempel på läkemedel som tillhör gruppen ACE-hämmare

Kombinationsläkemedel med ACE-hämmare

ACE-hämmare finns även som så kallade kombinationsläkemedel. Det innebär att medicinen är en kombination av två verksamma ämnen - förutom ACE-hämmare även en mindre dos vätskedrivande medicin, så kallade tiaziddiuretika. Exempel på sådana mediciner är

  • Synerpril
  • Enalapril comp
  • Enalapril/Hydroklortiazid
  • Renitec comp
  • Lisinopril/Hydroklortiazid
  • Ramipril/Hydroklortiazid
  • Triatec comp

 

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-11-22
Skribent:

Anders Hernborg, specialist i internmedicin och allmänmedicin samt informationsläkare, Läkemedelskommittén Halland, Halmstad.

Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ronnie Willenheimer, specialist i kardiologi och internmedicin, docent i kardiologi, Lunds universitet och Medicinsk chef vid Heart Health Group i Malmö