Hitta rätt i sjukvården

Skriv ut (ca 8 sidor)

Du kan ringa telefonnummer 1177 dygnet runt. Där kan du få sjukvårdsrådgivning och få reda på vilka mottagningar du kan kontakta för att få hjälp.

Vanligtvis ska du söka hjälp på vårdcentralen eller motsvarande för besvär som inte är akuta eller livshotande. Om det behövs skickas du vidare från vårdcentralen till andra specialistläkare på ett sjukhus.

Skriv ut

Jönköpings län

Sjuk och behöver råd eller vård?

Ring 1177 för sjukvårdsrådgivning på telefon dygnet runt. Erfarna sjuksköterskor ger medicinska råd och hänvisar rätt i vården.

Ring vårdcentralen för att boka tid, förnya recept eller om du har har frågor om pågående behandling. När vårdcentralen är stängd får du välja om du vill kopplas till 1177 för sjukvårdsrådgivning eller om du vill bli uppringd av vårdcentralen nästa vardag. 

Ring nödnumret 112 om någon är svårt sjuk eller allvarligt skadad och behöver omedelbar hjälp.

E-tjänster: Kontakta vården via e-tjänster, Mina vårdkontakter.

Läs mer på 1177.se:

Sjuk och behöver råd eller vård?

Hitta vårdcentral:

Vårdcentraler i Jönköpings län

Det är inte alltid lätt att själv bedöma hur sjuk man är. På telefon 1177 bedömer erfarna sjuksköterskor dina besvär. De ger råd och, när det behövs talar de om var du ska söka hjälp. Väntetiderna bli kortare och vården bättre om du vet vart du ska vända dig.

Öppenvård och slutenvård

Sjukvården kan delas upp i två delar, öppenvård och slutenvård. Öppenvård innebär att du får åka hem efter en bedömning av dina besvär, medan slutenvård innebär att du är inlagd på sjukhus.

Du som behöver sjukvård i hemmet kan få hjälp inom hemsjukvården. Oftast är det kommunen som ansvar för den.

Vårdcentralen - hit vänder du dig först

Vårdcentralen - hit vänder du dig först

När du är sjuk eller har något besvär kan du alltid söka vård på en vårdcentral. Vårdcentralen har många olika namn och kallas till exempel även husläkarmottagning, familjeläkarmottagning eller hälsocentral. Hit vänder du dig när du har problem med din hälsa och behöver vård. Du kan få behandling direkt och om du behöver specialiserad vård ska du bli hänvisad till rätt typ av mottagning.

Du kan välja vilken vårdcentral du vill, oavsett om den ligger i landstinget eller regionen där du är folkbokförd eller någon annanstans. Det gäller alla vårdcentraler som drivs av ett landsting eller en region och privata vårdcentraler som har avtal med landstinget eller regionen.

Du kan också välja en fast vårdcentral, det kallas ibland för att lista sig på en vårdcentral.

På vårdcentralen sker en stor del av öppenvården, allt från hälsokontroller av nyfödda barn till behandlingar av vanliga sjukdomar som till exempel halsfluss och kroniska sjukdomar som diabetes. Hit kan du också vända dig om du vill få råd om att sluta röka eller att gå ner i vikt. Behöver du rehabilitering får du det ofta på vårdcentralen. Om läkaren bedömer att du behöver mer specialiserad vård eller rehabilitering får du en remiss till en annan öppenvårdsmottagning eller en specialistmottagning på ett sjukhus.

Vårdcentralen har öppet dagtid under vardagar för tidsbeställning. Många mottagningar har också öppen mottagning vissa tider i veckan för den som behöver hjälp samma dag utan att boka tid. Vårdcentralerna har rådgivning på telefon och kan också ordna med hembesök i vissa fall.

Många vårdcentraler har en jourmottagning för att ta emot akuta besvär även på kvällar, helger och i vissa fall nätter. Oftast måste du ringa först och boka tid. På en del håll i landet sker jourverksamheten i stället på sjukhusets akutmottagning.

Allmänläkarens uppgifter

Läkarna som jobbar på en vårdcentral är huvudsakligen allmänläkare. De kan också kallas husläkare eller familjeläkare. Alla allmänläkare är specialister i allmänmedicin.

Allmänläkarna bedömer dina besvär, utreder vad de beror på och ger dig behandling för både akuta och kroniska sjukdomar, om det inte är en allvarlig kronisk sjukdom. De hjälper dig i kontakten med andra delar av vården om du behöver komma i kontakt med ett sjukhus eller en annan specialistläkare. Allmänläkarna kan även ge behandling om du har en lätt till medelsvår depression. Tanken är att du ska kunna gå tillbaka till samma läkare med alla dina besvär och få kontinuitet och trygghet.

Allmänläkarna arbetar också med förebyggande vård genom att bland annat hjälpa dem som vill förändra sitt sätt att leva. Det kan till exempel vara hjälp med att sluta röka, gå ner i vikt eller ändra sina alkoholvanor.

På vårdcentralen, liksom på sjukhusen, kan det också finnas läkare under utbildning som kallas AT-läkare eller ST-läkare. AT-läkare gör sin tvååriga allmäntjänstgöring efter grundutbildningen i medicin. Dessa läkare har en allmänläkare som handledare.

ST-läkare är läkare som gör sin specialiseringstjänstgöring. På vårdcentralen är de vanligen läkare som specialiserar sig till allmänläkare, men de kan också ha en annan inriktning. Specialistutbildningen tar cirka fem år.

Andra yrkesgrupper på vårdcentralen

Det ser olika ut på olika håll i landet, men på en vårdcentral kan också distriktssköterskor, undersköterskor, fysioterapeuter, barnmorskor och läkarsekreterare arbeta. Ibland finns det även arbetsterapeuter, psykologer, kuratorer och dietister.

På vårdcentralen finns det ofta även barn- och mödrahälsovård. Biomedicinska analytiker och laboratorieassistenter finns på laboratorierna som många vårdcentraler har. I kassan eller receptionen träffar man ofta en receptionist eller läkarsekreterare som i övrigt har administrativa uppgifter på vårdcentralen.

Distriktssköterskor

Distriktssköterskorna är vidareutbildade sjuksköterskor. De har praktiska arbetsuppgifter som att ge vaccinationer, dela ut medicin och lägga om sår. Distriktssköterskorna arbetar också med att förebygga ohälsa genom att till exempel leda sluta röka-grupper. Många gånger gör de även hembesök hos patienter som inte kan komma till vårdcentralen för behandling och provtagning.

Distriktssköterskorna har ofta egna mottagningar för patienter med vissa kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes eller astma. De sköter en del av behandlingen och har rätt att skriva ut vissa läkemedel.

Undersköterskor

Undersköterskorna arbetar tillsammans med läkarna och distriktssköterskorna. De tar till exempel blodprover, undersöker hjärtat med EKG och lägger om sår. På många vårdcentraler gör de även hembesök. Undersköterskorna kan även sitta i vårdcentralens reception.

Fysioterapeuter och sjukgymnaster

Fysioterapeuter och sjukgymnaster arbetar framförallt med patienter som har besvär som påverkar rörelseförmågan. Det kan vara besvär i ryggen eller nacken, eller rehabilitering efter skador eller sjukdomar, som till exempel stroke och slaganfall. Behandlingen kan exempelvis vara råd om övningar som du själv kan göra, till exempel avslappning. Fysioterapeuterna och sjukgymnasterna kan också skriva ut motion på recept för att förebygga eller lindra en sjukdom.

Till fysioterapeuten eller sjukgymnasten kan du söka direkt utan remiss från läkare.

Naprapater och kiropraktorer

Även naprapater och kiropraktorer behandlar smärta i rörelseorganen. Båda yrkesgrupperna utför manuell behandling. På vissa vårdcentraler finns kiropraktorer, men allt fler privatpraktiserande kiropraktorer och naprapater har avtal med landstingen runtom i landet.

Arbetsterapeuter

Arbetsterapeuterna hjälper personer, som har en funktionsnedsättning, att prova ut hjälpmedelsjukdom. Arbetsterapeuten kan hjälpa dig att hitta praktiska lösningar som underlättar vardagen, till exempel genom att anpassa en bostad för rullstol.

Kuratorer

Kuratorerna ger ett psykosocialt stöd. Det kan till exempel vara att samtala med den som är i kris. Kuratorer ger också råd i frågor om ekonomi och arbete om du är sjuk. Kuratorer har ofta socionomexamen med vidareutbildning i socialt arbete.

Psykologer

Ibland finns även psykologer på vårdcentralen. De ger psykologisk behandling och ibland kan de även ge psykoterapi.

På vårdcentraler ger de det oftast ett kortvarigare stöd för att du själv ska kunna klara ut en besvärlig situation. Psykologen kan också göra psykologiska tester som exempelvis behövs vid rehabiliteringsutredningar.

Både kuratorer och psykologer kan leda gruppbehandlingar som till exempel stresshanteringsgrupper.

Dietister

Dietisterna är experter på kosten. De ger råd om du till exempel behöver ändra din vikt eller lägga om kosten vid sjukdomar som diabetes och allergier.

Jönköpings län

I Jönköpings län län görs hembesök numera av distriktssköterskor och undersköterskor som arbetar inom kommunernas hemsjukvård.

Fäll ihop

Barn- och mödrahälsovård

Barn- och mödrahälsovård

Barnmorskemottagning

På vårdcentralen, eller i anknytning till den, finns ofta en barnmorskemottagning där barnmorskor arbetar. Den kallas också mödravårdscentral, MVC. Dit vänder du dig med frågor om preventivmedel och könssjukdomar, eller när du är gravid. De flesta barnmorskemottagningarna ordnar föräldragrupper och har kurser inför förlossningen.
Barnmorskor tar också cellprover för att upptäcka cellförändringar i livmoderhalsen. Det kostar inget att gå till barnmorskemottagningen och man kan välja vilken mottagning man vill.

På barnmorskemottagningarna arbetar barnmorskor, som är vidareutbildade sjuksköterskor. De har erfarenhet från andra områden som förlossningsavdelningar och BB. På en del mottagningar arbetar även undersköterskor som tar hand om viss provtagning.

En gynekolog eller allmänläkare arbetar åtminstone någon dag i veckan på MVC.

Barnavårdscentral

Barnavårdscentralen, BVC, är också ofta knuten till vårdcentralen. På BVC arbetar sjuksköterskor med specialistutbildning på barn, distriktssköterskor och läkare. Här kan även barnsköterskor arbeta, det vill säga undersköterskor som har specialiserat sig på barn.

BVC gör hälsokontroller av friska barn upp till 6 år, Därefter får barnen hjälp av skolhälsovården. BVC ger också vaccinationer och ger råd om exempelvis amning, mat och sömn. Som förälder till sjuka barn, oavsett ålder, vänder man sig till vårdcentralen eller barnakuten. Vanligtvis har BVC öppen mottagning utan tidsbeställning. Oftast går det också att beställa tid.

Psykologer finns knutna till både barn- och mödrahälsovården.

Fäll ihop

Privat vård

Privat vård

Vården kan drivas både av landstinget eller regionen och av privata företag som har avtal med landstinget eller regionen. Det finns till exempel privata vårdcentraler och privata mödravårdscentraler. Det är ingen skillnad på patientavgifter om man går till landstingets/regionens mottagning eller en privat om det finns ett avtal med landstinget eller regionen.

Det finns också privata vårdgivare som inte har något avtal med landstinget eller regionen. Då får du själv betala vad det kostar. Det kan exempelvis vara kliniker som gör operationer av kosmetiska skäl men även andra läkarmottagningar. Många psykologmottagningar drivs också i privat regi utan avtal med landstinget eller regionen.

Om du inte vet om en mottagning har avtal med landstinget eller regionen är det bra att i förväg fråga vad besöket kommer att kosta.

Fäll ihop

Specialistvård

Specialistvård

På specialistmottagningar träffar du läkare som är specialister inom andra områden än allmänmedicin. I vissa fall kan man vända sig till dem direkt och en del närsjukhus, framförallt i storstadsområdena, har akutmottagning på vardagar. I andra fall krävs det att man har en remiss från sin läkare på vårdcentralen.

Specialiserad öppenvård är vård som du kan få utan att bli inlagd på sjukhus. Det kan till exempel vara en hudmottagning eller en ögonmottagning. Om du har någon särskild sjukdom kan du också vända dig direkt till en mottagning som är specialiserad på din sjukdom, till exempel en njurmottagning.

Du kan välja att söka vård på en specialiserad öppenvårdsmottagning var du vill i Sverige, men ibland behöver du ha en remiss.

Olika specialistläkare

Specialistläkare är läkare som har avslutat sin specialisttjänstgöring som ST-läkare. Det finns läkare inom en mängd specialiteter. De största förutom allmänmedicin är internmedicin, kirurgi, ortopedi och psykiatri.

Internmedicinare är experter på exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmproblem och lungsjukdomar. Det handlar oftast om sjukdomar som inte kräver operation utan främst behandlas med läkemedel eller genom att du ändrar livsstil.

Kirurgi är ett specialistområde där kirurgerna främst behandlar sjukdomar i inre organ genom att göra en operation. Det kan exempelvis vara gall- och njursten, blindtarmsinflammation eller ljumskbråck.

Ortopeder behandlar sjukdomar i rörelseorganen som behöver opereras. Det kan vara till exempel benbrott, ledsjukdomar eller diskbråck.

Psykiatern tar hand om personer med psykiska problem som svårare depressioner eller personlighetsstörningar eller patienter som är beroende av alkohol eller narkotika. En psykiater är legitimerad läkare som har en specialistutbildning i psykiatri.

Vård vid särskilda problem

I vissa landsting och regioner finns till exempel missbruks- och beroendevård och barn- och ungdomspsykiatri, BUP. Där arbetar personal med särskild utbildning på den sortens problem. Man kan få remiss från vårdcentralen men du kan också kontakta dessa mottagningar direkt.

Till ungdomsmottagningar och sex- och samlevnadsmottagningar kan du också ofta vända dig direkt utan remiss. De flesta som vänder sig till ungdomsmottagningarna är mellan 13 och 25 år.

Fäll ihop

Akutvård

Akutvård

Akutmottagningar håller öppet dygnet runt på akutsjukhusen. Dit vänder du dig med sådant som inte kan vänta, till exempel en svår sjukdom eller en plötslig skada. Det kan till exempel vara akut ont i bröstet, ett brutet ben eller en svår blödning. Du kan även åka till akuten om du redan är sjuk men plötsligt blir sämre. Om läkaren på vårdcentralen bedömer att du snabbt behöver vård på sjukhus kan du få en remiss från vårdcentralen till akutmottagningen.

Olika yrkesgrupper på akutmottagningen

På akutmottagningen arbetar undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Även kuratorer finns där.

Kuratorn ger framförallt stöd till anhöriga vid svåra olycksfall eller dödsfall. De kan också stötta dem som har drabbats av misshandel eller varit med om en våldtäkt.

Läkaren som tar emot på akuten kan vara en specialistläkare, men vanligtvis är det en läkare under utbildning, det vill säga ST-läkare eller AT-läkare. Det finns alltid en ansvarig specialistläkare som läkaren under utbildning kan få hjälp av om det behövs. På universitetssjukhusens akutmottagningar kan du även få träffa läkarkandidater. De är på akuten för att lära sig, men har inget eget ansvar för behandlingen.

Akutläkarens främsta uppgift är att bedöma hur du mår, om du kan få behandling och sedan åka hem eller om du behöver läggas in på någon av sjukhusets avdelningar för att få vård. Ofta finns det även så kallade observationsplatser på sjukhuset där du kan få stanna kvar några timmar eller till nästa dag om läkaren vill se vad som händer med dina besvär.

Ibland behövs fortsatt behandling i öppenvården, vanligtvis på vårdcentral eller specialistmottagning. Då kan läkaren på sjukhuset ge dig en remiss till den läkare som ska ta hand om uppföljningen. Ibland får du själv ta kontakt med din vårdcentral för uppföljning.

Lokala sjukhus och närsjukhus

Lokala sjukhus och närsjukhus är mindre sjukhus som inte alltid har en akutmottagning som är öppen dygnet runt. Här arbetar läkare inom olika specialiteter. Behandlingen sker oftast i öppenvård vilket innebär att man går hem efter besöket. Här finns också avdelningar där du kan läggas in om du inte behöver den avancerade vård som finns på akutsjukhusen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-06-25
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Johan Berglund, specialist i allmänmedicin, Kompetenscentrum landstinget Blekinge, Karlskrona


Jönköpings län
Tillägg uppdaterade:
2015-06-22
Skribent:
Susanne Almers, utredare, folkhälsa och sjukvård, Landstinget i Jönköpings län
Redaktör:
Helena Pellnor, redaktör 1177.se, Landstinget i Jönköpings län
Skribent och redaktör:
Helena Pellnor, redaktör 1177 Vårdguiden, Landstinget i Jönköpings län