Att få en kateter i urinblåsan

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Ibland kan man behöva hjälp med att tömma urinblåsan genom en tunn slang, en så kallad kateter, som förs in i urinblåsan. Det kan vara nödvändigt när man till exempel ska opereras, har prostataförstoring eller en nervsjukdom som gör det svårt att kontrollera urinblåsan.

Katetern kan föras in i urinblåsan varje gång blåsan behöver tömmas och sedan tas bort. Katetern kan också sitta kvar under en tid. Ibland får man lära sig att själv tömma urinblåsan med katetern.

Om man till exempel har en skada på urinröret kan man få katetern införd i urinblåsan genom buken.

Förberedelser

Innan katetern förs in i urinröret ska området där katetern förs in tvättas med tvål och vatten eller ett bakteriedödande medel.

Hur går behandlingen till?

Först sprutas en bedövningsgel in i urinröret. När bedövningen börjar verka efter två till tre minuter förs katetern in.

Om katetern ska föras in genom bukväggen blir området bedövat innan läkaren gör ett snitt och för in slangen i urinblåsan. Eftersom katetern ska sitta kvar kopplas den till en urinuppsamlingspåse.

Hur mår man efteråt?

Om man får en kateter genom urinröret kan det kännas obehagligt och svida lite i urinröret, men själva behandlingen gör inte ont. I samband med att katetern förs in kan det blöda lite i några minuter. Om man blöder mycket eller under en längre tid ska man kontakta sin läkare.

Visa mer

Varför får man behandlingen?

Varför får man behandlingen?

Hjälp att tömma urinblåsan

Om man inte kan kissa själv kan man behöva en kateter, en tunn mjuk slang som förs in i urinblåsan och tömmer den på urin. Katetern förs antingen in genom urinröret eller genom buken. Oftast förs katetern in genom urinröret och tas bort igen när urinblåsan är tömd, men ibland kan det vara nödvändigt att katetern sitter kvar en längre tid. Då kan den kopplas till en urinuppsamlingspåse.

Det är alltid en läkare som avgör om man behöver en kateter. Innan den förs in brukar man få veta ungefär hur lång tid man behöver använda den.

Används vid olika tillfällen

Man kan få en kateter i urinblåsan av många olika anledningar, till exempel om man

  • inte kan kissa själv, ofta på grund av förstorad prostata
  • ska gå igenom en längre operation
  • vårdas på sjukhus och behöver få mängden urin noga kontrollerad
  • har svårt att kontrollera urinblåsan vid vissa sjukdomar, till exempel multipel skleros, Parkinsons sjukdom eller stroke
  • har skadat de nerver som reglerar urineringen, exempelvis vid en olycka
  • har fått en skada i underlivet eller bäckenet
  • har tillfälliga problem att kissa, till exempel efter en operation eller en förlossning.

Kateter genom urinröret

En kateter som inte tas ut ur urinblåsan efter varje tömning kallas KAD (kateter à demeure), eller kvarliggande kateter. KAD kan användas till exempel under och efter en operation, om man tillfälligt har svårt att kissa, eller som en mer långsiktig lösning vid svårigheter att tömma urinblåsan. En kvarliggande kateter är alltid införd så kort tid som möjligt för att minska risken att få infektioner i urinvägarna.

Ibland kan man få lära sig av en sjuksköterska att tömma eller tappa urinblåsan själv med hjälp av en kateter. Det kan till exempel behövas om man har en nervskada som gör det svårt att kissa.

Kateter genom buken

Om man har fått skador på till exempel bäckenet eller urinröret kan katetern föras in i urinblåsan genom buken i stället för via urinröret. Då kallas det för en suprapubisk kateter.

En suprapubisk kateter används ofta om man behöver en livslång behandling. Den kan också vara mindre besvärande då den inte ger samma retning i urinröret speciellt när man sitter mycket, till exempel när man cyklar eller om man är rullstolsburen. Den stör inte heller när man har sex, som en kateter införd via urinröret kan göra.

Blodförtunnande läkemedel

Det är viktigt att berätta för läkaren om man tar blodförtunnande läkemedel eftersom sådana läkemedel kan öka risken för blödning när katetern förs in.

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

  • Katerer med så kallad kuff insatt i urinblåsan via urinröret på en kvinna.

    Katetrar som ska ligga kvar en tid har en liten uppblåsbar ballong, en kuff, i den ände som förs in i urinröret.

    Mer information
    Katerer med så kallad kuff insatt i urinblåsan via urinröret på en kvinna.

    I den del av katetern som är i urinblåsan fylls en liten uppblåsbar ballong, en kuff, med vatten för att hindra katetern från att glida ut ur urinblåsan. Det tar sedan fem till tio minuter att tömma blåsan med katetern.

  • Man med linne och kalsonger. En slang och urinuppsamlingspåse syns på högra benet.

    Använder man en urinuppsamlingspåse under längre tid brukar den fästas under kläderna på kroppen eller på ena benet. Påsen kan sättas fast på ett säkert sätt och syns oftast inte utanpå kläderna.

Ballong håller katetern kvar

Katetrar finns i olika grovlekar och material och kan se lite olika ut. Det är framför allt katetrarnas spetsar som kan skilja sig från varandra. De kan vara raka eller böjda.

Katetrar som ska ligga kvar en tid har en liten uppblåsbar ballong, en kuff, i den ände som förs in i urinröret. Det hindrar katetern från att glida ut ur urinblåsan.

Var genomförs behandlingen?

Man kan få en kateter i urinblåsan insatt på sjukhus, på en vårdcentral, ett äldreboende eller i hemmet när man får hembesök av vårdpersonal.

Det är läkaren som bestämmer om man ska få en kateter, men ofta är det en sjuksköterska eller undersköterska som för in den. Om det är en kateter som ska föras in genom bukväggen är det en läkare som gör det första gången.

När man får katetern insatt är det viktigt att få veta vart man vänder sig om man får problem med sin kateter och urinuppsamlingspåse.

Kateter genom urinröret

Innan man får katetern insatt ska man tvätta eller duscha underlivet med tvål och vatten eller använda ett bakteriedödande medel. Det räcker att man tar av sig kläderna på underdelen av kroppen. Om man har svårt att tvätta sig själv får man hjälp.

Man får bedövning med en gel som sprutas in i urinröret. Det kan kännas lite kallt när gelen sprutas in, men det gör inte ont.

Bedövningen verkar redan efter två till tre minuter och då kan katetern föras in genom urinröret. Om katetern har en kuff fylls kuffen med lite sterilt vatten så att slangen ligger kvar inuti urinblåsan. Det tar fem till tio minuter att tömma blåsan med kateter genom urinröret.

Det vanligaste är att man ligger ner när katetern förs in i urinblåsan. Om katetern ska ligga kvar kopplas den till en påse som samlar upp urinen. Oftast stängs katetern mellan tömningarna med en klämma eller en propp som tas bort när man behöver kissa, eller då och då med högst fyra timmars mellanrum. På det sättet förlorar inte urinblåsan sin förmåga att samla upp urinen vilket den skulle kunna göra om urinen rinner direkt ut i påsen.

På natten brukar man låta katetern vara öppen så att urinen rinner direkt i urinuppsamlingspåsen. Då minskar risken för att man blir störd i sömnen.

Katetrar som ska ligga kvar en tid har en liten uppblåsbar ballong, en kuff, i den ände som förs in i urinröret.

Kateter genom buken

Om man ska få en kateter genom bukväggen tvättas huden först med ett bakteriedödande medel. En bit nedanför naveln får man ett bedövningsmedel och det kan svida lite när bedövningen sprutas in. Efter ett par minuter när bedövningen tagit gör läkaren ett litet snitt genom huden där slangen förs in. Urinblåsan ska vara fylld innan slangen förs in eftersom den går in lättare då. Katetern sys antingen fast i bukväggen eller så används en slang med uppblåsbar ballong, kuff.

Hela operationen tar oftast fem till tio minuter.

Tömma urinblåsan själv

Om man har fått lära sig att tömma urinblåsan själv kan man göra det hemma. Antingen tömmer man i en urinuppsamlingspåse eller direkt i toalettstolen. Tappningen gör man ofta flera gånger per dygn för att förhindra att blåsan blir överfull och urin läcker ut. Att tömma regelbundet kan också vara en bra träning för blåsan, som i vissa fall kan börja fungera som vanligt igen. Hur ofta man ska tappa urinblåsan får man veta av sin läkare.

Att ha en kvarsittande kateter

Det kan svida lite när katetern förs genom urinröret eller bukväggen, men det brukar snabbt gå över. Om det blöder lite från urinröret när slangen förs in brukar det sluta av sig själv inom några minuter. Men om blödningen skulle vara kraftigare och pågå längre tid måste en läkare undersöka vad det beror på.

Använder man en urinuppsamlingspåse under längre tid brukar den fästas under kläderna på kroppen eller på ena benet. Påsen kan sättas fast på ett säkert sätt och syns oftast inte utanpå kläderna. Man får vara uppmärksam så att man inte stöter urinuppsamlingspåsen mot något vasst föremål som gör hål på den.

Oavsett om det är man själv eller någon annan som hanterar katetern och urinuppsamlingspåsen ska man av hygieniska skäl använda handskar.

Problem som kan uppstå

Det kan kännas både obekvämt och besvärligt att ha och att hantera en kateter. Vanligtvis vänjer man sig ganska snabbt vid att ha katetern och en eventuell urinuppsamlingspåse.

Om det läcker urin kan det finnas flera orsaker. Det kan bero på att kopplingen mellan katetern och påsen inte sitter ihop ordentligt. Man kan pröva att koppla ihop på nytt så att det blir tätt. Om man inte lyckas stoppa läckaget kan man få hjälp av hemtjänsten eller annan vårdpersonal.

Ett läckage kan också bero på att katetern är av fel storlek så att det rinner ut urin bredvid den. Då kan man byta till en annan kateterstorlek.

Om det blir stopp i slangen kommer det ingen urin ut genom den. Då måste katetern spolas ren eller bytas ut av sjukvårdspersonal. Risken för stopp i katetern minskar om man tar för vana att dricka mycket.

Det är mycket vanligt att man har bakterier i urinen och urinblåsan när man använder kateter och oftast krävs ingen behandling för detta. Men det är viktigt att man dricker mycket så att urinblåsan och katetern sköljs igenom av urinen och att katetern byts med jämna mellanrum.
Vanligast är att bytet sker varannan till var tredje månad.

Ibland uppstår det emellertid en infektion som bör behandlas. Om man får ont i urinblåsan, feber eller smärtor i underlivet eller ryggen ska man kontakta en läkare för bedömning. Det ska man också göra om man får blod i urinen efter att katetern suttit inne ett tag.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2011-06-09
Skribent:

Jenny Arhammar, läkare, Danderyds sjukhus

Redaktör:

Fredrik Blomstrand, 1177.se

Granskare:

Helena Walfridsson, läkare, specialist i urologi, Universitetssjukhuset i Örebro

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge

Lotta Persson, Göteborg