Mammografi

Skriv ut (ca 6 sidor)

Mammografi är en röntgenundersökning av brösten med en speciell teknik som ger detaljrika bilder. Det är en av flera undersökningar som en läkare kan göra för att ta reda på vad som är orsaken om du har besvär från brösten.

Mammografi är också den metod som används i de allmänna bröstkontroller som alla kvinnor från 40 till och med 74 års ålder regelbundet erbjuds att göra. En sådan massundersökning kallas screening. Syftet är att hitta bröstcancer innan sjukdomen hunnit ge några symtom.

Skriv ut

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Risken för bröstcancer ökar med åldern. Får man diagnos tidigt finns en bra chans att bli frisk.

Mammografi vid screening – så går det till

Mammografi vid screening – så går det till

  • Mammografiundersökning

    Du får lägga ett bröst i taget mot en skiva. Skivan omvandlar röntgenstrålen till en bild. Sjuksköterskan pressar ditt bröst så mycket det går mot skivan, för att bilderna ska bli så tydliga som möjligt.

Du behöver inte förbereda dig på något särskilt sätt.

Sjuksköterskan tittar och frågar

En röntgensjuksköterska genomför undersökningen. Sjuksköterskan frågar först om du har haft några besvär från brösten eller om du tar läkemedel som innehåller hormoner.

Sedan klär du av dig på överkroppen. Sjuksköterskan tittar på brösten för att se om du har några synliga förändringar, som till exempel större födelsemärken eller ärr efter tidigare operationer. Sådana förändringar kan synas på röntgenbilderna och felaktigt tolkas som en cancertumör.

Två eller tre bilder på varje bröst

Därefter får du stå eller sitta tätt intill röntgenapparaten. Sjuksköterskan hjälper dig att lägga ena bröstet på en skiva. En annan skiva pressar sedan ned bröstet och håller fast det några sekunder.

Armen håller du upp och vilar mot apparaten medan röntgensjuksköterskan tar två till tre bilder. Sedan får du göra om alltihop med det andra bröstet.

Hela undersökningen tar 15-30 minuter, själva bildtagningen fem till tio minuter.

Hur känns mammografi?

Sjuksköterskan pressar ihop ditt bröst för att bilden ska bli tydligare och stråldosen lägre. Det kan kännas obehagligt och göra ont en kort stund. Efter undersökningen mår du oftast som vanligt. Ibland kan du känna en viss ömhet, som ganska snabbt går över.

Fäll ihop

Svar på screeningen

Svar på screeningen

Oftast är det två röntgenläkare som oberoende av varandra granskar mammografibilderna. På det viset blir bedömningen säkrare.

Svaret på vad mammografibilderna visade får du hemskickat med posten inom två veckor. Fråga gärna vid ditt besök om du vill veta mer om hur det brukar gå till med svaren på just den mottagning där du blir undersökt. 

Om du ska på återbesök

När du har genomgått en screening kan det hända att du får komma tillbaka för en kompletterande undersökning. Orsaken kan vara att bilderna trots allt inte blev tillräckligt tydliga. Då kan det räcka med att du får ta ytterligare några mammografibilder.

Återbesöket kan också bero på att bilderna som togs vid screeningen visar att det finns en förändring i bröstet som behöver utredas mer.

Om du har en förändring

Vid en screening mammograferas alla på samma sätt. Om bilderna från screeningen visar att du har en förändring, får du istället göra de undersökningar som är nödvändiga för att reda på vad som orsakat förändringen hos just dig. Då kan du få genomgå en mer individuellt anpassad mammografiundersökning. Det innebär att röntgensjuksköterskan tar fler bilder och ur olika vinklar. En röntgenläkare granskar bilderna direkt.

Ibland behöver läkaren också undersöka dig med ultraljud. Läkaren kan också behöva ta ett cell- eller vävnadsprov från ditt bröst med en nål.

Alla undersökningar som du behöver göra sker vid samma tillfälle.

Svaret på vad undersökningarna visar ska du få i ett personligt möte med en läkare, så att du har möjlighet att få mer information och ställa frågor. Det ska ske så snart som möjligt men vad det innebär varierar beroende på var du bor. Om du vill, kan du fråga när du är på besök för att göra undersökningarna.

Fäll ihop

Gravida och ammande

Gravida och ammande

Även om du är du gravid eller ammar kan du genomgå bröstcancerscreening med mammografi. Visserligen kan det vara svårare att hitta eller utesluta cancer genom att granska mammografibilder av dina bröst eftersom de just nu är förändrade. Å andra sidan kan det gå lång tid mellan undersökningarna om du inte vill röntgas därför att du är gravid eller ammar.

Stråldosen från mammografin är ofarlig för fostret och påverkar inte heller bröstmjölken. Därför kan du genomgå screening om du har fått en kallelse.

Du som ammar får gärna försöka mjölka ur brösten först.

Gravida och ammande kan också, liksom alla andra som kallas, välja att boka ny tid för screening.

Däremot ska du genast kontakta vården om du själv märker en förändring i bröstet medan du är gravid eller ammar. Då kan du först få röntga brösten, och sedan göra en ultraljudsundersökning.

Fäll ihop

För- och nackdelar med screening med mammografi

För- och nackdelar med screening med mammografi

Mammografibilderna från screeningen kan avslöja bröstcancer innan man har fått några symtom. Då är risken liten att sjukdomen ska sprida sig och bli dödlig, och man kan få behandling som inte behöver vara så omfattande.

Men bröstcancerscreening med mammografi är inte alltid en helt pålitlig metod. Ibland syns inte bröstcancern på bilderna. Det finns också cancer som växer så långsamt att den aldrig kommer att ge några besvär. Det är svårt att i förväg veta vilka långsamt växande cancertumörer som inte kommer att orsaka problem. Därför behandlas all bröstcancer som om den vore farlig. Det betyder att några personer får behandling i onödan.

Läs mer om för- och nackdelar med bröstcancerscreening med mammografi på webbplatsen för Regionala cancercentrum i samverkan.

Socialstyrelsen rekommenderar bröstcancerscreening med mammografi för kvinnor i åldrarna 40 till och med 74 år. Alla landsting och regioner följer den rekommendationen.

Läs mer om rekommendationen på Socialstyrelsens webbplats.

Fäll ihop

Mer om screening med mammografi

Mer om screening med mammografi

Jönköpings län

Kallelse till mammografiundersökning

I Region Jönköpings län är målet att kalla alla kvinnor mellan 40 och 74 år med ett och ett halvt till två års mellanrum. Det kan ta lite längre tid. Efter undersökningen skickas svaret till hemadressen inom åtta veckor.

Inför undersökningen får du en blankett hemskickad med frågor som du ska besvara. Den ifyllda blanketten tar du med dig till undersökningen.

Ladda ner blanketten Välkommen till hälsokontroll med mammografi (pdf, nytt fönster)

Du får en kallelse hem

Från det år du fyller 40 till och med det år du fyller 74 år får du en kallelse hem med 1,5 till 2 års mellanrum. Variationen beror på var du bor eller hur gammal du är.

I kallelsen står var undersökningen ska ske, när du ska komma och hur du gör om du har frågor eller vill boka om tiden.

Screeningen är frivillig.

Du kan göra screeningen i ett annat landsting, om du vill det. Då gäller samma villkor för dig som för alla andra som bor i det landstinget.

Får du inga kallelser?

Är du 40-74 år, men inte får någon kallelse, kan du kontakta en mammografimottagning eller vårdcentral och säga till.

Är du över 74 år kallas du inte längre till bröstcancerscreening. Det beror på att det inte finns några studier som visar att screening ökar överlevnaden hos kvinnor över 74 år. Se till att bli undersökt av läkare om du själv upptäcker en förändring i dina bröst.

Har du skyddad identitet?

Om du lever med skyddad identitet får du ingen kallelse. Kontakta då en mammografimottagning så får du en tid för undersökning. Efter undersökningen ringer du mottagningen för att få veta vad bilderna visade.

Vill du inte bli kallad?

Kontakta mammografimottagningen om du har fått en kallelse men inte vill delta i screeningen och inte vill ha fler kallelser. Ofta ber då personalen att du också skriver ett brev där du bekräftar att du inte vill bli kallad.

Om du skulle ändra dig någon gång i framtiden, är det bara att säga till igen, så blir du kallad till bröstcancerscreening så länge du är 40-74 år.

Fäll ihop

Mammografi om du själv upptäcker en förändring

Mammografi om du själv upptäcker en förändring

Om du själv upptäcker en förändring i dina bröst, kanske du blir orolig. Oftast är förändringen ofarlig. En knöl i bröstet kan till exempel vara en vävnadsknuta eller en vätskefylld blåsa, så kallad cysta.

Ta ändå en förändring i brösten på allvar, oavsett hur gammal du är. Det kan vara bröstcancer. Vänta inte, utan se till att du blir undersökt. Kontakta en vårdcentral, kvinnohälsovården eller den speciella bröstmottagning som finns på en del större sjukhus. 

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få fast läkarkontakt på vårdcentralen.

En läkare känner noga igenom dina bröst och avgör om du bör göra en mammografiundersökning. I så fall får du en remiss.

Mammografiundersökningen anpassas efter vad just du behöver. Röntgenläkaren kan också behöva undersöka dig med ultraljud. Kanske behöver läkaren också ta ett cell- eller vävnadsprov.

Resultatet av undersökningarna skickas till läkaren som remitterade dig. Den läkaren ska kontakta dig för ett möte där du får svar på om du har bröstcancer eller om besvären beror på något annat.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Kan jag undersökas med mammografi om jag...

Kan jag undersökas med mammografi om jag...

...har mens?

Du kan undersökas med mammografi även om du har mens just då.

...har täta bröst?

Du kan ha mycket bröstkörtelvävnad oavsett ålder. Det kallas täta bröst och syns först vid en mammografiundersökning. Om du har täta bröst kan läkaren behöva ta fler bilder.

...får behandling med hormoner?

En del personer får hormonbehandling under och efter klimakteriet eller använder p-piller. Sådan behandling påverkar brösten så att de blir tätare. Det gör mammografibilderna svårare att bedöma. Det är därför viktigt att tala om ifall du tar läkemedel som innehåller hormoner.

...har bröstimplantat?

Du kan genomgå mammografi även om du har bröstimplantat. Det är ingen risk att implantaten går sönder, men det går inte att klämma ihop brösten lika mycket som på personer utan implantat. Det kan också vara svårare att granska bilderna. Det beror på vad det är för material i implantaten.

...har en inflammation i bröstet?

Om du har en inflammation i bröstet kan det bli alltför smärtsamt att pressa ihop bröstet på det sätt som krävs vid mammografi. I stället kan en ultraljudsundersökning svara på om det finns var som behöver tömmas ut. När inflammationen gått över bör du däremot genomgå mammografi. Det är särskilt viktigt om du är äldre.

...har haft bröstcancer?

Ja, fast rutinerna för screening kan variera – fråga din läkare om du vill veta mer. På de flesta håll går du på en särskild läkarkontroll första året efter det att behandlingen avslutats. Därefter kallas du till screeningundersökning med mammografi varje år, under tio års tid. Efter det kallas du med samma mellanrum som kvinnor utan diagnostiserad bröstcancer.

Fäll ihop

När görs inte mammografi?

När görs inte mammografi?

Bröstcancer är ovanligt under 30 års ålder. Är du mycket ung och behöver undersökas kan ultraljud ge ett säkrare svar. Det beror på att bröstens körtelvävnad är så tät att mammografibilder blir svåra att tolka. Mammografi är helt enkelt inte en bra metod när du är ung. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-06-12
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Magnus Rosenborg, bröströntgenläkare, överläkare, mammografikliniken Blekinge.

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg


Jönköpings län
Skribent:
Ing-Marie Westman, vårdutvecklare, röntgen Värnamo, Region Jönköpings län
Redaktör:
Vesna Papacikic, informatör, Medicinsk diagnostik, Region Jönköpings län
Manusunderlag:
Oskar Löfgren, länschef röntgen, Region Jönköpings län