Hjärt-lungräddning (HLR) på barn

Skriv ut (ca 6 sidor)

Hjärt-lungräddning, som brukar förkortas HLR, är en första hjälpen-behandling som du kan ge till någon som har slutat andas eller till någon vars hjärta har slutat slå.

Skriv ut

Hjärt-lungräddning består av två moment: inblåsningar och bröstkompressioner. Inblåsningar, som även kallas mun mot mun-andning, görs för att tillföra syre till blodet. Bröstkompressioner innebär att man rytmiskt trycker med händerna på bröstkorgen för att få blodet att cirkulera i kroppen. På så vis kan du försöka få igång andningen och hjärtverksamheten igen.

Hjärt-lungräddning

Om du hittar ett barn som verkar livlöst ska du börja med att ta reda på hur allvarligt tillståndet är genom att kontrollera om barnet är vid medvetande, om det andas eller om det visar några andra livstecken. Det är viktigt att denna kontroll går fort. 

Om barnet är medvetslöst men andas normalt lägger du det i stabilt sidoläge och ringer sedan 112.

Om barnet däremot inte kan andas normalt eller inte visar livstecken ska du börja göra hjärt-lungräddning. Är du ensam är det viktigt att du först ger barnet inledande hjärt-lungräddning och sedan larmar 112. Om ni är flera kan någon ringa 112, medan en annan person startar hjärt-lungräddning.

Ge mun mot mun-andning omedelbart

Det är mycket ovanligt att hjärtat slutar slå hos barn. Den vanligaste anledningen till att barn blir livlösa är istället att de har slutat att andas.

Barn är mycket känsliga för syrebrist och därför är det viktigt att du ger mun mot mun-andning så fort som möjligt vid ett akut läge. När andningen upphör får kroppen inte tillräckligt med syre och till sist kan också hjärtat sluta slå. I det läget måste du också få igång hjärtats verksamhet med hjälp av bröstkompressioner.

Hjärnan är det organ som är mest känsligt för syrebrist. Om syretillförseln inte kommer igång tillräckligt snabbt, finns det en risk att barnet får bestående hjärnskador. Sådana skador kan uppstå redan efter några minuter. Är kroppen nedkyld kan hjärnan klara syrebristen lite längre.

Läs mer om när barn sätter i halsen.

Hjärt-lungräddning beroende av barnets ålder

Tekniken vid hjärt-lungräddning är olika beroende på barnets ålder. Informationen i denna text ger en översikt av hur du ska göra hjärt-lungräddning. Den kan vara bra både som orientering och repetition.

I den här texten finns information för barn upp till puberteten. För äldre barn och vuxna får du information här.

Hjärt-lungräddning på barn - så går det till

Hjärt-lungräddning på barn - så går det till

Hjärt-lungräddning skiljer sig i hur du konkret gör bröstkompressioner och inblåsningar beroende på om barnet är yngre eller äldre än ett år.

I följande filmer får du lära dig hur du gör hjärt-lungräddning på barn. Den första filmen handlar om hjärt-lungräddning på barn som är yngre än ett år. Den andra filmen berör hjärt-lungräddning på barn som är äldre en ett år. 

Filmerna är producerade av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, dinsäkerhet.se.

Hjärt-lungräddning på barn under ett år

Hjärt-lungräddning på barn över ett år

Fäll ihop

Hjärt-lungräddning på barn

Hjärt-lungräddning på barn

Kontrollera om barnet är vid medvetande

  • Tilltala eller ropa på barnet.
  • Nyp eller skaka barnet försiktigt i axlarna.

Om du inte får någon reaktion från barnet ska du utgå ifrån att barnet är medvetslöst. Är du på en plats där det finns andra människor ska du ropa på hjälp.

Kontrollera om barnet andas

Öppna luftvägarna:

  • Lägg barnet på rygg på plant underlag.
  • Placera ena handen på barnets panna.
  • Lyft upp barnets haka genom att placera två fingrar under hakan och lyft hakan försiktigt uppåt. Se till att inte trycka in mjukdelarna under barnets underkäke.

Kontrollera om barnet andas:

  • Titta om bröst och mage rör sig.
  • Lyssna om luft strömmar in och ut genom att lägga örat nära barnets mun och näsa.
  • Håll kinden över barnets näsa och mun och känn om luft strömmar ut.

Om du inte kan se, höra eller känna någon andning måste du utgå ifrån att barnet har ett andningsstopp. Börja då omedelbart mun mot mun-andning.

Om barnet andas normalt men är medvetslöst ska du lägga det i stabilt sidoläge och sedan ringa 112.

Mun mot mun-andning – gör 5 inblåsningar:

  • Fortsätt att hålla luftvägarna öppna genom att hålla en hand på pannan och två fingrar på hakspetsen.
  • Om barnet är yngre än ett år lägg din mun tätt över både näsa och mun. Om barnet är äldre än ett år ska du istället klämma ihop barnets näsborrar med den hand du håller på pannan. Det görs för att förhindra att inblåst luft kommer ut genom barnets näsa istället för ner i lungorna.
  • Gör 5 långsamma inblåsningar med högst så mycket luft som ryms i din egen mun. Anpassa mängden efter barnets storlek. Små barn har små lungor. Att blåsa in luften ska ta ungefär 1 sekund per inblåsning. Kontrollera att bröstkorgen höjer sig när du blåser in luft. När bröstkorgen höjer sig ska du avsluta inblåsningen. Kontrollera att bröstkorgen sänker sig när barnet andas ut.

Kontrollera om barnet visar livstecken:

  • Titta om barnet visar några tecken på liv, till exempel om det sväljer eller rör sig.
  • Titta, lyssna och känn om barnet andas själv med normala andetag. Vid hjärtstopp kan barnet fortsätta ta enstaka, oregelbundna andetag som kan låta som suckar. Denna andning är inte normal och ger ingen syresättning till kroppen.

Om barnet inte visar några livstecken, utan exempelvis har grå hudfärg och är slapp i kroppen måste du göra hjärt-lungräddning med bröstkompressioner. Du ska lita på din bedömning. Det är inte farligt att göra bröstkompressioner på ett barn även om hjärtat slår.

Om barnet visar livstecken men inte andas normalt fortsätter du med enbart mun mot mun-andning.

Om barnet visar livstecken men inte andas normalt: Gör mun mot mun-andning med 20 inblåsningar

  • Gör 20 inblåsningar under 1 minut.
  • Ring 112.
  • Fortsätt göra 20 inblåsningar per minut, tills ambulansen kommer.

I väntan på ambulansen ska du kontrollera livstecken varannan minut. Det finns en risk att syrebristen leder till att hjärtat slutar slå.

Om barnet inte visar livstecken: Växla mellan 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar

Gör växelvis 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar.

Bröstkompressioner - gör 30 tryck:

  • Barnet ska ligga på rygg på ett hårt underlag.
  • Om barnet är yngre än ett år ska du placera pekfinger och långfinger mitt på bröstkorgen, på nedre halvan av bröstbenet. Var noga med att inte placera fingrarna för långt ner mot magen så att de hamnar på bröstbensspetsen.
  • Om barnet är äldre än ett år ska du lägga din handlov mitt på bröstet, på nedre delen av bröstbenet. Luta dig över barnet med rak arm. Din axel ska vara rakt ovanför handen du trycker med. Var noga med att inte placera handen för långt ner mot magen så att de hamnar på bröstbensspetsen.
  • Tryck ner en tredjedel av bröstkorgens djup, cirka fyra centimeter på mindre barn eller fem centimeter på barn över ett år, 30 gånger. Hastigheten ska vara lite snabbare än ett tryck i sekunden, 100-120 kompressioner per minut.

Gör 2 inblåsningar:

Utför serien med omväxlande 30 kompressioner och 2 inblåsningar totalt tre gånger innan du larmar 112.

  • Ring 112.
  • Fortsätt göra omväxlande 30 bröstkompressioner och 2 inblåsningar ända tills ambulansen kommer eller tills barnet visar livstecken.

Du ska försöka göra momenten utan avbrott, i jämn takt. Gör inte paus för att kontrollera livstecken och undvik att göra långa pauser vid bytet mellan kompressionerna och inblåsningarna. Det är ansträngande att göra hjärt-lungräddning och det är bra om man kan vara flera som hjälps åt. I så fall bör man byta av varandra redan efter två minuter. Det är viktigt att inte ge upp.

Fäll ihop

Efter hjärt-lungräddningen

Efter hjärt-lungräddningen

Omtumlande upplevelse

Barnet upplever inget obehag av själva behandlingen eftersom det är medvetslös. När barnet däremot vaknat upp kan vetskapen om det som har hänt vara skrämmande. Därför kan det behöva hjälp att bearbeta händelsen.

Om du har tagit hand om ett barn som varit medvetslöst och fått göra hjärt-lungräddning kan du också behöva någon att prata med efter hjälpinsatsen. Du kan till exempel kontakta ambulanspersonalen senare för att få möjlighet att prata igenom dina upplevelser. 

Du kan också få möjlighet att prata med personalen på akutmottagningen som var med och tog hand om barnet. Du kan träffa en kurator och prata om det som har hänt.

Det är bra att känna till att sekretesslagen begränsar sjukvårdspersonalens möjligheter att lämna information om själva händelsen.

Fäll ihop

Kontaktnummer i telefonen

Kontaktnummer i telefonen

ICE – telefonnumret till anhörig i mobiltelefonen

Du kan som förälder lägga in förkortningen ICE och ett telefonnummer i barnets mobiltelefon. Det gör det lättare för sjukvårdspersonalen att komma i kontakt med anhöriga om barnet skulle råka ut för någonting.

ICE står för engelskans ”In Case of Emergency”, som betyder ”vid en nödsituation”. Det används numera internationellt.

Du skriver först in ICE och sedan namnet på en kontaktperson i mobiltelefonens telefonbok. Det går att lägga in fler kontaktpersoner under ICE1, ICE2 och så vidare.

När du lägger in telefonnumret kan du börja med plustecken och sedan det svenska utlandsprefixet 46. Då fungerar numret i vilket land du än befinner dig i.

Fäll ihop

Lätt att lära sig

Lätt att lära sig

För att göra den enklaste formen av hjärt-lungräddning behövs det ingen utrustning. Det är en metod som alla kan lära sig. Det räcker med att du går en kort kurs på ett par timmar för att du ska lära dig hur man gör. Då får du träna på att utföra behandlingen på en övningsdocka för att bli säker på tekniken. En del moment kan annars vara svåra att göra på rätt sätt.

Det finns särskilda kurser i hjärt-lungräddning till barn. Du kan till exempel kontakta barnavårdcentralen, BVC, Röda Korset, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska rådet för hjärt-lungräddning, HLR-rådet, eller Civilförsvarsförbundet för att få reda på var sådana kurser ges.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-01-26
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jan Gelberg, narkosläkare, Barn och Ungdomssjukhuset i Lund. Medlem i Svenska rådet för hjärt-lungräddning.

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg