Rwanda

Skriv ut (ca 6 sidor)
Skriv ut

Reseråd

Reseråd

Råd om mat

Det finns ett par råd om mat och dryck som du kan följa för att försöka minska risken att få turistdiarré på resan. Men eftersom smittämnena som orsakar diarré är vanliga är det inte lätt att undvika besvär.

Vad du kan göra är att äta väl genomstekt eller kokt mat och undvika råa skaldjur och rå fisk. Undvik mat som stått framme länge i varmare klimat. Du bör skala eller skölja frukt, men behöver oftast inte avstå från att äta sallad eller andra grönsaker på restauranger.

Som alltid är det bra att tvätta händerna i samband med måltider och efter toalettbesök.

Dricksvatten

Säkrast är att använda dricksvatten från obrutna plast- eller glasförpackningar. Om du borstar tänderna med kranvatten rör det sig om så liten vattenvolym att det inte har någon nämnvärd betydelse för smittrisk. Det går bra att dricka vatten som kokats.

Vid diarré är det viktigt att dricka

Om du har turistdiarré kan du bli illamående, få kräkningar, magknip och ibland feber. Den vätska som kroppen förlorar på grund av diarréerna och kräkningarna behöver ersättas, men vid illamående kan det vara svårt att få i dig tillräcklig mängd vätska. Det kan hjälpa att försöka dricka lite i taget och ofta i stället för stora mängder på en gång. Små barn är särskilt känsliga för vätskeförluster. Därför måste du vara noggrann med att ge barnen dryck redan från början och vara uppmärksam på hur de mår.

Det finns särskild vätskeersättning som du kan köpa på apotek och ha med på resan. Olika sorter rekommenderas för små barn, äldre barn och vuxna. Mot diarré finns även receptfria stoppande läkemedel som innehåller loperamid och som kan användas av vuxna och barn över tolv års ålder. Läs noga anvisningarna på läkemedelsförpackningen eller i bipacksedeln, som är det informationsblad som finns i förpackningen.

Turistdiarré brukar gå över efter några dygn, men om du fortsätter att kräkas, ofta efter första dygnet eller känner dig mycket matt, bör du söka sjukvård. Kräkningar och diarréer kan försämra effekten av läkemedel som du använder.

Drick mer när det är varmt

Vätskebehovet är större när det är varmt. Om du är törstig är det naturligt att du dricker mer, men det är bra att se till att du kissar lika mycket som vanligt. Är det inte så behöver kroppen mer vätska.

När du svettas förlorar kroppen också salt och du kan behöva strö extra salt på maten. Det gäller särskilt om du anstränger dig fysiskt. Tecken på saltbrist är att du känner dig trött, har ett vagt illamående och får huvudvärk. Efter ungefär en veckas tid brukar kroppen ha anpassat sig bättre till värmen.

Solskydd

För att skydda dig mot solen behöver du smörja in dig med solskyddsmedel och ha på dig solhatt eller keps. Kläder är ett bra skydd och täta tyger skyddar bättre än tunna. När solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen, är det bäst att hålla sig i skuggan. De första dagarna bör du endast vara i solen korta stunder. Om du använder vissa läkemedel kan du vara extra känslig för solljus. På stranden bör du vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Små barn bör inte vara i solen alls under de mest intensiva soltimmarna.

Solsveda och soleksem

Om du blir bränd av solen är det bra att undvika solen några dagar för att låta huden läka. Det gäller också om du får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.

Om huden svider mycket kan den kylas av med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion. Sveda och klåda kan även lindras med en hydrokortisonkräm som du kan köpa receptfritt och ta med dig på resan.

Bada inte i sötvatten

Bada inte i floder eller sjöar i länder med subtropiskt eller tropisk klimat eftersom det finns risk att smittas av olika parasitsjukdomar. Den vanligaste parasiten är bilharzialarven som kan tränga in i huden och orsaka en allvarlig febersjukdom som kallas snäckfeber. Det är däremot ofarligt att bada i klorerat vatten i bassänger och att duscha i kranvatten.

Luftig klädsel förhindrar hudutslag

Värmen kan ibland göra att det uppstår små kliande utslag i armhålorna eller röda kliande områden på huden, framför allt i ljumskarna. Det beror ofta på att svettkörtlarna täppts till eller att svamp som finns naturligt på huden växt till. För att undvika besvären är det bra att klä sig luftigt och undvika jeans.

Om du ändå får problem kan du använda en hydrokortisonkräm i armhålorna. I ljumsken där besvär med svamp är vanligare, kan det hjälpa med en hydrokortisonkräm som innehåller svampdödande medel. Krämerna kan köpas receptfritt och tas med på resan.

Små sår och insektsbett

När det är varmt och fuktigt kan ett insektsbett eller sår lätt bli infekterat. Tvätta med tvål och vatten och skydda såret tillfälligt med en luftig kompress. Förbandet bör tas bort så snart såret är torrt. Du märker att såret har blivit infekterat om det börjar göra mer ont och huden runt såret svullnar och blir röd. Då kan du pröva att göra rent såret igen ett par gånger om dagen. Om det inte hjälper utan rodnaden i stället blir kraftigare eller sprider sig, om det bildas var eller om du får feber bör du kontakta läkare.

Var försiktig i trafiken

Trafiken är annorlunda och risken för att du råkar ut för en olycka är betydligt större än i Sverige. Trafikolyckor är den vanligaste olycksorsaken bland resenärer. Ofta är de som råkar ut för allvarliga olyckor alkoholpåverkade.

Det bästa du kan göra för att undvika olyckor är att avstå från att köra moped, motorcykel eller bil. Om du ändå vill ta dig runt på resmålet bör du vara mycket försiktig och alltid använda säkerhetsbälte eller hjälm. Ta också noga reda på vilken slags försäkring som ingår i hyran av fordon eftersom detta kan vara väldigt varierande. Som fotgängare löper du också en ökad risk eftersom du ofta delar vägyta med annan trafik.

Andra råd för att minska risken för att skadas är att

  • inte sätta dig längst fram i bussen
  • inte dra dig för att be chauffören att sakta ner om det går för fort
  • undvika mörkerkörning
  • alltid använda reflexer nattetid.

Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar

Om du har tillfälliga sexuella kontakter är det viktigt att du använder kondom under hela samlaget för att minska risken för sjukdomar som smittar genom sex.

Råd om myggskydd

För att skydda dig mot myggstick bör du använda myggstift på kvällen, och antingen ha luftkonditionering eller en fläkt i det rum du sover i. Det bör finnas myggnät för fönster och dörrar som står öppna. Som skydd över sängen kan du också ta med sig ett eget nät som är impregnerat med ett medel som gör att myggorna undviker nätet.

För de flesta resenärer rekommenderas vaccination mot gula febern och läkemedel mot malaria. Mer information finns i vaccinationsråden.

Denguefeber är en sjukdom som överförs med dagstickande myggor och som det inte finns något vaccin mot. Om du smittas kan du få symtom som påminner om influensa med hög feber och värk i leder och muskler. Besvären brukar gå över inom en vecka, men du kan känna dig trött en längre tid efteråt. Ibland blir den som får sjukdomen mycket allvarlig sjuk och i behov av intensivvård.

För aktuell information kan du läsa mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Undvik att klappa hundar och andra djur

Barn är ofta nyfikna och vill bekanta sig med djur av olika slag, men både barn och vuxna bör undvika att klappa och mata djur för att inte riskera att bli bitna. Rabies, som är en mycket ovanlig men dödlig sjukdom bland resenärer, smittar främst om du blir biten eller slickad på slemhinnor eller i ett sår av hundar som har rabies, men även andra däggdjur kan föra smittan vidare.

Eftersom rabies är så ovanligt brukar bara resenärer som av olika skäl ska ha nära kontakt med djur eller stannar lång tid i riskområde rekommenderas att vaccinera sig före avresan. Om du skulle bli biten av ett djur ska du omedelbart göra rent såret ordentligt med tvål och vatten och kontakta läkare så snart som möjligt, senast inom två dygn, även om du redan är vaccinerad. Du kan då få behandling för att förhindra sjukdomen.

När du vistas på hög höjd

Om du besöker platser som ligger på 2 500 meters höjd eller högre kan det ta lite tid innan kroppen anpassar sig till det lägre lufttrycket. Då kan du få symtom som med ett gemensamt namn kallas höjdsjuka. Besvären är oftast lindriga på lägre höjder men kan bli allvarliga. Du kan få symtom som illamående, svaghetskänsla, huvudvärk och "dagen efter känsla".

Du kan behöva stanna två, tre dagar på samma höjd för att långsamt vänja dig. Om du inte blir av med symtomen eller om de blir värre måste du ta dig till lägre höjd och söka läkare. Ibland kommer du direkt med flyg till högt belägna städer. Då är det bra att känna till symtomen och att ta det lugnt medan kroppen anpassar sig. Det finns också ett receptbelagt läkemedel, acetazolamid som motverkar besvären och som kan tas som förebyggande.

Om du klättar eller vandrar är det viktigt att inte fortsätta högre om du får symtom. Du ska alltid försöka sova på en nivå som är lägre än den högsta som du besökt under dagen. Om du får allvarligare symtom som dunkande huvudvärk, ostadig gång eller torr hosta måste du genast ta dig till lägre höjd och söka läkare.

Fäll ihop

Vaccinationer

Vaccinationer

Råden beror på vem du är och hur du reser

Inför resan kan du behöva skydd mot smittsamma sjukdomar. Här finns rekommenderade vaccinationer listade i bokstavsordning. Vilka vaccinationer som behövs varierar beroende på vart du ska resa, hur länge du ska vara borta och på vilket sätt du reser. Ibland kan en epidemi i ett land leda till en ändrad rekommendation under en period. Resenärer som besöker släkt och vänner i länder där andra sjukdomar sprids än i Sverige löper en betydligt ökad risk att insjukna vilket leder till att skydd med vacciner blir extra viktigt.

Även personliga skäl vägs in som exempelvis allergier, vissa kroniska sjukdomar, ålder, graviditet och tidigare vaccinationer. En individuell rekommendation får du vid ett besök på en vaccinationsmottagning.

I varje rekommendation nedan finns länkar till fördjupad information om antal doser, när de ska tas och vad som bland annat gäller för barn och gravida.

Epidemisk hjärnhinneinflammation

Vaccination rekommenderas om du ska leva tillsammans med ortsbefolkningen eller arbeta inom sjukvård, flyktinghälsovård med mera under längre tid än tre veckor.

Gula febern

Det finns risk för gula febern i hela landet. Alla resenärer måste visa certifikat eller intyg om undantag från vaccination vid inresa.

Hepatit A

Vaccination rekommenderas för alla resenärer.

Hepatit B

Vaccination rekommenderas om du ska stanna i mer än tre veckor. Men även om du stannar kortare tid och riskerar att bli smittad via en sexuell relation eller genom kontakt med till exempel sprutor eller tatuering rekommenderas vaccination.

Kolera

Vaccination rekommenderas om du ska stanna längre tid än tre veckor på landsbygd.

Malaria

Läkemedel mot malaria rekommenderas för alla resenärer.

Tuberkulos

Vaccination rekommenderas om du ska leva tillsammans med ortsbefolkningen under längre tid än sex månader.

Turistdiarré

Det finns inget registrerat vaccin mot turistdiarré i Sverige, men vissa resenärer kan ibland rekommenderas att använda ett drickbart vaccin mot kolera. Vaccination med detta rekommenderas i första hand om du har en sjukdom som kan förvärras av diarré.

Tyfoid

Vaccination rekommenderas om du ska stanna i mer än tre veckor och äta på enkla matställen utanför turistområden eller om du ska leva tillsammans med ortsbefolkningen.

Var ute i god tid

Det är bra att börja i god tid och helst kontakta vaccinationsmottagningen minst en månad före avresan. Ibland behövs flera doser av ett vaccin med ett antal veckor emellan. Om du behöver resa med kort varsel finns fortfarande möjligheten att ta färre doser, eftersom ett visst skydd är bättre än inget alls. Du kan alltid rådgöra med vaccinationsmottagningen.

Se över tidigare skydd

Genom det svenska barnvaccinationsprogrammet har så gott som alla som vuxit upp i Sverige och är födda 1960 eller senare redan ett skydd mot difteri, stelkramp och polio. Kombinationsvaccin mot mässling, röda hund och påssjuka infördes 1981. Före resan kan du passa på att se över ditt skydd eftersom det ibland kan behövas en påfyllnadsdos av vaccin mot någon sjukdom.

Om du inte har genomgått hela programmet kan du behöva komplettera ditt skydd. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige, vilket kan leda till att du smittas och kanske också tar med dig smittan hem.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-01-30
Skribent:

Lars Rombo, läkare, infektionskliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna. Professor i infektionssjukdomar och resemedicin, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jean Henrik Braconier, läkare, specialist i infektionssjukdomar, Lund

Lars Lindquist, läkare, professor i infektionssjukdomar, Stockholm