Utsatt för våld eller hot om våld - Vart vänder man sig i Jönköpings län?

Skriv ut (ca 11 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Om man blivit utsatt för våld eller hot om våld finns det många som kan hjälpa. Det gäller både vid fysiska och psykiska skador. Man kan alltid vända sig till hälso- och sjukvården. Man kan också vända sig till kommunens socialtjänst eller till en stödorganisation för att få hjälp och stöd. De flesta stödorganisationer har en webbplats där man kan läsa om vilken hjälp man kan få.

Vissa av de nationella stödorganisationerna har lokalavdelningar i Jönköpings län som man kan kontakta direkt. Det finns också stödorganisationer som bara finns i Jönköpings län eller i någon av länets kommuner.

Om läget är akut ska man söka hjälp direkt. Akut hjälp

För att komma i kontakt med polis när läget inte är akut - ring 114 14.

Visa mer

Stöd i Jönköpings län

Stöd i Jönköpings län

Ung och utsatt för våld? Hälso- och sjukvården hjälper

Om man är ung och är utsatt för våld eller hot om våld kan vända sig till någon man har förtroende för, till exempel på skolan eller fritids. Det kan vara en lärare, skolsköterskan på elevhälsan, en fritidsledare eller skolkurator.

Om man är mellan 13 och 22 kan man få stöd och hjälp på ungdomsmottagningen. Man kan också vända sig till Vårsols familjecenter

Barn- och ungdomshälsan tar emot barn och unga mellan 6 och 18 år som inte mår bra. Det finns tre mottagningar i länet, en i Huskvarna, en i Värnamo och en i Nässjö.

Om man blivit utsatt för våld eller hot om våld kan man alltid vända sig till hälso- och sjukvården. Man kan kontakta vårdcentralen eller ringa 1177 för att få hjälp och vägledning vidare.

Hälso- och sjukvården hjälper till med

  • att ta hand om fysiska skador.
  • stöd- och krissamtal.
  • vägledning och hänvisning till andra hjälpinstanser.
  • att dokumentera skador.

Vid livshotande skador ringer man 112, där nås även socialjour.

Man kan också kontakta

Alternativ till våld (tidigare Mansrådgivningen), Jönköpings kommun

För personer som behöver hjälp med att hantera ilska och aggressivitet.

Alternativ till våld, Jönköpings kommun

Brottsofferjouren Jönköping

Brottsofferjouren Jönköping 036-10 76 40

Medverkan - Familjefrid i GGVV-kommunerna

Medverkan vänder sig till personer som är eller riskerar att bli utsatta för hot/våld av någon anhörig eller tidigare närstående person. Medverkan kan också hjälpa dig som på något sätt gjort din partner illa.
Kontakta oss:

Kvinnlig behandlare
0370-33 12 62 eller 0370-33 12 63
Manlig behandlare
0370-33 12 58

E-post:
mansradgivningen@gnosjo.se
medverkan@gnosjo.se

Kvinnojouren

  • Kvinnojouren i Aneby och Eksjö 0381-61 11 76
  • Kvinnojouren i Jönköping 036-16 36 82
  • Kvinnojouren Maria i Gislaved 0371-809 86
  • Kvinnojouren i Nässjö 0380-129 15
  • Kvinnojouren i Tranås 0140-156 57
  • Kvinnojouren i Vetlanda och Sävsjö 0383-137 38
  • Kvinnojouren i Värnamo 0370-475 25

Mottagningen för våldsutsatta, Jönköpings kommun

Arbetar med kvinnor och män som utsatts för våld i nära relationer. 
036-10 77 22

Mottagningen för våldsutsatta, Jönköpings kommun

Psykiatrisk akutmottagning

Barn och ungdomar under 18 år vänder sig till en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning (BUP) i Jönköping, Värnamo eller Nässjö.

Under kvällar och helger vänder sig barn och ungdomar under 18 år till psykiatriska akutenheten, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping

Ungdomar över 18 år och vuxna vänder sig till den psykiatriska akutenheten, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping (öppen dygnet runt), psykiatriska akutmottagningen, Höglandssjukhuset Eksjö (öppen dagtid) eller psykiatrisk mottagning 1, Värnamo sjukhus (öppen dagtid vardagar).

Socialförvaltningar i Jönköpings län

Växelnummer

  • Aneby: 0380-461 00
  • Eksjö: 0381-366 01
  • Gislaved: 0371-810 00
  • Gnosjö: 0370-33 10 00
  • Habo: 036-442 83 30
  • Jönköping: 036-10 50 00
  • Mullsjö: 0392-141 76
  • Nässjö: 0380-518 77
  • Sävsjö: 0382-154 60
  • Tranås: 0140-681 36
  • Vaggeryd: 0370-67 80 00
  • Vetlanda: 070-370 84 76
  • Värnamo: 0370-37 70 00

Tjejjouren, Jönköping

Tjejjouren 036-12 22 01, tisdagar kl 18.00-21.00

e-post: tj.jonkoping@hotmail.com

Tjejjouren, Jönköping

Mer på andra webbplatser

 

Medverkan vänder sig till personer som är eller riskerar att bli utsatta för hot/våld av någon anhörig eller tidigare närstående person. Medverkan kan också hjälpa dig som på något sätt gjort din partner illa.
Kontakta oss:

Kvinnlig behandlare

0370-33 12 62 eller 0370-33 12 63

Manlig behandlare

0370-33 12 58

 

E-post:

mansradgivningen@gnosjo.se

medverkan@gnosjo.se

Fäll ihop

Vad är våld?

Vad är våld?

Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att den skrämmer, smärtar, skadar eller kränker, får personen att göra något mot sin vilja, eller avstå från att göra något.

Olika former av våld:

Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar och orsakar fysisk smärta. Det kan vara allt från slag till knuffar och luggningar.

Sexuellt våld är när någon blir tvingad att delta i eller se på sexuella handlingar mot sin vilja.

Psykiskt våld är kränkningar med ord och handlingar. Psykiskt våld kan ta sig många olika uttryck. Det kan handla om verbala kränkningar, isolering, hot och kontroll av olika slag. Det psykiska våldet kan också vara materiellt som aggressiva handlingar riktade mot materiella ting som skapar oro och rädsla. Det kan även vara utagerande svartsjuka och att bli förföljd/terroriserad av en partner eller före detta partner.

Ekonomiskt förtryck av en närstående ses också som våld. Det kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter.

Materiellt våld handlar om att våldsutövaren slår i dörrar eller väggar, eller slår sönder saker, på ett sätt som är skrämmande och/eller kränkande. Kan också handla om att våldsutövaren förstör ägodelar som är särskilt viktiga för partnern.

Latent våld Även om fysiska våldshandlingar sällan inträffar kan våldet vara ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet. Detta kan uttryckas exempelvis genom kroppsspråk, gester eller uttalanden.

Försummelse kan vara avsiktliga handlingar som kan leda till lidande, ohälsa och sjukdom, så som exempelvis felaktig medicinering eller undanhållande av nödvändig medicin samt att inte få hjälp med hygien eller måltider.

Våld mot barn

Våld mot barn kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller ta sig i uttryck som omsorgssvikt. Det vill säga att vårdnadshavare brister i sin omsorg om barnet. Barn som bevittnar våld i nära relationer definieras som utsatta för psykisk misshandel.

Våld mot barn är ett stort folkhälsoproblem och en allvarlig kränkning av barns mänskliga rättigheter. Våldet hotar barns utveckling och hälsa på både kort och lång sikt.

Särskilt utsatta grupper

  • Personer med funktionsnedsättning
  • Kvinnor med missbruksproblem
  • Gravida
  • Kvinnor med utländsk bakgrund
  • Äldre
Fäll ihop

Varför är det svårt att lämna en relation där våld förekommer?

Varför är det svårt att lämna en relation där våld förekommer?

När våldet i en relation övergår till att bli ett naturligt inslag i vardagen, för båda parter, har man gått in i en process som kallas normaliseringsprocessen. Våldet upplevs som ett normalt inslag i vardagen. Övergången sker oftast gradvis. Genom hot och kontroll minskas den utsattes utrymme.

För båda parter förskjuts gränserna för vad som kan accepteras. Personen som är utsatt omtolkar perioderna utan våld som positiva just för att de saknar våld. Våldet normaliseras. Typiska inslag är kontroll, isolering, och växling mellan värme och våld. Denna process ser oftast ut på liknande sätt vid partnervåld i samkönade relationer.

Att den person som är utsatt stannar kvar i en relation där våld förekommer kan bero på

  • rädsla för värre misshandel, till och med för att bli dödad.
  • konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till pappa.
  • rädsla för ensamhet.
  • ekonomiska svårigheter.
  • skuld och skam.
  • att man är psykologiskt nedbruten.
  • hoppet om en förändring.

Att den person som är utsatt går från en relation där våld förekommer kan bero på

  • att man inte ser något fortsatt hopp för relationen.
  • att man fruktar för sitt liv.
  • att man inte vill att någon annan skadas, barn eller husdjur.
Fäll ihop

Vem utövar våld?

Vem utövar våld?

De som utövar det grövsta, upptrappande och upprepade våldet är till cirka 90 procent män, vilket tyder på att detta våld är starkt kopplat till kön och maskulinitet.

Kontroll och maktbehov är den yttersta drivkraften bakom utövandet av det grövsta våldet i nära relationer. Genom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld kontrolleras offrets beteende och handlingsfrihet.

Det finns också kvinnor som utövar våld i nära relationer och våld förekommer även i samkönade relationer.

Fäll ihop

Om man själv utövar våld - var kan man få hjälp?

Om man själv utövar våld - var kan man få hjälp?

Man kan alltid vända sig till hälso- och sjukvården, till exempel sin vårdcentral eller en ungdomsmottagning. Man kan också kontakta Socialförvaltningen i sin hemkommun, Alternativ till våld (tidigare Mansrådgivningen) i Jönköping eller Kvinnofrid i GGVV-kommunerna.

Fäll ihop

Nationella stödorganisationer

Nationella stödorganisationer

BRIS - barnens rätt i samhället

Till BRIS - Barnens rätt i samhället, kan man ringa, maila och chatta om vad som helst, ingenting är för stort eller för litet, för konstigt eller för vanligt. En vuxen på BRIS svarar i telefon, svarar på mailet eller chattar. Man är alltid anonym. BRIS är till för alla upp till 18 år.

Telefonnumer för alla upp till 18 år, 116 111

BRIS vuxentelefon - om barn, 0771-50 50 50

BRIS - Barnens rätt i samhället

Brottsofferjouren

Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Det finns drygt 100 lokala brottsofferjourer i Sverige. Brottsofferjouren har telefonnummer 0200-212 019.

Brottsofferjouren

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten är en webbplats där man hittar råd och information om rättigheter och möjligheter till att få hjälp och stöd. Här finns bland annat information om lagar rörande sexualbrott och hur man går tillväga för att göra en polisanmälan.

Brottsoffermyndigheten

HOPP - Riksorganisationen mot sexuella övergrepp

Riksorganisationen mot sexuella övergrepp. HOPP är en ideell, partipolitiskt och religiöst oberoende organisation som arbetar mot sexuella övergrepp. HOPP vänder sig till kvinnor och män som varit utsatta för sexuella övergrepp och till anhöriga till utsatta. HOPP har en jourmail som man kan använda för frågor. Man får svar inom tre dagar.

HOPP - Riksorganisationen mot sexuella övergrepp

Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för de som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Även anhöriga och vänner till utsatta kan ringa. Kvinnofridslinjen har öppet dygnet runt och man ringer gratis oavsett var man bor. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Till Kvinnofridslinjen kan man ringa och tala med någon om sina upplevelser eller ställa frågor. Telefonnumret till Kvinnofridslinjen är 020-50 50 50.

De som svarar är socionomer eller sjuksköterskor med vana att möta människor i kris eller i svåra livssituationer. De har tystnadsplikt och man kan vara anonym.

Kvinnofridslinjen

RFSL Brottsofferjour

Genom RFSL:s brottsofferjour kan du få stöd och hjälp med det våld du varit med om. Våld mot homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) kan ske på flera olika sätt. Det kan till exempel handla om partnervåld, hatbrott eller hedersrelaterat våld. Telefonnumret till RFSL Brottofferjour är 020-34 13 16.

RFSL Brottsofferjour

Rsci, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp

Rsci är en förening för personer som varit utsatta för sexuella övergrepp. Föreningen har en telefonjour 08 - 696 00 95 dit man kan ringa för att få stöd. Alla som svarar i jourtelefonen har själva varit utsatta för sexuella övergrepp.

Rsci, Riksföreningen stödcentrum mot incest och andra sexuella övergrepp

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund

Sveriges Kvinno- och tjejjourers Riksförbund, SKR, är ett riksförbund för kvinnojourer, tjejjourer, anhörigföreningar och andra föreningar som vill motverka mäns våld mot kvinnor. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet. På hemsidan finns telefonnummer till lokala kvinno-/tjejjourer. En nationell mailjour finns också.

Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund

Terrafem

Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans, och driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 43 språk.

Terrafem är till för den som har blivit misshandlad, våldtagen, trakasserad, hotad, riskerar tvångsgifte, begränsas i sitt livsutrymme eller på annat sätt känner sig utnyttjad av sin make, sambo, pojkvän, pappa, bror eller annan släkting.

Man kan kontakta Terrafem på den rikstäckande jourtelefonen 020- 52 10 10. Samtalet syns inte på telefonräkningen. Man kan ringa från en fast telefon eller från en mobiltelefon. Samtalet är gratis och man kan vara anonym när man ringer. De som svarar i telefonen har tystnadsplikt.

Terrafem

Fäll ihop

Fördjupad information

Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-09-25
Redaktör:

Helena Pellnor, redaktör 1177 Vårdguiden, Region Jönköpings län

Manusunderlag:

Christina Polland, kurator, rehabiliterings- och beteendemedicinska enheten, kuratorsmottagningen, Länssjukhuset Ryhov, Region Jönköpings län

Veronica Ottosson, folkhälsoplanerare, folkhälsa och sjukvård, Region Jönköpings län