Samhällsstöd till barn med funktionsnedsättning

Skriv ut (ca 18 sidor)

Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt till stöd från samhället. De flesta insatser måste man söka själv och därför är det bra att känna till vilken typ av hjälp man har rätt till.

Skriv ut

Funktionshinder eller funktionsnedsättning?

Funktionshinder eller funktionsnedsättning?

Enligt Socialstyrelsen betyder funktionsnedsättning att man har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. En funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd skada eller en skada som man får till exempel efter en olycka eller sjukdom. Funktionsnedsättningar kan man ha under en period eller för alltid.

Funktionshinder och funktionsnedsättning är två olika saker. En funktionsnedsättning kan vara mer eller mindre begränsande beroende på vilka funktionshinder man upplever. Funktionshinder uppstår i mötet med omgivningens förväntningar och förutsättningar.

Om det finns förväntningar på att man ska klara av att samarbeta får man ett funktionshinder om man har svårt att samspela med andra. Om det bara finns trappor i ett hus uppstår ett funktionshinder om man inte kan gå i trappor. Om det finns en hiss i huset har man inget funktionshinder längre.

Funktionsnedsättningar kan grupperas på följande sätt:

  • Fysisk funktionsnedsättning innebär svårigheter att använda, styra, balansera och koordinera huvud, bål, armar och ben. Vanligen delas dessa in i fin- eller grovmotorisk funktionsnedsättning. Exempel på en sådan kan vara en cerebral pares orsakad av en hjärnskada eller en fosterskada som till exempel ryggmärgsbråck.
  • Psykisk (neuropsykiatrisk) funktionsnedsättning innebär svårigheter som bland annat påverkar barnets sociala samspel. Barnet kan till exempel ha svårt att läsa av och tolka andra människors känslor, ha svårt att koncentrera sig och att reglera den egna aktivitetsnivån. Till denna grupp räknas till exempel autismspektrumtillstånd (AST) samt Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).
  • Intellektuell (kognitiv) funktionsnedsättning innebär svårigheter att ta emot, bearbeta och förmedla information, vilket betyder att det krävs längre tid för att förstå och lära sig saker.

Det finns flera olika ord som används för att beskriva samma slags funktionsnedsättning. Exempelvis används psykisk i stället för neuropsykiatrisk och kognitiv i stället för intellektuell. Ibland används också begreppet utvecklingsstörning istället för kognitiv funktionsnedsättning. De olika begreppen har inte heller exakt samma innehåll. Det är vanligt att barnet har fler än en funktionsnedsättning. Ett barn med en hjärnskada kan till exempel ha både fysisk och kognitiv funktionsnedsättning.

Fäll ihop

Vad kan man få för stöd från samhället?

Vad kan man få för stöd från samhället?

Som förälder till barn med funktionsnedsättning har man laglig rätt att få hjälp och stöd från samhället för att barnet ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Det kan vara BVC eller skolan som tillsammans med föräldrarna upptäcker att barnet har en funktionsnedsättning. BVC hänvisar barnet till barnläkare, barnpsykolog eller primärvårdsläkare som ställer diagnos. Skolan hänvisar ofta till en skolpsykolog eller till BUP för att utreda barnet. Båda vårdnadshavarna måste lämna samtycke för att en utredning ska bli möjlig.

Vilket stöd familjen har rätt till beror på vilken funktionsnedsättning barnet har och hur mycket den påverkar barnets vardag. Det är både kommunen och landstinget där barnet bor som ansvarar för att ge stöd. Som förälder kan man alltså söka stöd både i kommunen och i landstinget.

Lagarna som styr vilket stöd man har rätt till och vem som ska erbjuda det är framför allt:

  • hälso- och sjukvårdslagen, HSL
  • socialtjänstlagen, SoL
  • lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
  • skollagen
Fäll ihop

Stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, behöver man som förälder inte söka åt sitt barn. Landstinget har skyldighet att erbjuda de insatser som man har behov av. Läkaren som har ställt diagnos remitterar barnet till barnhabiliteringen. I vissa landsting finns habiliteringen på barnkliniken på sjukhuset. I andra landsting har habiliteringen egna lokaler. Habilitering går ut på att ge bästa möjliga funktion i alla delar av barnets liv.

Habilitering omfattar bland annat medicinska insatser, anpassning av hemmiljön, hjälpmedel, teckentolktjänst samt stöd för att främja motorisk, språklig, psykisk och pedagogisk utveckling.

Habiliteringen är ofta organiserad som en enhet med tillgång till läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, psykologer, kuratorer, dietister och specialister på fritid och drama. Kuratorn hjälper ofta familjen att fylla i vissa ansökningar till exempel ansökan om vårdbidrag. Vårdbidrag söker man hos försäkringskassan.

Inom de flesta av Sveriges landsting och regioner är habiliteringen för barn med rörelsehinder integrerad med den för barn med utvecklingsstörning. Organisationen kan se olika ut i olika landsting. Ofta finns det flera habiliteringsteam i varje landsting för att underlätta samarbete kring barnet med till exempel skola, socialtjänst och försäkringskassa.

Fäll ihop

Stöd enligt socialtjänstlagen, SoL

Stöd enligt socialtjänstlagen, SoL

Kommunen och socialtjänsten där barnet bor har ansvar för att ge stöd till barn med funktionsnedsättning. Det är socialtjänstlagen, SoL, som styr socialtjänstens verksamhet. Målet med stöd enligt SoL är att familjen ska uppnå en så kallad skälig levnadsnivå.

Stöd enligt SoL söker man hos socialtjänsten. Biståndshandläggaren ta efter ansökan kontakt för att boka ett möte och göra en uppskattning av familjens behov av hjälp. Biståndshandläggaren utreder och beslutar sedan om man har behov av det stöd som man har sökt. Man har alltid rätt att få sin ansökan prövad och en individuell prövning ska göras.

Man kan bland annat söka så kallat bistånd till livsföringen. Med bistånd till livsföringen menas bland annat ledsagar- och avlösarservice, korttidsboende, kontaktperson och boende med särskild service för barn med funktionsnedsättning. Det kan också vara kostnader för hemutrustning och resor.

Fäll ihop

Stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Målet med stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är att barnet ska kunna leva som andra. Stöd enligt LSS är alltså mer omfattande än det stöd som barn kan få genom annan lagstiftning som socialtjänstlagen, SoL, eller hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Stöd enligt LSS söker man hos LSS-handläggaren i kommunen och i landstinget där barnet bor.

För att ett barn ska omfattas av LSS ska någon av följande beskrivningar gälla:

  • En utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd.
  • Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Om ett barn stämmer in på någon av beskrivningarna ovan kan man ha rätt till flera olika stödinsatser. Det är LSS-handläggaren som avgör vilka insatser man får. Varje barn som har stöd enligt LSS har också rätt att få en individuell handlingsplan där alla stödinsatser ska samordnas.

Stöd enligt LSS kan innebära:

  • Rådgivning och personligt stöd från experter. Oftast är det landstingens habiliteringscenter som erbjuder detta stöd. Stödet ges till exempel av habiliteringsläkare, psykolog, sjukgymnast och logoped.
  • Personlig assistent. Kommunen kan erbjuda en personlig assistent till barnet. Man kan också ansöka om ekonomisk ersättning för personlig assistens. Så kallad assistentersättning söker man hos försäkringskassan.
  • Ledsagarservice. Innebär personligt stöd för att barnet exempelvis ska kunna besöka vänner eller läkare och delta i fritidsaktiviteter.
  • Kontaktperson. Kan vara en jämnårig person eller äldre som tar med barnet på aktiviteter utanför hemmet.
  • Avlösarservice i hemmet. Avlösarservice ska kunna fås både som en regelbunden insats och för situationer som inte kan förutses. Den ska vara tillgänglig alla tider på dygnet.
  • Korttidsvistelse utanför hemmet. Korttidsvistelse är till för att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte eller för att ge anhöriga tillfälle till avlösning. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt till exempel läger- eller kolonivistelse.
  • Korttidstillsyn för skolungdom över tolv år. Skolungdom över 12 år ska kunna få tillsyn före och efter skoldagen samt under skolloven.
  • Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom. Barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Detta ska vara ett komplement till föräldrahemmet både för barn som kan bo hos föräldrarna en del av tiden och för dem som inte alls kan bo hemma med sin familj.

Läs mer: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS

Fäll ihop

Stöd enligt skollagen

Stöd enligt skollagen

Enligt skollagen har skolan skyldighet att ge barn som behöver det särskilt stöd för sin utveckling. Stödet ska ges utifrån barnets egna behov och förutsättningar. Om stödet inte kan ges i den vanliga förskolan och grundskolan ska kommunen erbjuda barnet plats i särskilt anpassade skolformer.

Om barnet har två vårdnadshavare gäller att båda vårdnadshavarna ska samtycka till att barnet genomgår en utredning. Om utredningen visar att barnet har rätt till exempelvis särskoleundervisning är det vårdnadshavarna som gemensamt bestämmer om barnet ska gå i särskola eller inte.

Förskola

Barn med behov av särskilt stöd har precis som andra barn rätt att få plats i en förskola. Det är förskolan som har ansvar för barn i förskoleåldern. Stödet ska i första hand ges i gruppen som barnet tillhör. Det finns även förskolor som är särskilt anpassade för barn med funktionsnedsättning.

Grundskola och gymnasium

Om barnet är i skolåldern och skolans personal, barnet, barnets vårdnadshavare eller någon annan signalerar att barnet kan behöva särskilt stöd ska rektorn på skolan se till att behovet utreds.

Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. I programmet ska det stå vilka behov barnet har, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas.

Barnet och barnets vårdnadshavare ska ha möjlighet att vara med när ett åtgärdsprogram tas fram.

Grund- och gymnasiesärskolan

Grund- och gymnasiesärskolan är till för barn med betydande och bestående kognitiva funktionsnedsättningar.

Undervisningen liknar grundskolans, men med fler praktiska ämnen. En individuell studieplan upprättas för varje barn. Därför varierar också arbetssätten. Barnen får längre inlärningstid än i grundskolan och arbetstakten är långsammare. Undervisningen i svenska och matematik har en central plats, ofta integrerade i praktiska ämnen.

Frågan om en elev ska tas emot i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ofta på initiativ från skolan. Beslutet ska grunda sig på en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Utredningen ska ske i samråd med barnets vårdnadshavare.

Särskoleundervisning kan organiseras i särskoleklass eller genom att barnet integreras i en grundskoleklass och får specialanpassad undervisning där.

Den obligatoriska särskolan består av nio årskurser i antingen grundsärskolan eller träningsskolan. Träningsskolan är tänkt för elever som inte kan gå i grundsärskolan.

Träningsskola

Träningsskolans kursplan är mindre teoretiskt inriktad än grundsärskolans. Det innebär att den är mer praktiskt orienterad utifrån fem ämnesområden (kommunikation, estetisk verksamhet, motorik, vardagsaktivitet och verklighetsuppfattning). Det är vanligt att elever i träningsskolan har flera funktionsnedsättningar. Undervisningen är därför mycket individuellt anpassad.

Specialskola

De flesta hörselskadade och nästan alla synskadade och rörelsehindrade barn får sin undervisning i grundskolan. Döva och hörselskadade barn kan också få gå i specialskolan. Även barn som är synskadade och har ytterligare funktionsnedsättningar samt barn med grav språkstörning kan gå i specialskolan.

Specialskolan har tio årskurser och ska så långt som möjligt motsvara den utbildning som ges i grundskolan. Det finns också specialskola för hörselskadade och döva barn med utvecklingsstörning.

Fäll ihop

Hjälp och stöd i Jönköpings län

Jönköpings län

Hjälp och stöd i Jönköpings län

Barn och unga

Om man som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kontaktar man barnhälsovård/familjecentral.

Är barnet äldre kontaktar man elevhälsan eller vårdcentralen.

Är man ung kan man själv vända sig till

Barn- och ungdomshälsan tar emot barn och unga mellan 6 och 18 år som inte mår bra. Det finns två mottagningar i länet, en i Huskvarna och en i Nässjö.

Specialistkunskap för barn- och unga med funktionsnedsättning finns på barn- och ungdomshabiliteringen och LSS Råd och stöd Länssjukhuset Ryhov. Man får också hjälp och stöd från kommunens socialtjänst.

Akut hjälp

Om läget är akut ska man söka hjälp direkt.

Telefonjourer och patient- och närståendeföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns många telefonjourer man kan ringa för att få rådgivning, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också patient- och närståendeföreningar man kan kontakta.

Fäll ihop

Överklaga beslut

Överklaga beslut

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL) är så kallade rättighetslagar. Det betyder att man kan överklaga myndigheternas beslut till domstol. Om socialtjänsten i kommunen där man bor har fattat ett beslut som man inte är nöjd med kan man överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Får man avslag där kan man överklaga till kammarrätten och i sista hand till Högsta förvaltningsdomstolen. Även försäkringskassans beslut överklagas till förvaltningsrätten.

I beslutet som man får av biståndshandläggaren eller LSS-handläggaren står det hur man gör för att överklaga.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är tillsynsmyndighet och ska se till att kommunerna och landstingen följer lagarna som styr deras verksamheter. Till IVO kan man vända sig om man har synpunkter på hur landstinget eller kommunen där man bor följer lagarna.

Fäll ihop

Samhällsstöd till familjer där det finns barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning

Jönköpings län

Samhällsstöd till familjer där det finns barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning

Aktivitetsersättning – vid förlängd skolgång

Ungdomar med funktionsnedsättning som innebär att de måste förlänga sin skolgång inom grundskola eller gymnasiet, kan få aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång gäller från och med juli det år man fyller 19 år. Ansökan görs hos Försäkringskassan.
Ansök om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, Försäkringkassan (nytt fönster)

Aktivitetsersättning – vid nedsatt arbetsförmåga

Den som är mellan 19 och 29 år, kan få aktivitetsersättning om arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel under minst 1 år. Nedsättning av arbetsförmågan ska gälla alla arbeten på arbetsmarknaden. Aktivitetsersättning är t.ex. aktuell vid sysselsättning inom daglig verksamhet.

Vid ansökan, som görs till Försäkringskassan, ska ett läkarintyg bifogas.

Man kan få hel, ¾, ½ eller ¼ aktivitetsersättning beroende på hur mycket arbetsförmågan är nedsatt och personens möjligheter att försörja sig genom arbete.
Aktivitetsersättning, Försäkringskassan (nytt fönster) 

Assistansersättning

För att kunna få assistansersättning måste man tillhöra någon av de grupper som omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Den statliga assistansersättningen ansöker man om hos Försäkringskassan.

Barn och vuxna som har en stor funktionsnedsättning och behöver personlig hjälp för att klara vardagen kan ha rätt till assistansersättning. Det är ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer.

Man måste ha ett omfattande omvårdnadsbehov som går utöver föräldraansvaret.

Det krävs att man behöver hjälp med de grundläggande behoven, exempelvis

  • personlig hygien
  • måltider
  • att klä av och på sig
  • att meddela sig med andra personer

Assistansersättning för barn, Försäkringskassan (nytt fönster)
Assistansersättning för vuxna, Försäkringskassan (nytt fönster)

Om behovet av personlig assistans är mindre än 20 tim/vecka är kommunen ansvarig.

Se för övrigt information om Lagen om särskilt stöd och service/LSS.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS, 1177 Vårdguiden (nytt fönster)

Bilstöd

Föräldrar kan i vissa fall ha rätt till bilstöd om de behöver bilen för att kunna förflytta sig tillsammans med barnet.

Även ungdomar som på grund av en varaktig funktionsnedsättning har stora svårigheter med att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer kan ha rätt till bilstöd.

Bidrag inom bilstöd

  • grundbidrag, ej inkomstprövat
  • anskaffningsbidrag, inkomstprövat och ges vid låg inkomst
  • anpassningsbidrag, för kostnader som beror på specialutrustning i bil
  • bidrag till körkortsutbildning under vissa förutsättningar

Man ansöker om bilstöd hos Försäkringskassan. Läkarutlåtande ska bifogas ansökan.

OBS! Man kan inte få ekonomiskt bidrag i form av grund- och anskaffningsbidrag för fordon som man köpt innan Försäkringskassan fattat beslut i ärendet.
Bilstöd för barn, Försäkringskassan (nytt fönster)
Bilstöd för vuxna, Försäkringskassan (nytt fönster)

Blöjor

Har man ett barn eller ungdom med en funktionsnedsättning finns det möjlighet att få kostnadsfria blöjor från sjukvården. Behovet ska vara styrkt och gäller från det att barnet är cirka 4 år.

Vissa barn har extra stor förbrukning av blöjor redan från födseln. I sådana fall kan föräldrarna ta upp detta som merkostnad i sin vårdbidragsansökan.

För mer information kontakta den distriktssköterska på respektive vårdcentral som är ansvarig för inkontinenshjälpmedel.

Bostadsanpassningsbidrag

Om man behöver anpassa bostaden på grund av sitt barns funktionshinder kan man söka bostadsanpassningsbidrag i sin hemkommun. Bidraget innebär att kommunen bekostar förändringar i bostaden som är nödvändiga för att barnet och familjen ska kunna fungera i sin hemmiljö. Exempelvis kan man få hjälp med en ramp vid entrén, borttagning av trösklar eller breddning av dörrar. Vid eventuellt byte av bostad, kontakta arbetsterapeuten på barn- och ungdomshabiliteringen för rådgivning.

Bostadstillägg – till dig som har aktivitetsersättning eller sjukersättning

Om man har aktivitets- eller sjukersättning kan man få bostadstillägg. Hur mycket man kan få beror på hur stora inkomster man har och hur stora boendekostnaderna är.

Man ansöker om bostadstillägg hos Försäkringskassan.
Bostadstillägg, Försäkringskassan (nytt fönster) 

Fritidsaktiviteter

För att få mer information får man vända sig till sin hemkommun eller olika brukarorganisationer.

Färdtjänst

Om man på grund av funktionsnedsättning har svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel kan man få färdtjänst. Region Jönköpings län och dess förvaltning Jönköpings Länstrafik ansvarar för färdtjänsten i Jönköpings län. All färdtjänsthandläggning sker hos Länstrafiken.

Den som använder färdtjänst, brukar få betala vad det kostar att åka med allmänna kommunikationer. Färdtjänsten kan användas vid fritids-, studie- och arbetsresor, men inte vid besök vid till exempel sjukvården.

För att ansöka om färdtjänst i Jönköpings län måste man vara folkbokförd i länet. För barn och ungdomar under 18 år görs en prövning där man jämför möjligheterna för barn och ungdomar i motsvarande ålder som inte har en funktionsnedsättning. Ansökan om färdtjänst/riksfärdtjänst görs hos Länstrafiken, färdtjänstenheten.
Länstrafiken Jönköpings län, färdtjänst (nytt fönster) 

Man får göra resor inom Jönköpings län samt 30 km in i angränsande län. Resmålet måste uppges i förväg och man har rätt att resa under de tider som finns angivna i regelverket för färdtjänst i Jönköpings län.

Färdtjänst får inte användas

  • för resor i tjänsten eller till/från grundskola/särskola. Skolan anordnar kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan och särskolan.
  • för resor som ersätts av Region Jönköpings län, det vill säga för resor till/från läkare, tandläkare, sjukgymnast, distriktssköterska eller vid utprovning/hämtning av hjälpmedel m.m.

Riksfärdtjänst

För resor inom Sverige, men utanför länsgräns gäller riksfärdtjänstlagen.
Riksfärdtjänst, Länstrafiken Jönköpings län (nytt fönster) 

Förlängt barnbidrag

För ungdomar med funktionsnedsättning som går kvar i grundskolan eller i särskolan/ gymnasiesärskolan/förlängd gymnasieutbildning utbetalar Försäkringskassan förlängt barnbidrag från och med kvartalet efter 16-årsdagen. Man behöver inte ansöka om förlängt barnbidrag. Skolan är skyldig att lämna uppgifter om dessa elever direkt till Försäkringskassan. Beloppet motsvarar studiebidraget, men betalas ut 12 månader per år.

God man/förvaltare

Man blir myndig när man fyller 18 år och har då rätt att bestämma själv.

I Föräldrabalken står det: ”om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person skall rätten om det behövs, förordna god man för honom eller henne”. Anmälan om behov av god man kan göras av den enskilde, anhöriga eller till exempel kurator på barn- och ungdomshabiliteringen till överförmyndaren i kommunen. Till ansökan ska läkarintyg, personbevis och i vissa fall socialt yttrande bifogas.

En god man kan inte bestämma mot den enskildes vilja. Om den enskilde fattar beslut som skadar henne eller honom eller blir utnyttjad av andra kan man behöva en förvaltare i stället. Har man en förvaltare bestämmer förvaltaren. Förvaltare får inte tillsättas om det är tillräckligt med god man.

Tingsrätten fattar beslut om god man/förvaltare.

Handikappersättning

Den som har en funktionsnedsättning kan få handikappersättning från och med juli det år man fyller 19 år. För att få handikappersättning krävs att man behöver tidskrävande hjälp för att klara sina vardagliga behov, och/eller att man har betydande merkostnader. Behovet av hjälp ska vara direkt kopplat till funktionsnedsättningen.

Handikappersättningen är 36, 53 eller 69% av prisbasbeloppet beroende på vilket behov av hjälp man har och/eller hur stora merkostnaderna är. Vid ansökan, som görs till Försäkringskassan, ska ett läkarintyg bifogas.
Handikappersättning, Försäkringskassan (nytt fönster) 

Högkostnadsskydd för läkemedel

Högkostnadsskyddet för läkemedel innebär att man inte behöver betala mer än 2200 kronor för läkemedel inom samma tolvmånadersperiod. De flesta receptbelagda läkemedel ingår i högkostnadsskyddet. Alla barn i samma familj räknas in i ett och samma högkostnadsskydd.

Apotek svarar på frågor om högkostnadsskydd för läkemedel.

Kontaktdagar

Föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättning som omfattas av LSS (= Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt till 10 kontaktdagar om året, från barnets födelse tills barnet fyller 16 år. Ersättning kan betalas ut till båda föräldrarna för samma barn och tid. Dagarna kan inte sparas från ett år till annat. Kontaktdagar kan till exempel användas vid besök på barnets förskola, skola eller inom skolbarnsomsorgen.

För ett förhandsbeslut krävs läkarutlåtande som styrker att barnet omfattas av LSS.

Kontaktdagar ingår i föräldraförsäkringen och man ansöker hos Försäkringskassan.
Kontaktdagar, Försäkringskassan (nytt fönster) 

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS

Syftet med  lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt.

Lagen innehåller bestämmelser om insatser för personer med

1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd

2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller

3. andra stora varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service

Man ska ha behov av den sökta insatsen.

Tio olika typer av stöd/hjälpinsatser:

1. rådgivning och annat personligt stöd

2. personlig assistans

3. ledsagarservice

4. kontaktperson

5. avlösarservice i hemmet

6. korttidsvistelse utanför hemmet

7. korttidstillsyn för skolungdom över tolv år

8. boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar

9. boende med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna

10. daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man fått i vuxen ålder

För barn under 15 år eller om man inte har förmåga att ansöka själv är det vårdnadshavare eller god man som begär stöd/insatser.

Ansökan för insatserna 2-10 söks hos hemkommunen där det finns särskilda biståndshandläggare/LSS-handläggare. Ansökan om insats 1 – råd och stöd, görs hos regionen. Till ansökan ska bifogas ett läkarutlåtande eller intyg från annan som kan styrka personkretstillhörigheten.

LSS-insatser är i huvudsak kostnadsfria.

Parkeringstillstånd för rörelsehindrade

När man bedömer rätten till parkeringstillstånd är det gångförmågan som avgör. Man ska ha utpräglade gångsvårigheter, ha mycket svårt att förflytta sig till/från fordonet inom rimligt gångavstånd. Det man bedömer är alltså en persons fysiska svårigheter.

Ansökan om parkeringstillstånd görs till kommunen och läkarintyg ska bifogas ansökan.

Sjukresor i Region Jönköpings län

Information finns att läsa på regionens webplats för hälsa, sjukvård och tandvård www.1177.se(Extern länk).

Huvudregeln är att man själv ansvarar för att ta sig till och från sjukvård och tandvård. För en del resor kan man få viss ersättning, men man betalar alltid en viss avgift själv (egenavgift) oavsett färdsätt.

Sex och samlevnad

Ungdomsmottagningar finns för tjejer och killar från 13 år och fram till man fyller 22 år. Till ungdomsmottagningen kan man gå för att få prata med någon om samlevnadsfrågor och få råd och information rörande exempelvis preventivmedel. Man betalar ingenting för ett besök och personalen på ungdomsmottagningen har tystnadsplikt.

Tandvårdsstöd

Nödvändig tandvård

Barn och ungdomar har rätt till avgiftsfri tandvård till och med året de fyller 19 år. Därefter får de själva betala sin tandvård enligt tandvårdstaxan. Det finns dock ett tandvårdsstöd, som bland annat innebär att man i vissa fall kan få nödvändig tandvård till samma avgifter som för öppna hälso- och sjukvården.

Man kan få en munhälsobedömning och nödvändig tandvård om man har ett omfattande behov av daglig service, personlig omvårdnad och bor

  • i särskilt boende
  • i gruppboende
  • i det egna hemmet och är i behov av omvårdnad större delen av dygnet

Den som har en funktionsnedsättning och som tillhör personkretsen enligt LSS §1, punkterna 1-3, har också möjlighet att få den här tandvårdshjälpen. Tillhörighet till personkrets ska styrkas med intyg från läkare. Förutom personkretstillhörighet krävs även ett beslut om beviljad LSS-insats.

För att visa att man är berättigad till nödvändig tandvård utfärdas ett intyg av en speciell intygsutfärdare, t.ex. kommunens LSS-handläggare eller kurator på habiliteringscentrum.

Utfärdat intyg har samma giltighetstid som LSS-beslutet.

Särskilt tandvårdsstöd

Detta stöd riktas till personer med vissa långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar, bl.a. cerebral pares samt vissa ovanliga diagnoser t.ex. Duchennes muskeldystrofi, dystrofia myotonika, SMA.

För att kunna ansöka om stödet behöver man ett speciellt läkarintyg där läkaren beskriver sjukdomen och ofta också funktionsnedsättningen. Det är läkaren man behandlas av som har mer information om vad som krävs.

Läs mer på 1177 Vårdguiden under rubriken Tänder.

Läs även på Försäkringskassans webbsida om tandvårdsstöd vid funktionsnedsättning, nytt fönster)

Tillfällig föräldrapenning

Alla föräldrar till barn under 12 år kan ansöka om tillfällig föräldrapenning när barnet är sjukt eller bär smitta samt vid besök i samhällets förebyggande barnhälsovård (BVC, skolhälsovård, BUP, tandläkare).

Föräldrar till barn under 12 år som har en sjukdom eller en funktionsnedsättning har ut-ökade rättigheter och kan, om de avstår från förvärvsarbete, dessutom få tillfällig föräldrapenning vid

  • besök på en institution som t.ex. barn- och ungdomshabiliteringen för medverkan i behandling av barnet
  • deltagande i utbildning anordnad av barn- och ungdomshabiliteringen
  • läkarbesök som är en del av behandlingen av barnet
  • deltagande i en behandling som är ordinerad av läkare

Man kan ta ut ersättning vid besök på habiliteringen oavsett om barnet är med eller ej och båda föräldrarna kan vid behov ta ut ersättning för samma period.

Föräldrar kan få tillfällig föräldrapenning för ett barn som är 12-16 år ifall barnet har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som kräver extra tillsyn och omvårdnad.

Försäkringskassan kräver ett särskilt läkarutlåtande om barnets tillstånd för att besluta om förlängning/utökad rätt till ersättning som vanligen medges 2 år i taget.

Föräldrar kan ansöka om tillfällig föräldrapenning även för ett barn som är 16-21 år (23 år) om barnet omfattas av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Detta gäller om förälder måste avstå från förvärvsarbete p g a sjukdom hos barnet. Man kan däremot inte längre få ersättning vid besök på barn- och ungdomshabiliteringen eller om man följer med barnet/ungdomen vid besök hos läkare.

Vårdbidrag

Föräldrar kan få vårdbidrag om de vårdar ett barn med funktionsnedsättning eller en långvarig sjukdom. Barnet måste behöva särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Man har också rätt till vårdbidrag om man har stora merkostnader på grund av barnets funktionsnedsättning eller sjukdom.

Vårdbidrag kan man få från det att barnet är nyfött och längst till och med juni månad det år barnet fyller 19 år.

Hur stort bidraget blir beror på omfattningen av det merarbete som krävs för särskild tillsyn och vård och/eller för de merkostnader som barnets sjukdom eller funktionsnedsättning ger upphov till.

Ansökan om detta ekonomiska stöd görs hos Försäkringskassan och ett särskilt läkarutlåtande ska bifogas.
Vårdbidrag, Försäkringskassan (nytt fönster) 

Vid behov av fördjupad information om olika stödinsatser och rättigheter, hänvisas till respektive myndighets/hemkommuns egen information i form av faktablad, hemsidor eller personlig rådgivning.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 18 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-01-07
Redaktör:

Hanna Qwist, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Lars Palm, överläkare Barnhabiliteringen, Barn- och ungdomscentrum, Universitetssjukhuset MAS, Malmö

Granskare:

Anton Svensson, biträdande chefsjurist Rättsmedicinalverket, tidigare jurist vid Socialstyrelsen och Handikappombudsmannen


Jönköpings län
Tillägg uppdaterade:
2016-01-19
Skribent och redaktör:
Helena Pellnor, redaktör 1177 Vårdguiden, Region Jönköpings län.