Sjukgymnastik vid besvär i nacke, axlar och rygg

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man har ont i ryggen, nacken eller axlarna kan sjukgymnastisk behandling hjälpa. Grunden i sjukgymnastik är träning i olika former och manuell behandling. Manuell behandling är metoder som utförs med händerna, som till exempel muskeltöjning.

Orsaken till att man har ont kan vara sjukdom eller skador. Ibland kan stress, oro och ångest göra att man får mer ont.

Man kan också få råd om hur man ska hantera smärtan och förebygga att man får ont igen.

Förberedelser

Man behöver inte förbereda sig på något särskilt sätt inför ett besök hos fysioterapeuten, men ofta får man ta av sig kläderna för undersökning och behandling och därför kan det vara skönt att ha underkläder som man känner sig bekväm i.

Hur går behandlingen till?

Beroende på vad man har för besvär får man olika typer av behandling. Ofta får man ett personligt träningsprogram och får träna på en specifik rörelse hos fysioterapeuten eller hemma. Ibland kan fysioterapeuten med hjälp av händerna töja eller mjuka upp en led eller muskel så att man får mindre ont eller blir mer rörlig.

Hur mår man efteråt?

Efter en sjukgymnastisk behandling har man ofta mindre ont och känner sig mindre stel. Ibland kan man bli trött och man kan också få lite ont, ungefär som av träningsvärk, men det brukar gå över på några timmar.

Visa mer

Vad är sjukgymnastik?

Vad är sjukgymnastik?

Rörelse och träning är viktigt

Grunden i all sjukgymnastik är träning. Ofta får man ett individuellt träningsprogram för att exempelvis bygga upp styrkan i muskler som blivit svaga och stela. Syftet med behandlingen är att man ska må så bra som möjligt.

Man kan också få råd om hur man kan använda kroppen så att man får så lite besvär som möjligt genom att till exempel belasta kroppen på ett bra sätt. Det kan också handla om hur man kan hantera stress, så att man inte spänner sig och får ont i axlarna och nacken.

Ibland behöver man manuell behandling i någon form, till exempel massage. Den manuella behandlingen gör att musklerna och lederna mjukas upp, man får bättre blodgenomströmning och blir mindre stel. Det kan i sin tur göra att man får mindre ont.

Vilka besvär kan man bli behandlad för?

Sjukgymnastisk behandling kan hjälpa om man till exempel har spänningar och värk i nacken och axlarna, stela och spända muskler eller ont i ryggen på grund av att muskler och leder inte fungerar som de ska. Ibland kan man få behandling vid andra besvär exempelvis om man har ont i ett knä, belastningsskador som musarm, eller har ont efter stukning och benbrott.

Det kan också vara så att man behöver bygga upp musklerna igen efter en tids sjukdom, en skada eller en operation, dels för att musklerna ska fungera som vanligt igen, dels för att förebygga att man får ont.

Viktigt med godkänd utbildning

Fysioterapeut eller sjukgymnast är en så kallad skyddad yrkestitel. Det betyder att det bara är den som har genomgått en godkänd utbildning och blivit legitimerad som får kalla sig fysioterapeut eller sjukgymnast. Om man vill ta reda på om en fysioterapeut eller sjukgymnast är legitimerad så kan man ta kontakt med Socialstyrelsen.

Riksdagen har beslutat att fysioterapeut blir den nya yrkestiteln för sjukgymnaster från 1 januari 2014. Det innebär att nyutexaminerade får titeln fysioterapeut. Den som sedan tidigare har legitimation som sjukgymnast kan fortsätta vara yrkesverksam med titeln sjukgymnast, men kan efter ansökan få legitimation som fysioterapeut. Om man får titeln fysioterapeut kan man inte längre använda sig av titeln sjukgymnast.

Många fysioterapeuter och sjukgymnaster har speciella kunskaper inom något område. Ett sådant område är ortopedisk manuell terapi (OMT). En fysioterapeut eller sjukgymnast som är specialiserad inom OMT använder manipulation. Manipulation innebär att fysioterapeuten eller sjukgymnasten försiktig för ut leden en liten bit längre än man kan på egen hand. Sedan dras ledytorna isär ytterligare genom ett snabbt tryck.

Fäll ihop

Varför får man sjukgymnastik?

Varför får man sjukgymnastik?

Vanligt med ryggbesvär

Den vanligaste orsaken till att man söker hjälp hos en fysioterapeut är att man har problem med ryggen, nacken eller andra områden som ger smärta och som gör att man kan röra sig sämre. De flesta människor får någon gång ont i ryggen, nacken eller axlarna. Ibland kan det kännas som om smärtan strålar från nacken eller ryggen ut i armarna eller benen. Ibland kan även händer och fötter domna. Man kan också ha ont i så kallade triggerpunkter. En triggerpunkt är ett ömt område som kan uppkomma i spända muskler. För det mesta går problemen över av sig själv men ibland kan smärtan bli långvarig.

Att ha ont i ryggen är ett mycket vanligt besvär och det beror sällan på någon sjukdom. De flesta ryggbesvär sitter nacke och axlar eller i de nedre delarna av ryggen, det vill säga i ländryggen.

Smärtan kan bero på olika slags skador, till exempel trafikolyckor, idrottsskador, fall eller slag. Men det vanligaste är att det inte går att hitta någon särskild orsak till det ryggonda. Ibland kan det vara flera olika faktorer som spelar in exempelvis monotona arbetsuppgifter, dålig sittställning, svaga muskler och stress.

När ska man inte behandlas?

Sjukgymnastik kan nästan alltid fungera bra, men om man har någon allvarlig sjukdom eller skada är det viktigt att berätta det för fysioterapeuten. Vilka behandlingsalternativ som passar eller inte passar för just de besvär man har är något fysioterapeuten informerar om. Man bestämmer tillsammans med fysioterapeuten vilken behandling man vill prova.

När ska man söka läkare?

Ont i ryggen är för det mesta ett ofarligt symtom som går över av sig själv. Men om man dessutom har vissa andra symtom kan det vara tecken på att man har en allvarlig sjukdom.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man får ont i ryggen och:

  • samtidigt plötsligt får feber, känner sig matt, eller har besvär från magen, bröstkorgen eller med andningen
  • man inte känner när man är kissnödig eller kissar på sig
  • domningar kring ändtarmen eller könsorganen
  • domningar, stickningar eller känner sig svag i ett eller båda benen.

Man ska också söka vård direkt om man plötsligt får ont efter en olycka, till exempel om man har ramlat.

Man bör alltid kontakta vården om man förutom ont i ryggen också:

  • är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare
  • har cancer, eller tidigare är behandlad för cancer
  • har benskörhet, osteoporos, eller om man har behandlats med kortison under lång tid
  • är allmänt svag, känner sig sjuk och går ner i vikt.

Man bör också kontakta läkare om besvären inte blir bättre inom en månad.

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

  • Sjukgymnastik - töjning av musklerna på lårets baksida

    Töjning av musklerna på lårets baksida.

  • Manipulation av ryggens nedre del

    Manipulation av ryggens nedre del.

Man kan söka själv eller få en remiss av en läkare

Man kan alltid kontakta en fysioterapeut genom att själv ringa och beställa tid. Man kan också få en remiss från en läkare. Man betalar en patientavgift som är olika i olika landsting.

Man kan ibland få träning utskrivet på recept (FaR) av till exempel läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och sjukgymnaster. Man får då förslag på träning som är lämplig vid just den diagnos man har, men man får själv vara med och välja aktivitet.

Inför besöket

Man behöver inte förbereda sig på något särskilt sätt inför ett besök hos fysioterapeuten, men ofta får man ta av sig kläderna för undersökning och behandling och därför kan det vara skönt att ha underkläder som man känner sig bekväm i. Ibland kan man behöva träningskläder, men fysioterapeuten informerar om det i sådant fall.

Första besöket

När man kommer till en fysioterapeut första gången får man berätta om sina besvär och svara på frågor. Fysioterapeuten ställer frågor om bland annat tidigare besvär, sjukdomar, arbete och fritidsaktiviteter. Man får också berätta om man tar läkemedel och i så fall vilka.

Innan man blir behandlad blir man grundligt undersökt. Man får klä av sig, men man behöver inte ta av sig underkläderna. Fysioterapeuten undersöker bland annat hur man rör sig, om och var man har ont, hur lederna fungerar och styrkan i musklerna. En del undersökningar gör fysioterapeuten med händerna. Syftet med att känna för hand är att hitta exempelvis den sena, muskel eller led som gör ont.

Om fysioterapeuten misstänker att man kan ha sjukdomar eller symtom som behöver utredas mera får man en remiss till en läkare.

Speciell bänk

Ibland får man ligga eller sitta på en speciell bänk under behandlingen. Bänken är stoppad, men ändå ganska fast. Ofta är bänken höj- och sänkbar så att det går lätt att komma upp på den, och den kan sedan ställas in i olika lägen under behandlingen.

Det finns ofta olika träningsredskap hos sjukgymnasten, som till exempel gummiband och balansplattor. Ibland finns det ett större gym med träningsmaskiner.

Individuellt träningsprogram vanligt

När man har ont blir musklerna ibland svaga, korta och stela. Ibland tappar musklerna sin stabiliserande funktion och behöver tränas på rätt sätt för att fungera så bra som möjligt igen.

Man får hjälp av fysioterapeuten att lägga upp och prova fram ett träningsprogram som passar och med att hitta rätt nivå på träningen och att utföra övningarna på rätt sätt.

Man kan träna hemma, hos fysioterapeuten eller på ett gym. Det kan göra ont när man tränar och det är inte farligt. Men om man upplever att man får mer ont av att träna är det viktigt att säga till så att fysioterapeuten kan göra anpassningar av programmet om det behövs.

Ibland tränar man eller behandlas i grupp,till exempel om man har en sjukdom som höftledsartros. Även stresshantering och avspänning eller bassängträning kan man göra i grupp.

Även konditionsträning viktigt

Att behålla sin kondition är mycket viktigt, framför allt om man har smärta som sitter i länge. Att röra på sig som till exempel att gå promenader kan göra både att man får mindre ont och bättre kondition. Med hjälp från sjukgymnasten kan man öka sin motivation och skapa nya vanor som innebär att man rör sig mer.

Stabiliseringsträning ger kontroll över musklerna

Stabiliseringsträning, eller koordinationsträning, innebär att man lär sig att hitta och använda de muskler som kontrollerar ryggens leder, eller de muskler som kontrollerar till exempel axelleden.

Genom att musklerna fungerar bättre så kan smärtan minska. Stabiliseringsträning kan man göra under ledning av fysioterapeuten. På sikt kan man även självständigt träna stabilitet med olika redskap, hemma eller på gym. Det går också bra att träna stabilisering i bassäng, med hjälp av vattengymnastik.

Råd och hjälp att hantera smärta

Man kan också få råd om vad man kan göra själv för att minska smärtan och om hur man på bästa sätt kan använda sin kropp trots att man har ont. Om man till exempel har musarm eller nackbesvär kan man få råd om hur man ska sitta, gå eller ändra sin hållning för att få mindre ont. Man kan också få hjälp att prova ut olika hjälpmedel som till exempel ett särskilt tangentbord eller en ergonomisk mus.

Ibland förstärks smärta i rygg och axlar av stress eller oro och ångest. Då kan metoder som till exempel kroppskännedom, stresshantering och olika avslappningsövningar hjälpa.

Man kan också få råd om hur man bäst ska använda kroppen för att motverka besvär i framtiden. Det kan handla om att hitta och åtgärda sådant som gör att man får ont, allt från trivsel på arbetsplatsen till att ha en bra sittställning eller rätt lyftteknik.

Andra behandlingsmetoder

Det finns flera olika metoder som en fysioterapeut kan använda, till exempel:

  • triggerpunktsbehandling
  • muskeltöjning
  • mobilisering
  • traktion
  • manipulationsbehandling
  • akupunktur
  • transkutan elektrisk nervstimulering, tens
  • basal kroppskännedom
  • massage
  • kyla eller värme

Det är främst de leder och muskler som gör ont som behandlas. Man kan också få behandling i kroppsdelarna intill för att minska belastningen på den del som gör ont. Vissa av behandlingarna kan man själv göra hemma efter att man fått en instruktion från fysioterapeuten.

Triggerpunktsbehandling

För att man ska få mindre ont kan triggerpunktsbehandling användas. Det innebär att fysioterapeuten trycker på ömmande områden som finns i spänd muskulatur, så kallade triggerpunkter.

Muskeltöjning – stretching

Muskeltöjning kan minska smärtan om musklerna är stela i nacken, axlarna och nedre delen av ryggen eller har triggerpunkter som ger smärta och värk. Fysioterapeuten sträcker försiktigt ut muskulaturen.

Vid mobilisering töjs leden

Mobilisering innebär att fysioterapeuten töjer leden, ofta så långt det går, för att påverka stelheten och öka rörligheten i leden. Det kan i sin tur minska smärtan. Fysioterapeuten håller kvar töjningen 10 till 30 sekunder och upprepar den flera gånger.

Traktion kan avlasta en stel led

Traktion av en led betyder att sjukgymnasten drar isär och avlastar en led som gör ont eller är stel i till exempel ryggen, nacken, axeln eller höften.

Manipulation påverkar stelhet och smärta

Manipulationsbehandling innebär att fysioterapeuten försiktigt för ut en led en liten bit längre än vad man klarar av på egen hand. Sedan drar fysioterapeuten isär ledytorna ytterligare genom ett snabbt tryck. Ett litet knäpp kan ibland höras, men är inte det viktiga för att behandlingen ska fungera. Manipulationsbehandlingen kan göra att leden fungerar som den ska igen. Det gör att man får mindre ont och att musklerna kan slappna av.

En del fysioterapeuter använder akupunktur

Många fysioterapeuter har utbildning i akupunktur. När man får behandling med akupunktur används tunna, sterila engångsnålar som sticks in på bestämda punkter på kroppen. Smärtans utbredning avgör vilka punkter som behandlas. Ofta används punkter som ligger både nära och långt ifrån det område där man har ont. När punkterna stimuleras frisätts kroppens egna smärtstillande ämnen, så kallade endorfiner. Även andra ämnen som har effekter i hjärnan och ryggmärgen påverkas av akupunktur.

Med tens stimuleras nerver elektriskt

När man använder tens, transkutan elektrisk nervstimulering, stimuleras vissa nerver av elektriska strömmar. Det leder till att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras. Elektroder fästs på huden. De ansluts sedan till en dosa som ger svaga elektriska impulser. Tens används som smärtlindring vid molande värk från muskler, senor och leder och om man har nervsmärtor. Under behandlingen upplever man en surrande känsla i huden.

Basal kroppskännedom

En del fysioterapeuter jobbar specifikt inriktat på kopplingen mellan kroppen och psyket. Vanligaste metoden är basal kroppskännedom där man genom särskild rörelseträning förbättrar sin egen kroppsuppfattning. Metoden används om man har olika psykiska besvär, kroppsliga spänningar och långvarig smärta och värk.

Massage

Massage innebär att muskler, senor och bindväv masseras. Behandlingen leder till att spända och ömmande muskler slappnar av.

Kyla eller värme kan lindra tillfällig värk

Tillfällig värk kan ibland lindras av kyla eller värme. Det beror på att de nervimpulser som signalerar kyla och värme konkurrerar ut smärtimpulserna. Om man fått en plötslig skada, till exempel en stukning, kan man få mindre ont om man snabbt kyler området. Värme kan också göra att det gör mindre ont.

Efter behandlingen

Det är sällan man får mer ont efter ett besök hos fysioterapeuten, men om det sker är det viktigt att man berättar det så att fysioterapeuten kan anpassa behandling och träning till rätt nivå. Man kan känna sig lite trött och lite öm i musklerna efteråt, men det brukar gå över efter några timmar. Man brukar få ett program med uppgifter som man ska göra hemma mellan besöken.

Det är ovanligt med allvarliga komplikationer i samband med sjukgymnastisk behandling och träning.

Antalet behandlingar varierar

Varje behandling hos en fysioterapeut tar ungefär 30 till 60 minuter. Det är olika hur många behandlingar som behövs innan man mår bättre. Om man har lindriga besvär kan det räcka med några enstaka behandlingar. Har man komplicerade sjukdomar och skador kan man behöva få flera behandlingar under en längre tid.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-02-24
Skribent:

Ragnar Faleij, sjukgymnast, specialist i OMT, Haninge FysioCenter, Stockholm 


Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Johan Hambraeus, läkare, specialist i allmänmedicin och smärtlindring, Smärtkliniken, Umeå

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg