Cytostatika angriper cancercellerna
Cytostatika är ett samlingsnamn för en stor grupp läkemedel som framför allt används för att lindra eller bota olika cancersjukdomar. Antingen används cytostatika som enda behandlingsmetod eller så kombineras läkemedlet med andra behandlingar, till exempel operation eller andra typer av läkemedel. Cytostatika dödar cancercellerna vilket gör att tumörerna krymper och i vissa fall försvinner helt. Läkemedlen används även för att minska risken för återfall när en tumör har opererats bort.
Under senare år har det blivit allt vanligare att använda vissa cytostatika vid andra sjukdomar. Det gäller till exempel vid kroniska inflammatoriska sjukdomar som ledgångsreumatism. Ibland utnyttjas cytostatika även efter organtransplantationer för att förhindra att det transplanterade organet stöts bort av kroppen.
Sjuka celler får hjälp att utplåna sig själva
Cancer är benämningen på ett antal sjukdomar som kan uppstå på många olika ställen i kroppen. Även om det finns mycket som skiljer de olika cancerformerna åt har de en sak gemensamt: De uppstår på grund av att en eller några helt vanliga celler någonstans i kroppen förändras och utvecklas till cancerceller.
Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de slutar kommunicera med omgivningen och fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute, vilket kroppens celler annars brukar.
Ordet cancer syftar på en tumör eller knöl, men det är inte alltid cancercellerna bildar tydliga knölar som man kan se eller ta på. När det gäller till exempel blodsjukdomen leukemi bildas inga tumörer men cancercellerna breder ändå ut sig på bekostnad av de friska cellerna.
Förändringen från helt vanlig cell till cancercell sker framför allt i samband med att cellen delar sig. Att cellerna i kroppen delar sig är en normal process som sker regelbundet för att gamla eller skadade celler i kroppen ska ersättas av nya. För det mesta går celldelningen till som den ska, men ibland kan det bli fel.
Cytostatika skadar cancercellerna och förhindrar att de delar sig och blir fler. Oftast påverkar cytostatika arvsmassan så att den process som gör att de skadade cellerna förstör sig själva sätts igång. Det kan ske på flera olika sätt. Vissa medel binder sig direkt till beståndsdelarna i arvsmassan medan andra liknar byggstenarna till arvsmassan, vilket i båda fallen leder till att cellernas övervakningssystem reagerar på fel i arvsmassans uppbyggnad och dödar cancercellerna. En tredje grupp hämmar celldelningsprocessen direkt medan en fjärde grupp hindrar cellerna att förbereda sig för celldelning. Tyvärr påverkas också många normala celler, som växer och delar sig, vilket kan leda till biverkningar.
Cytostatika har mycket olika effekt
Om man ska opereras strävar ofta läkaren efter att operera bort cancertumören och all tumörvävnad. Men det går sällan att vara helt säker på att alla cancerceller verkligen är borta. Därför används cytostatika ofta om läkaren vet eller har starka misstankar om att cancerceller finns spridda i kroppen när sjukdomen upptäcks, eller efter operationen. Om cancerceller bara har spridit sig i området kring huvudtumören, till exempel i ärrområdet efter en bröstcanceroperation, kan strålbehandling vara ett alternativ.
Cytostatika har mycket olika effekt på olika former av tumörer. Ursprungsvävnaden styr hur känslig tumören är för olika cytostatika, och tumörens eller tumörernas storlek har också betydelse. Ju mindre och färre tumörerna är, desto större möjlighet är det oftast att cytostatikabehandlingen lyckas.
Det är vanligt att cytostatika ingår som en del av flera behandlingsformer. Behandlingen kan till exempel inledas med operation och sedan följas av strålbehandling eller cytostatika.
Cytostatika kan bota och lindra smärta
Ofta kan man få cytostatika med målet att bli helt botad. Det är ofta möjligt vid vissa typer av leukemi framför allt hos barn, vid vissa lymfkörteltumörer och vid testikelcancer. Det finns också många möjligheter att bota andra typer av cancer även om möjligheterna ibland kan vara sämre.
Cytostatika används också ofta för att lindra olika symtom av sjukdomen. Smärta kan till exempel lindras om cytostatikabehandlingen gör att tumören krymper och trycket på till exempel närliggande organ eller nerver blir mindre. Det kallas palliativ behandling. Det är viktigt att behandlingen inte leder till svåra biverkningar. Därför ska man noga överväga fördelar mot nackdelar av behandlingen innan den startar.
Förebyggande behandling
Det finns alltid en viss risk att sjukdomen kommer tillbaka efter att tumören opererats bort. För att minska risken kan man få cytostatika efter operationen. Behandlingen startar några veckor till någon månad efter operationen och pågår under några månader. Detta är till exempel vanligt efter operation av tumörer i bröst och grovtarm.
Cytostatika före en operation
Cytostatika används ibland om man har fått en tumör som är för stor för att kunna opereras bort redan när den upptäcks. Man kan då få en inledande behandling med cytostatika som gör att tumören krymper. Det förbättrar förutsättningar att operera bort det som finns kvar, och chansen att man blir botad ökad.
Vad läkaren vill veta
Cytostatika ges vid många olika cancersjukdomar och i olika skeden av sjukdomen. Flera viktiga undersökningar behövs innan det kan avgöras vilken behandling som är mest lämplig. Det är nödvändigt för läkaren att veta vilken sorts tumör det är fråga om. Även om cancern finns på samma ställe, till exempel i en lymfkörtel, kan det röra sig om olika typer av cancer som är känslig för olika typer av behandling. Därför måste läkaren med hjälp av provtagning från tumören och med hjälp av olika undersökningar fastställa vilken typ av ursprungsvävnad tumören kommer från. Det är också viktigt att läkaren i en röntgenundersökning ser hur stor tumören är och om den har spridit sig.
För- och nackdelar diskuteras
Det är viktigt att en behandling med cytostatika genomförs som planerat och att man informeras om att det ibland kan bli relativt svåra biverkningar. Man brukar, tillsammans med läkare och ibland närstående, gemensamt besluta om cytostatikabehandling efter att ha diskuterat igenom vinsterna och riskerna. Ofta ger specialutbildade sjuksköterskor ytterligare information om behandlingen. Även om läkaren vet vilken typ av tumör det är och hur den har spritt sig i kroppen, går det inte att på förhand veta vilken effekt behandlingen kommer att få hos den enskilde personen. För vissa kan behandlingen vara väldigt effektiv med få eller inga biverkningar medan biverkningarna hos andra kan bli mycket besvärande.
Intensiv forskning pågår världen runt för att hitta nya medel med bättre effekter och mindre biverkningar. Bedömningen om vilken som är den bästa behandlingen kan därför förändras allt eftersom kunskaperna ökar och nya metoder utvecklas.
Förutsättningar för behandling
Eftersom cytostatikabehandling många gånger är påfrestande måste man må tillräckligt bra för att tåla behandlingen. Ibland kan man tillsammans med läkaren komma fram till att fördelarna med behandlingen inte uppväger riskerna för besvärliga biverkningar. Då kan det vara bättre att inrikta behandlingen direkt mot symtomen, eller överväga att använda någon annan behandlingsmetod.
Vissa cytostatika kräver att viktiga organ fungerar väl vid behandlingen. Njurarna ska vara i god kondition om medel med platina används. Detsamma gäller hjärtat vid behandling med antracykliner.
Risken för resistenta cancerceller
Ett stort problem vid cytostatikabehandling är att cancercellerna kan utveckla resistens, det vill säga bli okänsliga för behandlingen. Detta beror på att cancercellerna kan skydda sig mot cytostatika på olika sätt. De kan till exempel skaffa sig en pumpmekanism som kan pumpa ut medlen ur cellerna. Det gör att läkemedlen inte längre har någon effekt på tumören. Risken för resistens ökar ju längre tid behandlingen pågår. Därför är det viktigt att hela tiden utvärdera effekten av behandlingen till exempel genom röntgenundersökningar, kroppsundersökning eller genom att följa speciella blodprover. Vissa typer av cancerceller är resistenta redan från början.
Cytostatika mot andra sjukdomar
Cytostatika kan också användas mot till exempel ledgångsreumatism och kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Då har man en sjukdom som orsakas av att kroppens immunförsvar är felprogrammerat så att det angriper celler i den egna kroppen. Cytostatikan kan minska dessa reaktioner i kroppen och dämpa utvecklingen av sjukdomen. Läkemedlen har god effekt på sjukdomssymtom som ledsmärta och diarré. Eftersom väldigt låga doser används kan man behandlas med cytostatika under längre tid.
