Ont i magen hos barn

Att ha ont i magen, buksmärtor, är ett mycket vanligt besvär hos barn. Barn kan ha ont i magen av många olika orsaker. Orsaken behöver inte bara finnas i magen utan det onda kan vara tecken på någon annan sjukdom och då oftast en infektion.

Det kan vara svårt för ett barn att känna och beskriva exakt var i magen smärtan kommer ifrån. Barn upp till sex till sju års ålder pekar nästan alltid mitt på magen, vid naveln, när man frågar var det gör ont. De flesta sjuåringar och äldre kan ange om det gör ont på höger eller vänster sida och om det är upptill eller nertill.

Buksmärtorna kan vara akuta eller långvariga. Akuta buksmärtor kommer plötsligt och oväntat. Långvariga buksmärtor är smärtor som finns där hela tiden eller återkommer och kvarstår under längre tid.

Akut ont i magen

Akuta buksmärtor hos barn är mycket vanliga. De allra flesta småbarnsföräldrar har ofta hört sina barn klaga över "ont i magen". I de flesta fall rör det sig då om ofarliga orsaker som inte kräver medicinsk behandling. Små barn kan ofta peka på magen om man frågar var de har ont, oavsett var smärtan egentligen kommer ifrån.

Även om alla orsaker till ont i magen förekommer i olika åldrar, finns det vissa orsaker som är vanligare i vissa åldrar. Hos spädbarn kan smärtan ibland bero på matallergi, till exempel komjölksallergi, inklämt ljumskbråck eller så kallad invagination. Hos förskolebarn är det vanligt med förkylning eller andra luftvägsinfektioner, urinvägsinfektion, magsjuka, sjukdomar i pungen eller förstoppning som orsak till det onda. Men också vid exempelvis halsinfektioner kan barn i ibland peka på magen. För barn som är i skolåldern kan smärtorna bland annat bero på en blindtarmsinflammation eller vara psykosomatiskt orsakad, det vill säga att barnet reagerar med magont på en psykisk påfrestning.

Långvariga eller återkommande buksmärtor

Långvariga eller återkommande smärtor kan sitta i mer eller mindre konstant. De kan väcka barnet på natten, finnas där på morgonen eller komma under dagen. De kan också återkomma mellan besvärsfria perioder på dagar eller en till två veckor. Det finns flera olika orsaker till sådana magsmärtor.

Smärtorna kan till exempel bero på

  • förstoppning
  • reaktion mot något födoämne, till exempel komjölk eller gluten
  • magkatarr (dyspepsi)
  • inflammation i tunntarmen och/eller tjocktarmen
  • psykosomatiska orsaker, det vill säga psykisk påfrestning som tar sig uttryck i magont.

Undersökningar och utredningar

Symtom som magont, kräkningar och feber passar in på många olika sjukdomar. För att utesluta eller bekräfta en orsak som kräver medicinsk behandling kan barnet behöva bli undersökt av en läkare. Det kan vara en allmänläkare på en vårdcentral, en barnläkare inom öppenvården eller en kirurg på en akutmottagning som undersöker barnet och tar ställning till vad som ska göras.

Det är inte alltid så lätt att avgöra orsaken till det onda. Läkaren undersöker barnet och lyssnar till barnets och föräldrarnas beskrivning av barnets smärta. Det är viktigt att ta reda på hur smärtorna började.

Utifrån detta och hur barnet mår för övrigt, avgör läkaren om det behövs vidare utredning, operation eller annan behandling.

Vid undersökningen kan barnet få lämna urinprov eller blodprov. Det kan också bli aktuellt med ultraljud eller röntgen av magen. Ibland kan barnet behöva läggas in för observation för att förloppet ska kunna observeras och för att utesluta allvarligare orsaker.

Om man har möjlighet, är det bra att ha med sig uppgifter om barnets tillväxt under åren till besöket hos läkaren. Dessa uppgifter står på hälsokortet från barnavårdscentralen eller fås från skolhälsovården.

När ska man söka vård?

Man ska kontakta en vårdcentral eller barnläkarmottagning om

  • barnet har långdragna eller återkommande besvär
  • barnet har magont i samband med diarré
  • om man är osäker på varför barnet har ont.

Man ska söka vård direkt på en vårdcentral, barnläkarmottagning eller akutmottagning om

  • barnet har andra symtom samtidigt, till exempel feber eller svullnad i magen eller ljumsken
  • barnet har så ont att det är trött och medtagen av smärtorna
  • smärtan kommer plötsligt, är mycket intensiv eller flyttar sig
  • om barnet har ont efter till exempel ett slag
  • om barnet har yrsel eller svimmar
  • om smärtorna blir värre eller inte går över
  • om barnet har mycket ont på ena sidan av magen
  • om barnet vaknar av att det har ont i magen, särskilt om barnet samtidigt har feber.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Skriv ut
Publicerad:
2011-10-14
Skribent:

Henry Ascher, barnläkare, Göteborg

Redaktör:

Maria Bång, 1177.se

Granskare:

Carl Lindgren, sakkunnig barnläkare, 1177.se