Praktiskt stöd vid cancer

Att vara sjuk i cancer och få behandling kan innebära att man på olika sätt blir svagare och behöver praktisk hjälp för att klara av sin vardag. Många blir tröttare än vanligt, och man kan tillfälligt till exempel bli yr eller få svårt att gå. Om man får cytostatikabehandling är det vanligt att man tappar håret under en period, och man kan vilja använda peruk.

Rätten till praktiskt stöd ser olika ut beroende på vilket landsting och vilken kommun man tillhör. Många gånger har man rätt till mer praktisk hjälp och fler hjälpmedel än man tror. Tveka inte att fråga till exempel en sjuksköterska på den klinik där du eller din närstående vårdas. Kan han eller hon inte svara kan man be att få kontakt med en kurator, som ska känna till olika hjälpinsatser.

Om man tappar håret

Om man tappar håret

Behandling med cytostatika leder ofta till att man tappar håret på kroppen. Det som blir mest påtagligt är om man förlorar håret på huvudet, ögonbrynen och ögonfransarna. Många tycker att det är besvärligt.

För en del är det självklart att skaffa peruk, för andra inte. Att använda sjalar och mössor kan bli en del av ens personlighet under den tid som behandlingen pågår.

Man har rätt till ersättning från sitt landsting för peruk och lösögonfransar. Bidraget är olika stort i olika landsting. Den läkare som ansvarar för behandlingen skriver en remiss för peruk och lösögonfransar. En peruk av naturhår är dyrare än en av konstfiber. Räcker inte bidraget får man betala mellanskillnaden själv.

Vid många sjukhus ger företag hudvårds- och makeupkurser för personer med cancer. Man kan även få lära sig olika sätt att knyta sjalar. Anordnas inte kurser på det sjukhus man tillhör, kan man fråga en kurator var man kan hitta en sådan kurs.

Fäll ihop

Tandvård kan ingå i behandlingen

Tandvård kan ingå i behandlingen

En del cancerbehandlingar kan innebära att man lättare får infektioner i munnen och hål i tänderna. Då kan man få undersökningar och viss tandvård till samma avgift som man betalar för sjukvård. Man kan fråga sin läkare eller en kurator om hur det går till.

Fäll ihop

Hjälpmedel kan göra livet lättare

Hjälpmedel kan göra livet lättare

Det finns olika hjälpmedel som kan underlätta vardagen för den som är eller har varit sjuk i cancer. Behandlas man hemma kan man behöva en annan säng, toalettförhöjare, larm eller andra hjälpmedel. Man kan behöva käpp eller rullator för att kunna förflytta sig säkrare och enklare.

Genom det landsting där man är skriven ska man få de flesta hjälpmedel man behöver för att klara cancerbehandlingen och tiden efteråt.

För att få hjälpmedel från vården ska man be en läkare eller sjuksköterska att få kontakt med en arbetsterapeut. Tillsammans kommer man fram till vad som behövs. Arbetsterapeuten skickar därefter en remiss till en hjälpmedelscentral där man får det man behöver. Basutbudet kostar ingenting men man är skyldig att lämna tillbaka sakerna när man inte behöver dem längre.

Om man inte får något av de hjälpmedel man behöver utan kostnad, och man inte har råd att betala själv, kan man söka bidrag från fonder eller stiftelser.

Fäll ihop

Bostadsanpassningsbidrag

Bostadsanpassningsbidrag

Om sjukdomen gör att man måste bygga om sin bostad kan man söka bostadsanpassningsbidrag. Bidraget söks hos kommunen och är inte inkomstprövat.

Man kan till exempel få bostadsanpassningsbidrag om man behöver bredda dörröppningarna, ta bort trösklarna, installera hiss, eller bygga om badrummet.

Fäll ihop

Resa med färdtjänst

Resa med färdtjänst

Sjukdom och behandling kan göra det svårt eller till och med omöjligt att åka med kollektiva färdmedel. Då kan man ansöka hos kommunen om färdtjänst, vilket innebär att man blir tilldelad ett visst antal resor och får betala efter en fastställd taxa. Har man ansökt och blivit beviljad ledsagare betalar man inte extra för det. Reglerna för färdtjänst kan skilja sig lite mellan olika kommuner.

En resa med färdtjänst kan ske på olika sätt beroende på vilket behov man har. En del resor sker med personbilar, taxibilar, andra med större fordon, till exempel för liggande transport. Ibland samplaneras resan vilket innebär att man får åka tillsammans med andra resenärer.

Man kan även ansöka om och få riksfärdtjänst, vilket gör det möjligt att åka till exempel till sommarstugan eller hälsa på släktingar.

Fäll ihop

Sjukresor vid besök i vården

Sjukresor vid besök i vården

Sjukresor gäller för resor till och från behandling med egen bil, taxi eller specialfordon om det finns medicinska skäl. Det gäller resor till och från läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, tandläkare, kurator med flera. Resan beviljas av vårdgivaren. För sjukresor gäller ett högkostnadsskydd per tolvmånadersperiod.

Är man beviljad färdtjänst har man alltid rätt till sjukresor. Reglerna kan vara lite krångliga, men man kan få dem förklarade där man får behandling.

Fäll ihop

Hemsjukvård

Hemsjukvård

Om man vill vårdas hemma och läkaren tycker att det går bra, kan man få hemsjukvård. Det förkortas ofta SAH, Sjukhusansluten hemsjukvård, eller ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet.

Hemsjukvården fungerar olika i olika landsting och kommuner. Om man vill vårdas i hemmet ska man prata med den läkare som är ansvarig för behandlingen.

Fäll ihop

Hemtjänst

Hemtjänst

Hemtjänst ska inte blandas ihop med hemsjukvård. Enligt socialtjänstlagen har man, oavsett ålder, rätt till hemtjänst om man inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt.

För att ansöka om hemtjänst vänder man sig till kommunen, eller ber en kurator om hjälp att kontakta kommunen. Tillsammans med en biståndshandläggare på kommunen går man sedan igenom vilka behov man behöver få hjälp med. Det kan till exempel vara städning, tvätt, dusch, påklädning eller inköp av mat.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-01-19
Skribent:

Sara Natt och Dag, kurator, Stockholms sjukhem

Redaktör:

Katti Björklund, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Maria Hellbom, psykolog, Skånes onkologiska klinik, Lund