Viktminskning eller dålig viktuppgång hos små barn

Barnets vikt- och längdkurva visar till viss del hur barnet mår och om det får i sig tillräckligt med mat. Om barnet följer sina egna tillväxtkurvor är det ett gott tecken. Ett barn som får i sig för lite mat eller är sjukt kan få svårt att öka i vikt eller växa i vanlig takt för sin ålder.

Orsaker och symtom

Orsaker och symtom

Om ett barn får för lite mat eller är sjukt kan det göra att barnet inte ökar i vikt eller växer i vanlig takt för sin ålder. För barnet upp till tre år brukar det först märkas genom att barnet inte går upp i vikt så som det borde. Vikten kan till och med stå stilla för att sedan minska. Om det fortsätter brukar längdökningen börja plana ut några månader senare.

De vanligaste orsakerna till att små barn går upp dåligt i vikt är att

  • barnet får i sig för lite mat
  • barnet kräks upp maten
  • maten passerar genom tarmen utan att näring tas upp som det ska
  • barnet har en långdragen infektion som gör att det behöver mer kalorier
  • barnet har en annan medfödd eller långvarig sjukdom, som gör att det behöver mer kalorier
  • barnet har brist på kontakt, trygghet eller närhet.

Det är vanligast med viktminskning eller dålig viktuppgång hos barn upp till ett år.

För lite mat

Dålig viktuppgång hos barn som ammas beror ofta på att amningen inte fungerar som den ska. Nyfödda behöver äta minst var fjärde timme. Om ett barn inte orkar suga, är slött och ger sämre kontakt än vanligt kan det ibland vara tecken på att det får i sig för lite mat. Det kan till exempel vara att det inte bildas bröstmjölk i den mängd som barnet behöver, men det finns knep för att öka mjölkproduktionen.

Om bröstmjölken minskar sker det gradvis. Barnet vänjer sig och behöver inte vara missnöjt eller reagera med hungerskrik, men det kan vara en anledning till att barnet vaknar ofta på natten. Ofta är det till eftermiddags- och kvällsmålen som bröstmjölken sinar.

Om man är orolig över om barnet får i sig tillräckligt med mat är det enklaste sättet att få veta att väga barnet på barnavårdscentralen (BVC) före och efter ett amningstillfälle. Då får man veta hur mycket barnet har fått i sig. Om man behöver öka mjölkproduktionen kan det ibland vara möjligt. Ibland bestämmer man i samråd med BVC att man behöver ge modersmjölksersättning.

Om barnet får modersmjölksersättning behöver man kontrollera att man blandar rätt mängd pulver i rätt mängd vatten.

När barnet äter vanlig mat behöver det få i sig tillräcklig näring för att öka i vikt så som det behöver. Är man orolig för om barnet äter tillräckligt kan man kontakta BVC.

Kräkningar

Om barnet kräks ofta och mycket är det naturligt att vikten inte ökar eller till och med minskar. Då ska man kontakta BVC för råd. Ibland behöver barnet undersökas av barnläkare.

Dålig matsmältning

Om maten som barnet får i sig inte kan smältas och tas upp i kroppen, går en hel del näringsämnen och kalorier förlorade ut i avföringen. Det kan vara till exempel vid komjölksallergi, glutenintolerans eller vid nedsatt funktion av bukspottkörteln. Oftast får barnet stora och lösa avföringar som ibland kan se fettglänsande ut. Om man misstänker en allergi ska man kontakta en barnläkarmottagning direkt eller BVC, som kan remittera till barnläkarmottagning för en utredning.

Långdragna infektioner

Om barnet har haft en infektion länge blir oftast aptiten sämre, samtidigt som kroppen behöver extra kalorier som ger mer energi, för att bekämpa infektionen. Barn upp till ett år som har urinvägsinfektion kan få sämre aptit som enda symtom. Ett urinprov kan ge svar på om barnet har urinvägsinfektion. Man kan kontakta BVC för råd och för att få en remiss till en vårdcentral eller barnläkarmottagning för undersökning och utredning.

Sjukdomar som finns med i hela livet, så kallade kroniska sjukdomar

Vid olika sjukdomar som man har hela livet, till exempel medfött hjärtfel eller någon hjärnskada, behöver kroppen extra kalorier. Samtidigt kan sjukdomen göra att barnet får sämre aptit. Man kan då öka energimängden i maten med extra fett, till exempel matolja och kolhydrater, utan att totalmängden mat inte behöver bli större. Om man inte redan har kontakt med en dietist kan man kontakta BVC eller barnets läkare för att få hjälp.

Brist på kontakt, trygghet och närhet

Små barn behöver ha nära kontakt med minst en vuxen. Bristande kontakt och samspel mellan förälder och barn eller mellan föräldrarna kan påverka barnet på olika sätt, bland annat så att det äter sämre och inte går upp i vikt. Sjuksköterskan eller psykologen på BVC är vana vid sådana problem och kan ordna ytterligare hjälp om det behövs..

Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Hur barnet växer och ökar i vikt följs regelbundet upp vid besöken på BVC. Om barnet inte ökar i vikt eller växer som det ska, kan sjuksköterskan i samråd med föräldrarna bedöma om barnet behöver undersökas av en läkare, eller om det räcker att till exempel försöka amma oftare.

Fäll ihop

 

Senast uppdaterad:
2014-04-08
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carl Lindgren, sakkunnig barnläkare, 1177 Vårdguiden