Kateter i urinblåsan

Skriv ut (ca 5 sidor)

Om du inte kan kissa själv kan du behöva en kateter. Det är en tunn mjuk slang som förs in i urinblåsan och tömmer den på urin. En kateter kan behövas om du till exempel ska opereras eller har prostataförstoring. Vissa katetrar används bara när blåsan ska tömmas och tas sedan bort. Andra katetrar sitter istället kvar en tid.

Skriv ut

Olika typer av katetrar

Olika typer av katetrar

  • Kateter med så kallad kuff insatt i urinblåsan via urinröret på en kvinna.

    En kateter som ska ligga kvar en tid har en liten uppblåsbar ballong, en så kallad kuff, i urinblåsan.

    Mer information
    Kateter med så kallad kuff insatt i urinblåsan via urinröret på en kvinna.

    I den del av katetern som är i urinblåsan finns en liten uppblåsbar ballong, en kuff, som fylls med vatten för att hindra katetern från att glida ut ur urinblåsan.

Det är vanligast med katetrar som bara används en gång och tas bort när urinblåsan är tömd, så kallade tappningskatetrar. En tappningskateter kan du själv lära dig att använda. Det kallas självtappning.

Ibland kan det vara nödvändigt att ha kvar en kateter en längre tid. En sådan kateter kallas kvarliggande kateter eller KAD (kateter à demeure). Ofta hålls den stängd med en propp eller en klämma, och öppnas bara när du behöver kissa. Men katetern kan också vara öppen hela tiden och kopplad till en urinuppsamlingspåse.

Katetrar som ska ligga kvar en tid har en liten uppblåsbar ballong, en kuff, i den ände som förs in i urinblåsan. Det hindrar katetern från att glida ut.

Tappningskatetrar och de flesta kvarliggande katetrar sätts in genom urinröret.

Ibland kan det behövas en kateter som sätts in direkt till urinblåsan genom huden på magen istället. Det kan till exempel vara om du har fått skador på bäckenet eller urinröret, eller om du behöver ha katetern hela livet. Med en sådan kateter blir inte urinröret irriterat, speciellt om du sitter mycket, och det blir lättare att till exempel ha sex. Dessa katetrar kallas suprapubiska katetrar.

Finns i många varianter

Det finns katetrar i olika längd, storlek och material, och de kan se lite olika ut. Här kan du söka fram en lista över vilka katetrar som finns.

Det är en läkare som avgör om du behöver en kateter, och som bestämmer om du ska börja med självtappning eller få en kvarliggande kateter. Innan en sådan sätts in får du veta ungefär hur lång tid den kommer att behövas.

När du får kateter eller instruktioner om självtappning är det viktigt att du får veta vart du vänder dig om du får problem med tappningarna, katetern eller urinuppsamlingspåsen.

Läs mer om hur det går till att få inkontinenshjälpmedel.

Fäll ihop

Självtappning med engångskateter

Självtappning med engångskateter

Det bästa sättet att tömma urinblåsan, om det inte går att kissa utan hjälpmedel, är att använda en tappningskateter, som också kallas engångskateter. Då behåller blåsan sin förmåga att lagra urin mellan tömningarna. Risken för infektion minskar och man slipper ha en kateter som kan upplevas störande mellan tömningarna. 

Innan du börjar med självtappning får du lära dig hur det går till av en sjuksköterska eller uroterapeut. Du får då veta hur ofta du ska tömma blåsan. Om du inte kan kissa alls utan hjälpmedel brukar självtappning behövas fyra till fem gånger per dygn.

Du får också information om vilka olika typer av tappningskatetrar som finns och vilken sort som är bäst för just dig. Det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten, men underlivet behöver inte tvättas inför varje tappning. Katetrar för självtappning är förbehandlade med en yta som blir hal i kontakt med vatten. Det vanligaste är att man blöter katetern med vanligt kranvatten innan den förs in via urinröret. Det finns också tappningskatetrar som är fyllda med vatten. Sådana kan vara bra om du till exempel ska resa bort och inte har tillgång till rent vatten.

Om du har svårt att utföra självtappning kan tappningen göras av en närstående eller personlig assistent.

Fäll ihop

Att få en kvarliggande kateter

Att få en kvarliggande kateter

Ofta är det en sjuksköterska eller undersköterska som sätter in en kvarliggande kateter. Du kan få den insatt på sjukhus, på en vårdcentral, på ett äldreboende eller i ditt hem, om du får hembesök av vårdpersonal.

Om det är en kateter som ska föras in genom huden på magen är det en läkare som gör det första gången.

Förberedelser

Om du ska få en kateter insatt genom urinröret ska du först tvätta eller duscha underlivet med tvål och vatten, eller använda ett bakteriedödande medel. Det räcker att ta av kläderna på underdelen av kroppen. Om du har svårt att tvätta dig själv får du hjälp.

Om du ska få en kateter insatt genom huden på magen behöver du inte förbereda någonting själv.

Kateter genom urinröret

När katetern ska föras in får du först bedövning med en gel som sprutas in i urinröret. Det kan kännas lite kallt när gelen sprutas in, men det gör inte ont.

Bedövningen verkar redan efter två till tre minuter och då kan katetern föras in genom urinröret.

Katetrar som ska ligga kvar en tid har en liten uppblåsbar ballong, en kuff, i den ände som förs in i urinröret. Det hindrar katetern från att glida ut ur urinblåsan. Kuffen fylls med lite sterilt vatten.

Det tar fem till tio minuter att tömma blåsan med en kateter genom urinröret.

Det vanligaste är att du ligger ner när katetern förs in i urinblåsan.

Kateter genom huden

Om du ska få en kateter insatt genom huden på magen kan det vara bra att veta att det går snabbt och enkelt, eftersom urinblåsan ligger väldigt ytligt, nära huden.

Först tvättas huden med ett bakteriedödande medel. En bit nedanför naveln får du ett bedövningsmedel och det kan svida lite när bedövningen sprutas in. Efter ett par minuter när bedövningen tagit gör läkaren ett litet snitt genom huden där slangen förs in. Urinblåsan ska vara fylld innan slangen förs in, eftersom den går in lättare då. Katetern kan sys fast i huden eller så används en slang med en uppblåsbar ballong, en kuff.

Hela insättningen tar oftast fem till tio minuter.

Efter insättningen kan det blöda lite

Det kan svida lite när katetern förs genom urinröret eller bukväggen, men det brukar snabbt gå över. Om det blöder lite från urinröret när slangen förs in brukar det sluta av sig själv inom några minuter. Men om blödningen skulle vara kraftigare och pågå längre tid måste en läkare undersöka vad det beror på.

Fäll ihop

Att ha en kvarliggande kateter

Att ha en kvarliggande kateter

  • Man med linne och kalsonger. En slang och urinuppsamlingspåse syns på högra benet.

    Använder man en urinuppsamlingspåse under längre tid brukar den fästas under kläderna på kroppen eller på ena benet. Det är viktigt att se till att slangen inte stramar, så att det finns utrymme för rörelser.

Om du har fått en kvarliggande kateter är den ofta stängd mellan tömningarna med en klämma eller en propp. Den tas bort när du behöver kissa, eller då och då med högst fyra timmars mellanrum. På det sättet förlorar inte urinblåsan sin förmåga att samla upp urinen vilket den skulle kunna göra om urinen rinner direkt ut i påsen. Det här gäller framför allt om du ska ha katetern en längre tid. I vissa situationer kan det ändå vara bättre att ha katetern kopplad till en uppsamlingspåse hela tiden. I samband med att du får katetern får du också råd om vad som är bäst för just dig.

På natten brukar katetern få vara öppen så att urinen rinner ut direkt i urinuppsamlingspåsen. Då minskar risken för att du blir störd i sömnen.

En kvarliggande kateter är alltid införd så kort tid som möjligt.

Urinuppsamlingspåsen syns inte utanpå kläderna

Om du ska använda en urinuppsamlingspåse under längre tid brukar den fästas under kläderna på kroppen eller på ena benet. Påsen kan sättas fast på ett säkert sätt och syns oftast inte utanpå kläderna. Du får vara uppmärksam på att sätta fast påsen så att slangen inte stramar när du rör dig och att urinuppsamlingspåsen inte stöter emot något vasst föremål som gör hål på den.

Om du får hjälp av någon annan att hantera kateter och urinuppsamlingspåse ska handskar användas, av hygieniska skäl. Är du hemma hos dig själv räcker det med att du tvättar händerna med tvål och vatten, både före och efter.

Fäll ihop

Varför behövs en kateter?

Varför behövs en kateter?

Det finns många olika anledningar till att det kan behövas en kateter i urinblåsan. Det kan till exempel vara om du

  • inte kan kissa själv, ofta på grund av förstorad prostata eller försvagad urinblåsemuskel
  • ska gå igenom en längre operation
  • vårdas på sjukhus och behöver få mängden urin noga kontrollerad
  • har svårt att kontrollera urinblåsan vid vissa sjukdomar, till exempel multipel skleros, Parkinsons sjukdom eller stroke
  • har skadat de nerver som reglerar urineringen, exempelvis vid en olycka
  • har fått en skada i underlivet eller bäckenet
  • har tillfälliga problem att kissa, till exempel efter en operation eller en förlossning.
Fäll ihop

Problem med katetern

Problem med katetern

Det kan kännas både obekvämt och besvärligt att behöva ha och att hantera en kateter. Men det brukar oftast gå ganska snabbt att vänja sig vid katetern och en eventuell urinuppsamlingspåse.

Om det läcker urin kan det finnas flera orsaker. Det kan bero på att kopplingen mellan katetern och påsen inte sitter ihop ordentligt. Då kan du pröva att koppla ihop dem på nytt så att det blir tätt. Om du inte lyckas stoppa läckaget kan du få hjälp av hemtjänsten eller annan vårdpersonal.

Om det blir stopp i slangen kommer det ingen urin ut genom den. Då måste katetern spolas ren eller bytas ut av sjukvårdspersonal. Risken för stopp i katetern minskar om du tar för vana att dricka mycket.

Vanligt med bakterier

Det är mycket vanligt med bakterier i urinen och urinblåsan när man använder kateter och oftast krävs ingen behandling för det. Men det är viktigt att dricka mycket så att urinblåsan och katetern sköljs igenom av urinen och att katetern byts med jämna mellanrum.

Vanligast är att bytet sker varannan till var tredje månad.

Om du får ont

Ibland bör en urinvägsinfektion ändå behandlas. Om du får ont i nedre delen av magen, underlivet eller ryggen eller får feber ska du kontakta en sjuksköterska eller läkare för bedömning. Det ska du också göra om du får blod i urinen efter att katetern suttit inne ett tag.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-09-30
Redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Walfridsson, läkare, specialist i urologi, Universitetssjukhuset i Örebro

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Lotta Persson, Göteborg