Operation vid bröstcancer

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

När man får behandling mot bröstcancer börjar det oftast med en operation. Ibland opereras bara en del av bröstet, andra gånger tas hela bröstet bort. Det beror bland annat på vilken sorts bröstcancer det är och vad man själv vill.

Förberedelser

Före operationen läggs man in på en kirurgisk klinik, oftast samma dag som man ska opereras. Exakt vilka förberedelser som görs beror på vilken typ av operation det gäller, dessutom kan det variera mellan olika sjukhus.

Om man är rökare bör man sluta röka eller göra ett uppehåll under några veckor för att resultatet av operationen ska bli så bra som möjligt. Om man tar medicin mot någon annan sjukdom kan man behöva göra ett uppehåll.

Hur går behandlingen till?

Under operationen är man sövd. Om enbart en bit av bröstet ska tas bort markeras området först så att kirurgen ska hitta rätt. Hur snittet blir beror bland annat på var i bröstet cancern finns. Om hela bröstet ska tas bort gör kirurgen oftast ett ovalt snitt runt bröstet.

Vid de flesta bröstcanceroperationer opereras man också i armhålan för att se om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna. Den så kallade portvaktskörteln undersöks. Har cancern spridit sig dit tas flera lymfkörtlar bort på en gång.

Själva operationen tar ungefär en timme. Med alla förberedelser i operationssalen, sövning och väckning tar det runt två och en halv timme.

Om hela bröstet tas bort kan man genomgå en bröstrekonstruktion. Det kan göras antingen i samband med canceroperationen eller senare.

Vad händer efteråt?

Oftast kan man åka hem från sjukhuset samma eller nästa dag, men ibland behöver man stanna längre. Ibland får man ett så kallat dränage, en liten slang som fästs med ett stygn, för att tömma operationssåret på blod och vävnadsvätska. Det kan man behöva i en eller flera dagar.

De flesta har inte särskilt ont efter operationen, men om man behöver kan man ta vanliga receptfria läkemedel som innehåller till exempel paracetamol eller diklofenak.

Det är vanligt att det fortsätter bildas en del vätska i såret, och att det märks först någon vecka efter operationen. Om det är mycket vätska får man den tömd på en bröstmottagning.

Hur länge man är sjukskriven efteråt beror på vilken typ av operation som har gjorts, vilket arbete man har och om man får annan behandling också. Man kan också behöva tid för att återhämta sig psykiskt.

Visa mer

Om operation vid bröstcancer

Om operation vid bröstcancer

Behandlingen börjar oftast med operation

Nästan alla som får bröstcancer opereras. Det är det mest effektiva sättet att ta bort cancertumörer i bröstet, även om man brukar behöva andra sorters behandlingar också för att alla cancerceller i kroppen ska försvinna. Behandling mot bröstcancer börjar oftast med operation.

Exakt vilken behandling man får är olika från person till person. Det är vanligt med en kombination av operation, strålbehandling, cytostatika, läkemedel som påverkar kroppens hormoner eller annan behandling. Behandlingen blir allt mer skräddarsydd, och för varje patient görs en individuell behandlingsplan.

Ett team av specialistläkare diskuterar och rekommenderar hur behandlingen bör utformas utifrån nationella riktlinjer. Som patient är man delaktig i besluten om sin behandling.

Inför operationen träffar man kirurgen och diskuterar om hela bröstet ska tas bort eller om det räcker med en mindre del.

Hela eller delar av bröstet tas bort

En operation där en del av bröstet bevaras kallas bröstbevarande operation eller sektorresektion. En operation där hela bröstet tas bort kallas mastektomi.

Vilken sorts operation som ska göras beror på vilken typ av bröstcancer man har och på

  • hur stor tumören är
  • hur stor tumören är jämfört med bröstet
  • hur många tumörer det finns
  • var i bröstet cancern finns
  • om man har någon annan sjukdom och därför inte kan få strålbehandling
  • vad man själv önskar.

Vid en bröstbevarande operation tas tumören bort tillsammans med en bit frisk vävnad runtomkring. Denna metod passar mer än hälften av alla kvinnor med tidig bröstcancer. Ofta blir resultatet bra och bröstet ser fint ut. Om man tycker att storleken skiljer sig mellan brösten kan man lägga en liten kudde av silikon i behån, en så kallad delprotes.

Om det finns det cancer i ett större område i bröstet, om man har flera tumörer eller om man själv vill det, tas hela bröstet bort. Då kan man få pröva ut en bröstprotes av silikon att ha i behån efter operationen.

Ibland görs en bröstrekonstruktion

Om hela bröstet opereras bort kan man genomgå en bröstrekonstruktion. Det är en operation då ett nytt bröst skapas, med hjälp av bröstimplantat eller kroppens egna vävnader. En bröstrekonstruktion kan antingen göras vid ett senare tillfälle eller i samband med att bröstcancern opereras.

Lymfkörtlar opereras också bort

De flesta bröstcanceroperationer innebär att man samtidigt blir opererad i armhålan. Det beror på att armhålans lymfkörtlar är det första ställe som bröstcancer kan spridas till. Ibland kan man redan före operationen slå fast att det finns cancer i lymfkörtlarna, genom att göra ett cellprov. Annars undersöks en lymfkörtel, den så kallade portvaktskörteln, under operationen. Om det finns tecken på cancer i lymfkörtlarna tas flera bort på en gång.

Fäll ihop

Förberedelser

Förberedelser

Någon dag på sjukhus

Före operationen för bröstcancer blir man inlagd på sjukhus på en kirurgisk avdelning, oftast samma dag. Ibland räcker det att vara på avdelningen över dagen. Det kan variera på olika ställen i landet, men vanligtvis kan man åka hem samma eller nästa dag.

Under operationen är man sövd. Förberedelserna inför operationen beror på vilken typ av operation det är och kan variera lite från ett sjukhus till ett annat.

Läkarbesök redan tidigare

Oftast har man varit på besök hos kirurgen tidigare och fått information om operationen och förberedelserna. En narkosläkare har också berättat om hur sövningen under operationen kommer att gå till. Det är viktigt att berätta för kirurgen och narkosläkaren om man har andra sjukdomar eller allergier. Om man tar medicin mot någon annan sjukdom kan man behöva göra ett uppehåll.

Det är bra att ha med en närstående vid detta besök eftersom man får mycket information, och då är det bra med flera som lyssnar och kan ställa frågor. Dessutom kan det vara skönt att få stöd både före och efter operationen.

Cellprov från lymfkörtlar

Om det redan före operationen har visat sig att man har förstorade lymfkörtlar i armhålan, tas oftast ett cellprov för att se om det finns cancer i dem. För att säkert hitta rätt lymfkörtel brukar ultraljud användas när ett sådant cellprov ska tas.

Cytostatika före operationen

Behandlingen av bröstcancer startar oftast med operation, men ibland kan man först få behandling med cytostatika. Så kan det till exempel vara om tumören är stor och har vuxit snabbt. Cytostatikabehandlingen görs för att krympa tumören inför operationen.

Sluta röka före operationen

Rökning innebär en ökad risk för att resultatet av operationen inte blir så bra. Bland annat återhämtar man sig inte lika snabbt, såren läker sämre och blir lättare infekterade. Därför är det bra att sluta röka före operationen och också avstå från tobak de första veckorna efteråt. Om man behöver hjälp att sluta röka kan läkaren berätta vilket stöd som finns att få.

Fäll ihop

Operation av bröstet

Operation av bröstet

  • Illustration av en kvinnas överkropp. en heldragen linje på bröstet visar var det bågformade snittet  kan göras. Streckade linjer visar den del av bröstet som tas bort.

    Ärr efter en operation där en del av bröstet tagits bort.

    Mer information
    Illustration av en kvinnas överkropp. en heldragen linje på bröstet visar var det bågformade snittet  kan göras. Streckade linjer visar den del av bröstet som tas bort.

    Den rosa bågformade linjen visar ärret efter snittet vid en bröstbevarande operation. De streckade linjerna visar vilken del av bröstkörteln som har tagits bort.

  • Illustration som visar en kvinna med bar överkropp som just kommit ut ur duschen hemma. Hon har ett ärr efter en mastektomioperation.

    Ärr efter en operation där hela bröstet tagits bort.

    Mer information
    Illustration som visar en kvinna med bar överkropp som just kommit ut ur duschen hemma. Hon har ett ärr efter en mastektomioperation.

    När hela bröstet tas bort går ärret efter snittet oftast en bit in mot armhålan.

Att operera bort en del av bröstet

Före en bröstbevarande operation markeras området som ska tas bort. Ofta ritas markeringen direkt på huden.

Om tumören inte går att känna med fingrarna behöver området som ska tas bort markeras med ett färgämne på huden eller en tunn markeringstråd, så att kirurgen kan hitta rätt. Det görs med hjälp av ultraljud eller röntgen på en mammografiavdelning.

Vid operationen görs ett snitt i huden och kirurgen tar ut en bit av bröstkörteln, oftast formad som en tårtbit. Hur snittet blir beror på cancerns läge samt formen och storleken på bröstet. För att vara säker på att hela cancern är borta röntgas den bortopererade delen innan operationen avslutas. Den del av bröstkörteln som är kvar förs ihop, så att formen ska bli jämn och fin. Sedan sys såret ihop.

Själva operationen tar ungefär en timme. Med alla förberedelser i operationssalen, sövning och väckning tar det runt två och en halv timme.

Att opera bort hela bröstet

Inför en operation där hela bröstet ska tas bort, en så kallad mastektomi, markerar kirurgen operationsområdet med en penna på huden. Kirurgen lägger oftast ett ovalt snitt runt bröstet och bröstkörteln avlägsnas helt och hållet. Bröstkörteln sträcker sig ända upp mot nyckelbenet samt en bit in i armhålan. Om tumören ligger högt upp i bröstet eller nära huden görs snittet så att huden över tumören tas med.

Om en bröstrekonstruktion ska göras i samband med operationen, behöver inte så mycket hud tas bort eftersom ett nytt bröst ska skapas. Annars görs bröstkorgsväggen så slät som möjligt, så att en yttre bröstprotes ska kunna sitta bra. Sedan sys såret ihop. Operationen tar ungefär en timme. Med alla förberedelser i operationssalen, sövning och väckning tar det runt två och en halv timme.

Fäll ihop

Operation av armhålan

Operation av armhålan

  • Illustration som visar en kvinnas bröst och lymfsystemet. I bröstet finns en tumör, och körteln som ligger närmast tumören är blåfärgad.

    Portvaktskörteln, eller sentinel node, är den lymfkörtel som först fångar upp cancerceller från tumören.

    Mer information
    Illustration som visar en kvinnas bröst och lymfsystemet. I bröstet finns en tumör, och körteln som ligger närmast tumören är blåfärgad.

    Den rosafärgade tumören ger ifrån sig cancerceller som fångas upp av portvaktskörteln. Vid undersökningen sprutas ett blått färgämne in, som gör att portvaktskörteln blir lättare att hitta.

Operation av portvaktskörteln

Den första lymfkörtel som cancercellerna hamnar i om cancern har spridit sig kallas för portvaktskörteln. Från den kan cancern sprida sig till de andra lymfkörtlarna. Därför undersöks portvaktskörteln under bröstcanceroperationen, så att fler lymfkörtlar kan tas bort direkt om det behövs.

Undersökningen av portvaktskörteln görs samtidigt som bröstoperationen. Portvaktskörteln heter på engelska "sentinel node". Därför kallas denna mindre operation ofta sentinel node-biopsi.

Två ämnen sprutas in

För att kunna hitta portvaktskörteln används två ämnen som sprutas in i bröstet i närheten av cancern. Det ena ämnet är en så kallad radioisotop, ett radioaktivt ämne som kan spåras med ett särskilt mätinstrument under operationen. Det ges i en mycket låg dos och försvinner ur kroppen dagarna efter operationen. Radioisotopen ger inga strålskador och påverkar ingen i omgivningen. Det andra ämnet är ett blått färgämne, som försvinner långsamt ur kroppen och kan sitta kvar i upp till tre månader. Urinen färgas blågrön, vilket syns mest de första dagarna.

Radioisotopen sprutas in före operationen på en enhet för nukleärmedicin, och det blåa färgämnet sprutar kirurgen in under operationen. Både radioisotopen och den blåa färgen tas upp av lymfkärlen och förs vidare till lymfkörtlarna i armhålan precis som cancercellerna skulle göra vid en spridning av tumören. Den första lymfkörtel som tar upp dessa ämnen är alltså portvaktskörteln.

Vid operationen används mätinstrumentet för att hitta det område i armhålan där portvaktskörteln befinner sig. Där lägger kirurgen ett snitt och tar bort körteln eller körtlarna, om det är flera.

Körteln undersöks under operationen

Portvaktskörteln skickas sedan till en patolog som direkt undersöker den i mikroskop för att se om det finns en spridning av cancern. En patolog är en läkare som är specialist på att analysera bland annat vävnadsprover. Om det inte finns några cancerceller i portvaktskörteln behöver inte fler lymfkörtlar tas bort. Då sys såret i armhålan ihop och operationen är klar.

Ibland måste många lymfkörtlar tas bort

Skulle det finnas cancerceller i portvaktskörteln innebär det att cancern är spridd till armhålan. Då fortsätter operationen med att minst tio av armhålans lymfkörtlar tas bort. Det kallas axillarutrymning.

Vid en axillarutrymning kan kirurgen antingen lägga ett snitt i armhålan för att avlägsna lymfkörtlarna eller använda snittet som gjordes för operationen av portvaktskörteln. Om kirurgen samtidigt gör en operation där hela bröstet opereras bort kan lymfkörtlarna tas bort ur samma snitt som bröstet opereras. Sedan sys såret ihop.

Fäll ihop

Vad händer efteråt?

Vad händer efteråt?

Stannar ett par dygn

När operationen är klar får man ligga på en uppvakningsavdelning några timmar innan man återvänder till vårdavdelningen. De flesta stannar kvar på sjukhuset ett dygn efter operationen, men man kan behöva stanna längre.

Dränage kan behövas

Det kan behövas tillfälliga dränage för att tömma operationssåret på blod och vävnadsvätska. Det är inte så vanligt vid bröstbevarande operationer, men behövs ofta när hela bröstet har opererats bort och om man har genomgått en axillarutrymning.

Ett dränage är en liten slang av silikon som läggs i operationssåret och som tömmer sig i en liten behållare. Dränaget dras oftast ut genom huden en liten bit från själva såret där det fästs med ett stygn.

Man brukar ha dränaget tills det inte kommer så mycket vätska längre. Hur länge dränaget är kvar varierar mellan olika sjukhus. Oftast tas det bort efter en till tre dagar. Man kan också få åka hem med dränaget och komma på ett återbesök till kliniken där man har opererats eller till en distriktsköterska för att ta bort det.

Om det gör ont efteråt

De flesta brukar inte ha särskilt ont efter operationen. Ibland kan man behöva ta receptfria läkemedel som innehåller till exempel paracetamol eller diklofenak under en kortare tid.

Läs mer: Ont efter operation.

Behålla rörligheten i axeln

Om hela bröstet eller flera lymfkörtlar tagits bort brukar man få träffa en sjukgymnast efter operationen för att få hjälp med att behålla och träna upp rörligheten i armen och axeln. Många tror att de måste hålla axeln stilla efter operationen för att såret ska läka. Men armen och axeln behöver användas för att inte bli stela och svårare att röra. Såret läker ändå.

Ärret mjuknar under ett år

Om man har gjort en bröstbevarande operation kan det opererade bröstet se mindre ut än det andra. Med tiden brukar det fyllas ut lite, så det blir sällan större skillnader mellan brösten.

Efter operationen blir det ärr. Det tar tid innan det mjuknar, upp till ett år. Under det året kan man diskutera med kirurgen hur det känns och ser ut. Men inte förrän efter ett år går det att bestämma om det behövs en ny operation för att få ett bättre resultat.

Ärret är ofta rött det första året efter operationen men bleknar med tiden. Det är viktigt att inte sola på ärret det första året, eftersom det kan bli kraftigare och tydligare då.

Vanligt att sårvätska behöver tömmas

Efter en bröstoperation blir det i början ofta som en hålighet i operationssåret innan det har läkt helt. Det är ganska vanligt att det samlas stora mängder med sårvätska där. Det brukar ta en vecka innan det blivit så mycket att man märker det, och då har man oftast kommit hem från sjukhuset.

Om det börjar spänna i såret eller om det finns vätska som kluckar kan man kontakta det sjukhus där operationen gjordes. Mindre mängder sårvätska tar kroppen upp själv, men ibland måste den tömmas ut med hjälp av en spruta eller kanyl. Det gör inte ont. Behandlingen kan behöva upprepas några gånger och görs vid ett vanligt besök på bröstmottagningen.

Läs mer: Operationssår.

Infektioner och blödningar

Även om det är ovanligt kan det alltid uppstå komplikationer vid en operation. Den vanligaste komplikationen är en blödning eller infektion i såret. Skulle såret bli rött, ovanligt varmt, ömt eller om man får feber, ska man kontakta det sjukhus där operationen gjordes för att visa upp såret. En sårinfektion behandlas oftast med antibiotika och ibland dränage. Om det har bildats var i såret kan stygnen behöva klippas upp så att såret öppnas.

En kraftig spänning som uppstår snabbt i operationssåret kan tyda på en blödning. Då bör man kontakta sjukhuset direkt för att få en bedömning av vad som behöver göras.

Sjukskrivning

Det är olika hur länge man behöver vara sjukskriven efter en bröstcanceroperation. Det beror på vilken operation som har gjorts, vilket arbete man har och vilken behandling man får efter operationen. Man kan också behöva tid för att återhämta sig psykiskt.

Socialstyrelsens har gett ut riktlinjer för hur länge man behöver vara sjukskriven efter en bröstcanceroperation.

Efterbehandling

Mellan två och fyra veckor efter operationen får man komma på ett återbesök. Då kontrollerar kirurgen såret. Man får också reda på vad en mikroskopisk undersökning av cancern har visat.

Undersökningen utgör grunden för beslutet om man ska få efterbehandling och i så fall vilken. Efterbehandling kallas också adjuvant behandling eller tilläggsbehandling. Den behövs för att cancerceller som kan finnas kvar i kroppen ska försvinna.

Man kan få strålbehandling, cytostatika, läkemedel som påverkar kroppens hormoner eller någon annan behandling. Kirurgen diskuterar med andra specialistläkare vilken behandling som passar bäst utifrån vilken sorts cancertumör det är och vilken operation som har gjorts. Det slutgiltiga beslutet tas alltid av läkare och patient gemensamt. Efter en bröstbevarande operation måste man alltid få strålbehandling. Om hela bröstet tas bort behöver man oftast inte strålbehandling.

Smärta i armhålan och lymfödem

Om man blivit opererad i armhålan med så kallad axillarutrymning kan nerver påverkas så att det gör ont där efteråt. Man kan också få nedsatt känsel inom ett område på armen under några år efter operationen. Man kan även känna en trötthet och tyngdkänsla i skuldran och armen under de första åren.

Ungefär en av tio kvinnor som opereras för bröstcancer får lymfödem, det vill säga en svullnad i armen på den opererade sidan. Det beror på att flödet av lymfa går mycket långsammare än tidigare.

Ofta kan man få hjälp med besvären av sjukgymnaster eller arbetsterapeuter som specialiserat sig på behandling av lymfödem. Man kan själv lära sig en metod för att minska ödemet. Samtidigt bör man inte lyfta tungt eller överanstränga armen på annat sätt. Genom en sjukgymnast kan man också få en så kallad kompressionsstrumpa, som håller ner svullnaden i armen. 

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-10-09
Redaktör:

Anna Dahllöv, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lisa Rydén, kirurg, Skånes universitetssjukhus, Lund

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge