Barnets utveckling 10-12 år

Skriv ut
Foto på ett barn som spelar elgitarr.
Skriv ut

Det här är åren mellan barndom och tonår. Behovet av nära relationer med föräldrarna finns kvar, men kompisarna blir allt viktigare. Det kan betyda mycket att passa in, bli accepterad och få göra som alla andra.

Sinnen, känslor och inlärning

Sinnen, känslor och inlärning

Mellan barndom och pubertet

Utvecklingen hos barn i den här åldern kan skilja sig mycket åt. Barn mellan tio och tolv år övar på att vara vuxna, men kroppsligt och känslomässigt är de fortfarande mer som barn.

Barn omkring tio års ålder kan ha en lugn och harmonisk period i sitt liv. Familjen är viktig och behovet av att frigöra sig är ännu inte så stort. Barnet behöver fortfarande en nära relation till föräldrarna, men vill också ha sina hemligheter för sig själv.

En del barn vill plocka undan leksaker och förändra sitt rum eller sin klädstil. Men ofta hänger mjukdjur och liknande kvar ett tag till. Låt barnet själv bestämma när det är dags att lägga undan dem för gott.

Det är vanligt att barn omkring elva och tolv år blir oroligare till både kropp och själ. Ofta börjar de ifrågasätta de vuxna och markerar sin självständighet och sin egen identitet. Om barnet tidigare har tänkt att föräldrarna vet och kan bäst, brukar den inställningen försvinna nu.

Barn i tolvårsåldern

Det är vanligt att barn i tolvårsåldern blir mer intresserade av hur de ser ut och kan lägga mycket tid på att prova olika kläder, smink eller frisyrer. Tidigare var det kanske inte alltid lätt att få barnet att tvätta sig, men i den här åldern är det vanligt att barn på eget initiativ duschar eller badar både ofta och länge.

Barnet kan pendla mellan att tycka att allt föräldrarna gör är dumt och pinsamt, till att lyssna väldigt noga och lägga stor vikt vid vad föräldrarna tycker. Ena stunden kanske barnet vill klä sig som en vuxen för att i nästa stund vägra resa iväg utan sitt mjukdjur. Som förälder kan det vara svårt att hänga med i svängningarna och bli ifrågasatt. 

Det är heller inte lätt för barnet att möta omgivningens olika förväntningar. Det är många spännande tonårssaker som en tolvåring är för liten för, samtidigt som kraven på eget ansvar och självständighet ökar. Alla tolvåringar reagerar olika. Vissa är mer utåtagerande och andra mer känsliga och inåtvända.

Barn i tolvårsåldern drar sig gärna undan och ägnar sig åt datorn eller läsning. Det är inte ovanligt att barn helt går in för ett intresse, till exempel att konstruera något, ägna sig åt en sport eller att lära sig allt inom ett specialområde. Många barn vill ofta umgås med kompisarna och det är vanligt att vilja ha en kompis som står en extra nära, särskilt bland flickor.

Vad kompisarna tycker kan vara viktigast av allt. Målet är inte sällan att vara populär och omtyckt. Ofta kan barn i den här åldern gå ganska långt för att imponera på kompisarna eller bli accepterade i gänget.

Att ha tillgång till ett eget rum eller en egen vrå och ha möjlighet att vara ifred, är viktigt. Som förälder behöver man respektera barnets behov av att vara för sig själv eller med kompisar. Barnet umgås gärna med familjen, men på sina egna villkor.

Barnets identitet

En viktig del av barnets utveckling handlar om att ta reda på vad det själv tycker, känner och tänker samt att skapa en egen bild av sig själv och av omgivningen. I den här åldern blir funderingarna på livet och döden allt mer realistiska. De här tankarna kan i perioder ge barnet känslor av övergivenhet vilket kan leda till både realistiska och orealistiska tankar på olika katastrofer som skulle kunna inträffa.

Foto på två barn som klättrar i ett träd. Ett av barnen gör peace-tecknet.

Det är inte ovanligt att barnet känner stort engagemang och oro kring livets komplexitet, kring rättvisa och orättvisa, världsfred och krig. Omvärlden blir på ett nytt sätt intressant och barnets engagemang kan fokuseras kring hänsyn till djur, miljö och det som är nära och ganska lätt att hantera.

Det är viktigt att barnet blir taget på allvar, samtidigt som det inte bör ta på sig allt för stort ansvar för olika problem. Lyssna gärna på hur barnet resonerar och diskutera kring olika orsaker och lösningar. Om barnet blir mycket oroat eller tvångsmässigt upptaget av en fråga kan man behöva söka råd och stöd. Man kan till exempel vända sig till skolhälsovården eller BUP.

Barn i den här åldern jämför sig alltmer med människor runtomkring, såsom kompisar och äldre personer som de kanske beundrar. När självbilden utvecklas blir många barn mer självkritiska och självförtroendet kan pendla upp och ner beroende på om barnet tycker att det har lyckats eller misslyckats på något sätt. Det är positivt för barnets självförtroende om det kan hitta ett område som det känner att det är bra på.

Foto på två barn som sitter vid ett köksbord och dricker läsk och fnittrar.

Barnet och kompisarna

Kompisar blir allt viktigare i barnets liv och en del föräldrar kan tycka att de helt tar över och att man själv inte betyder lika mycket. Då är det bra att tänka på att kompisar i den här åldern spelar en viktig roll i utvecklingsprocessen. Det är med kompisarna som barn lär sig saker som de inte lär sig av sina föräldrar, till exempel om hur det är att ta kontakt med någon man är intresserad av, att vara kär och bli ihop eller att inte vara kär längre och göra slut.

Kompisar är viktiga, men det gäller att barnens värld inte blir alltför skild från de vuxnas. Som förälder är man alltid viktig och av betydelse även för barnets vänner.

Barnets sociala utveckling

Att kunna ta ansvar och att vara självständig är två viktiga delar i den sociala utvecklingen hos barn. Förmågan att sätta sig in i en annan människas situation är en tredje. Därför är det bra om man ger barn ett visst mått av ansvar, tillåter barnet att klara sig själv och hjälper det att leva sig in i hur andra kan känna sig och se på saker. Det är också bra om barnets eget ansvar och självständighet tillåts öka ju äldre barnet blir.

Mellan tio och tolv år är det vanligt att barn allt mer börjar inse att människor tolkar det som händer i och omkring dem på olika sätt. Barnet blir i den här åldern bättre på att leva sig in i hur andra tänker och känner sig och kan växla mellan sitt eget och andras perspektiv.

Hur barnet tolkar omvärlden påverkar barnets förståelse av vilka avsikter och motiv som kan ligga bakom olika handlingar. Det är bra om barnet får träna sig i att analysera andras tankar och känslor. Man kan hjälpa det genom att resonera och diskutera med honom eller henne om vilka motiv och känslor som kan ligga bakom en persons handlande och hur en person i en viss situation kan känna sig.

Barn i den här åldern blir allt bättre på att föreställa sig saker som inte syns liksom att förstå olika samband. Det brukar också bli allt lättare att inse att situationer och människor kan vara komplexa och motsägelsefulla. Till exempel att en person kan vara både elak och snäll och att man kan känna sig både rädd och nyfiken på samma gång. Fotokollage med två bilder på ett barn som springer orientering i skogen.I den här åldern är det vanligt att barn har ett starkt intresse för till exempel en sport.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att:

  • Barn vill vara populära och att duga inför kompisarna.
  • Intriger och konflikter mellan kompisar är inte ovanliga.
  • Barnet är upptaget av kompisar och aktiviteter.
  • Ofta är det ett intresse som är särskilt starkt till exempel datorer, ridning, läsning eller simning.
  • Barnet tillbringar en hel del tid framför spegeln och provar sig fram med frisyrer, smink eller kläder.
  • Barnet läser mycket: böcker, tidningar och andra medier.
  • Barnet tycker om att skriva dagbok, blogga och vara aktivt i sociala medier.

Tips

  • Lyssna på barnet med intresse och respekt när hon eller han vill prata. Ta tid att prata med barnet både om vardagliga saker och om de stora livsfrågorna.
  • Respektera när barnet behöver vara ifred; läs inte dagböcker eller liknande.
  • Kom ihåg att en 10-12-åring ännu är ett barn och behöver sina föräldrar.
  • Man behöver inte acceptera om barnet säger elaka och föraktfulla saker till en själv eller andra. Man kan säga att det är okej att känna så, men att man inte får säga sådana saker till andra.
  • Ge komplimanger i stället för att vara negativ när barnet provar nya frisyrer, sminkar sig och provar nya klädstilar. Barnet behöver få öva på att bli vuxen.
  • Det kan vara bra att prata med kompisarnas föräldrar och försöka komma överens om riktlinjer för barnen, till exempel om tider som ska passas.
  • Olika slags tv-program ger barnen kunskap om vuxenvärlden och kan bli en utgångspunkt för roliga och bra diskussioner, särskilt om man ser dem tillsammans.
  • Se till att det finns tid och plats för ditt barn att vara för sig självt, få läsa, dagdrömma, göra läxor eller spegla sig ifred.
  • Var lyhörd för om barnet verkar ha för mycket att göra. Barn behöver tid för återhämtning och avslappning.
  • Låt barnet visa vad det kan, till exempel städa sitt rum, bädda sin säng, någon gång plocka fram frukost till familjen eller hjälpa till med matlagningen.
  • Låt barnet ta hand om yngre syskon ibland utan att för den skull lägga hela ansvaret på den äldre.
Fäll ihop

Språk och kommunikation

Språk och kommunikation

Foto på två barn som sitter och spelar något på en dator.

I den här åldern kan barnets ordförråd växa mycket på kort tid. Att läsa är ett väldigt bra sätt för att lära sig nya ord. Det gäller oavsett om det är böcker, tidningar eller annat som barnet läser.

Många barn mellan tio och tolv år tycker om att uttrycka sig i dagböcker, på bloggar eller genom att skriva dikter. Texterna kan vara tänkvärda och innehålla stark inlevelseförmåga och moral, exempelvis kring naturen eller sådant som händer i omvärlden.

Det är vanligt att barn i den här åldern tillbringar allt större del av sin fritid framför datorn eller tv:n. De chattar, mejlar, surfar och spelar spel. Internet har gett barn nya möjligheter att ta del av och kommunicera med omvärlden. Det är bra om man kan intressera sig för den värld som barnet är en del av så att hon eller han har någon att prata med om vad det upplever. Var inte för snabb med att fördöma vad barnet ägnar sig åt. Barnet behöver respekteras för sina val. Det är alltid en fördel om man kan lyssna på varandra och försöka förstå hur den andra tänker.

Många barn blir också allt bättre på att förstå och använda under- och överdrifter samt ironi. Det vill säga att det man uttrycker med ord kan vara motsatsen till vad man egentligen menar. Det här brukar märkas när barnet använder sin humor på ett nytt sätt.

 

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att:

  • Barnet läser mycket och tycker om att skriva dagbok, egna berättelser, bloggar och liknande.
  • Barnet använder sitt tänkande på ett nytt sätt i och med att förmågan att använda symboler ökar. Den vita duvan till exempel är inte bara en fågel utan också en symbol för fred.
  • Barnet börjar kunna förstå och hantera ironi.
  • Barn tillbringar alltmer tid framför datorn eller tv:n. De chattar, mejlar, surfar och spelar spel.

Tips

  • Barn i den här åldern kan ha många funderingar kring existentiella frågor som liv och död samt sin egen roll och plats i familjen och i skolan. Barnet behöver någon att prata med kring dessa frågor.
  • Det är bra att visa intresse för den värld som barnet rör sig i, till exempel på internet. Att prata med barnet om vilka hemsidor hon eller han besöker för att höra om det är något som barnet undrar över och som man kan prata om.
  • Uppmuntra barnet att läsa, oavsett om det är böcker, serietidningar eller annan media.
Fäll ihop

Kroppen och rörelseförmågan

Kroppen och rörelseförmågan

Foto på ett barn som hoppar studsmatta.

Skillnaderna i kroppslig utveckling kan vara mycket stora i åldern tio till tolv år. Skillnaderna är större mellan olika barn än mellan pojkar och flickor. Det kan skilja nästan två decimeter mellan ett barn som har kommit in i puberteten och ett barn som inte har utvecklats lika mycket.

Barn i yngre skolåldrar växer i jämn takt och får bättre kontroll över sina rörelser. När barn kommer in i puberteten ökar tillväxten snabbt och barnet får sämre kontroll över kroppen igen. En del barn börjar växa snabbare i 9-10 års ålder och andra först vid 13-14 år. Pojkarnas tillväxtspurt kommer oftast ett par år senare än flickornas, men det finns stora individuella skillnader.

Både de barn som blir långa tidigt och de barn som börjar växa sent, kan uppleva den här tiden som jobbig. Som förälder kan man behöva stödja barnet och förklara att de stora skillnaderna bland annat beror på om barnet kommit in i puberteten eller inte. De här stora skillnaderna i längd mellan olika barn brukar jämna ut sig när alla har kommit igenom puberteten. Man behöver inte vara orolig om barnet visar pubertetstecken tidigt eller lite senare.

Kroppen och idealen

Intresset för den egna kroppen är ofta stort när barnet är omkring tolv år och det är vanligt att barnet funderar på hur kroppen kommer att se ut i framöver, hur det är att ha sex eller om man kommer att få barn. Barnet följer noga den egna kroppsliga utvecklingen och jämför den med andras.

Rädslan för att avvika från hur andra ser ut leder lätt till en kritisk och negativ syn på sig själv. Barnet är känsligt för kritik för kroppshållning och kroppsform. Särskilt känsligt är detta för barn som på något sätt skiljer sig från de skönhetsideal som finns. Man drar sig kanske för att duscha tillsammans med kamraterna av rädsla för att bli utsatt för deras kommentarer.

Ibland utvecklar barnet komplex för något i sitt utseende eller försöker korrigera kroppen genom träning eller bantning. Genom att samtala om att vi alla är olika och inte väljer kroppsliga förutsättningar kan man prata om olika ideal. Tänk också på hur barnet kan påverkas av hur man själv uttrycker sig om sin egen och andras kroppar.

Som förälder behöver man vara försiktig med sina kommentarer om barnets utseende och inte överdriva ens med beröm. Barnet kan lätt uppfatta det som oärligt om det inte någorlunda stämmer överens med barnets egen uppfattning. Får man en fråga från barnet, exempelvis om man tycker att barnet är tjockt kan man fråga vad som har fått barnet att tänka så kring sig själv. Om barnet har övervikt är det bra om man kan hjälpa barnet till hälsosamma matvanor och att ge barnet möjligheter att röra på sig så att barnet inte behöver vara överviktigt.

Tecken på pubertet

När barnet kommer in i puberteten blir han eller hon medveten om sin begynnande vuxenhet. Det väcker blandade känslor. Kroppen och utseendet förändras. Barnet kan känna sig klumpigt och osäkert innan det hunnit vänja sig vid kroppens förändringar. På ett sätt känner barnet sig kanske mer vuxet, men emellanåt vill det bara vara barn och inte tänka så mycket på det nya.

Det är mycket som förvirrar när man hamnar i puberteten. Om ingen av kompisarna har börjat uppleva samma förändringar kan det hända att barnet känner sig ensamt och annorlunda. Då kan man behöva lugnas av att alla kommer att gå igenom samma sak.

Man kan berätta för barnet att det som händer är helt naturligt och att man finns där för att svara på frågor. Det kan kännas pinsamt för barnet att prata med sina föräldrar, men man kan till exempel berätta att man själv har gått igenom samma sak. Man kan också ta kontakt med skolhälsovården eller en ungdomsmottagning. Där kan personalen ge information och svara på frågor. Det finns även böcker som handlar om pubertet och relationer.

Pubertetsstart

Flickor börjar sin pubertet ett till två år före pojkar. Pubertetsstart mellan 8 till 13 års ålder räknas som normalt för flickor och mellan 9 till 14 års ålder för pojkar. Tiden för barnets pubertet har ett samband med tiden för föräldrarnas. När puberteten startat följer en snabb tillväxtspurt, men för pojkarna något senare efter de första pubertetstecknen. Den snabba längdtillväxten pågår under cirka två år. Flickor växer ganska lite efter den första mensen.

Flickors pubertet

Det första tecknet på flickors pubertet är att brösten börjar växa. Andra är flytningar, akne, ett ökat intresse för sexualiteten och till sist mens som i början kan vara oregelbunden.

Några vanliga pubertetstecken hos flickor:

  • påbörjad bröstutveckling
  • längdtillväxt 
  • ökad armsvett
  • könshår
  • akne
  • flytningar
  • humörsvängningar
  • mens

Pojkars pubertet

Det första tecknet är att testiklarna börjar växa. Det leder också till att pungen blir mörkare och mer rynkig. Större intresse för sexualiteten och humörväxlingar kommer också innan pojken börjar växa snabbare och innan han kommer in i målbrottet.

Några vanliga pubertetstecken hos pojkar:

  • tillväxt av testiklar, penis och pung
  • könshår
  • ökad armsvett
  • akne
  • humörsvängningar
  • längdtillväxt
  • ökad muskelmassa
  • målbrott

 

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men vissa saker är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

I den här åldern är det vanligt att:

  • Den kroppsliga utvecklingen skiljer sig mycket mellan olika barn i samma ålder.
  • När barnet kommer i puberteten blir barnet ofta fumligt och klumpigt i sina rörelser.
  • Puberteten startar för flickor i 9-11 års ålder medan pojkars pubertet börjar omkring 10-13 år.
  • Barnet blir hungrigare och äter mer, får akne, humörsvängningar och förändrad svettlukt.
  • Man som förälder behöver vara med lyhörd för barnets förändrade behov av kroppskontakt, särskilt om kompisarna är i närheten.

Tips

  • Det är bra att ta upp ämnen som mens, målbrott och pubertet. Det finns bra böcker i ämnet som man kan ge till barnet eller låta ligga framme.
  • Lär barnet att kunna säga ifrån när kroppslig närhet från andra inte känns rätt, upplevs alltför påtvingande och när man inte är överens om det barn emellan. Förklara att det alltid är fel av en vuxen att röra vid barn på ett sexuellt sätt.
  • Det är bra för barn att röra på sig genom lek och träning. Till exempel genom att simma, hoppa, dansa och springa.
  • Låt barnet pröva på olika sporter, men var försiktig med att låta barnet ha alltför många aktiviteter.

Barn utvecklas olika. Man kan kontakta skolhälsovården eller BUP om man behöver stöd eller har frågor om sitt barns utveckling.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2011-06-29
Skribent:

Bengt Grandelius, psykolog, familjerådgivare, Gotlands kommun

Tor Lindberg, läkare, professor em. i barnmedicin

Ingela Lindberg, förskollärare, lekterapeut

Redaktör:

Hanna Qwist, 1177.se

Granskare:

Bengt Lagerkvist, läkare, specialist i barnmedicin, Umeå 

Fotograf:

Juliana Wiklund