Moderkaksprov

Skriv ut (ca 5 sidor)

Vid ett moderkaksprov går det att upptäcka om fostret har en kromosomförändring, som till exempel Downs syndrom. Det går också att upptäcka vissa medfödda sjukdomar. Läkaren sticker en tunn nål genom magen in i livmodern och suger upp lite vävnad från moderkakan. Provet kan tas redan från graviditetsvecka 11. Det är inte helt riskfritt, ungefär en av hundra provtagningar leder till missfall.

Skriv ut

Jönköpings län

Moderkaksprov erbjuds inte i Jönköpings län. I de få fall det kan bli aktuellt remitteras man vidare till Universitetssjukhuset i Linköping.

Ett moderkaksprov ger samma information som fostervattensprov, men det finns även möjlighet att DNA-analysera vissa medfödda sjukdomar. 

Moderkaksprov är frivilligt, precis som all annan fosterdiagnostik. Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra provet eller inte.

Att tänka på

Att tänka på

Innan du gör ett moderkaksprov är det bra att tänka igenom varför du vill göra provet. Det är oftast lättare att fatta beslut om du får bra information innan. Du kan få information om vad provet innebär på barnmorskemottagningen. Fundera också på vad du skulle göra om resultatet inte blir det du hoppas på.

Ställ frågor om du inte förstår. Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få hjälp av en tolk. Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp.

Du kan också läsa mer i vår artikel  Vad är fosterdiagnostik? .

Fäll ihop

När och var kan jag göra testet?

När och var kan jag göra testet?

Moderkaksprov ger samma information som fostervattensprov men kan tas redan från vecka 11 i graviditeten. Därför väljer läkaren ofta moderkaksprov om det är viktigt att få besked så tidigt som möjligt.

Vilka som erbjuds att göra moderkaksprov är olika inom olika landsting och barnmorskemottagningar. Undersökningen är kostnadsfri.

För att göra fosterdiagnostik behöver du en remiss. En remiss är ett slags tillstånd från vården att du får göra ett visst prov eller en viss undersökning. Oftast är det en barnmorska som skriver remiss och bokar in besök för diagnostik. 

Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet.

Fäll ihop

Förberedelser

Förberedelser

Det är vanligt att göra KUB före provet. 

Innan provet kollar läkaren upp om du som är gravid har Rh-positiv eller Rh-negativ blodgrupp.

Var gärna kissnödig vid provtagningen. En fylld urinblåsa trycker upp livmodern och gör det lättare för läkaren att komma åt att ta provet.

Det går bra att ha med sig någon på undersökningen. Du som följer med får sitta bredvid på en stol. Det brukar vara olämpligt att ta med sig barn till undersökningen. 

Fäll ihop

Så går undersökningen till

Så går undersökningen till

Först brukar läkaren dubbelkolla att du verkligen vill göra provet, eftersom det alltid finns möjlighet att ångra sig.

Undersökningen börjar med ett ultraljud som visar hur länge graviditeten pågått och om det är fler än ett foster. Läkaren smörjer en gelé på magen för att ultraljudsbilden ska synas så bra som möjligt. Ultraljudsbilden hjälper läkaren att hitta ett bra ställe att komma åt moderkakan. 

Därefter tvättar läkaren magen med desinfektionsvätska och klär den med sterila dukar.

Samtidigt som läkaren tittar med hjälp av ultraljud för hen den tunna nålen genom magens hud in i livmodern. Lite vävnad från moderkakan sugs upp. Det kan kännas obehagligt, men själva sticket känns nästan inte, så bedövning behövs inte. 

Totalt tar besöket ungefär en halvtimme, men själva provtagningen tar bara några minuter. 

Fäll ihop

Efter provet

Efter provet

Efter provtagningen kontrollerar läkaren fostrets hjärtljud.

En del får lite mensliknande värk efteråt. Ett dygn efter provet är det bra att undvika fysisk ansträngning, samlag och bad.

Fäll ihop

Så får du svar

Så får du svar

Provet från moderkakan skickas till ett laboratorium. 

Att få svar på kromosomanalysen tar ungefär en vecka, DNA-analysen tar ungefär tre veckor. Det går att göra både kromosomanalys och DNA-analys vid samma provtillfälle.

Om provet inte visar någon förändring får du ett brev med besked om det. 

Om det finns en avvikelse i provet ringer en läkare för att meddela svaret och boka en tid för återbesök. 

Fäll ihop

Du som har Rh-negativ blodgrupp

Du som har Rh-negativ blodgrupp

Om du som är gravid har Rh-negativ blodgrupp får du en spruta efter provet. Sprutan hindrar de problem som kan uppstå om fostrets och ditt blod möts. Är du Rh-positiv behöver du ingen spruta. 

Fäll ihop

Vad kan provet visa?

Vad kan provet visa?

Genom att analysera moderkakan går det att se:

  • hur många kromosomer fostret har
  • om det finns större förändringar på kromosomerna
  • vissa ärftliga anlag hos fostret.

Provet kan även med säkerhet tala om fostrets biologiska kön. Du som är gravid får själv bestämma om du vill veta könet eller inte. 

Ett moderkaksprov kan bara ge svar om vissa typer av förändringar.

Prov ger samma information som fostervattensprov, men det finns även möjlighet att DNA-analysera vissa medfödda sjukdomar. Exempelvis blödarsjuka, cystisk fibros och Huntingtons sjukdom.

Fäll ihop

Vilka erbjuds att göra provet?

Vilka erbjuds att göra provet?

Anledningar till sjukvården erbjuder moderkaksprov kan vara om

  • du som är gravid fått en hög sannolikhetssiffra på KUB
  • det finns kromosomförändringar och vissa ärftliga sjukdomar inom den biologiska familjen
  • du som är gravid tidigare har fött barn med kromosomförändringar
  • tidigare ultraljudsundersökningar eller tester visat på avvikelser
  • du som är gravid är över en viss ålder, eftersom sannolikheten att föda ett barn med förändringar på sina arvsanlag ökar ju äldre du är.

Rutinerna för vilka som får göra provet kan vara olika i olika landsting och på olika mottagningar.

Fäll ihop

Biverkningar eller komplikationer

Biverkningar eller komplikationer

När läkaren för in en nål i livmodern innebär det en risk för graviditeten. Sticket gör hål i fosterhinnorna och fostervatten kan läcka ut genom slidan och sätta igång ett missfall. Knappt en av hundra får missfall efter ett moderkaksprov.

Direkt efter provtagningen kan det komma lite blod eller fostervatten ur slidan. Om det händer även efter att du lämnat mottagningen, eller om du får feber, är det viktigt att du hör av dig till sjukvården.

Efter två veckor anses den förhöjda missfallsrisken vara borta.

Fäll ihop

Känslor efteråt

Känslor efteråt

Om provet visar att fostret har någon avvikelse kan det kännas jobbigt. Det är vanligt att ha frågor och funderingar. Det kan vara skönt att få hjälp att reda ut sina tankar. Du kan behöva tala med en kurator, barnmorska eller läkare. Vårdpersonalen hjälper dig med dina funderingar. Det gäller inte bara för dig som är gravid utan även för dig som är blivande medförälder.

Du har rätt att få information om hur det är att leva med en funktionsnedsättning, vad samhället kan erbjuda för stöd, vilka patientföreningar som finns och hur du ska göra om du vill göra abort

Med stöd och information brukar det bli lättare.

Fäll ihop

Alternativ

Alternativ

Ett alternativ till moderkaksprov är fostervattensprov. Dessa kan också föregås av NIPT. Annan fosterdiagnostik är ultraljudsundersökning och KUB, men de kan inte ge samma säkra svar. 

Fäll ihop

Du som är gravid bestämmer

Du som är gravid bestämmer

Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra fosterdiagnostik eller inte. Det kan vara bra att prata med den som du blivit gravid tillsammans med om hur du vill göra. Om det går är det också bra att fatta ett gemensamt beslut. Men ibland går inte det och då bestämmer du som är gravid. 

Även du som är blivande medförälder har rätt att få stöd och information, även om du inte får besluta om fosterdiagnostik.

Fäll ihop

När är undersökningen olämplig?

När är undersökningen olämplig?

Det går att göra moderkaksprov även om det är en graviditet med fler barn än ett. Missfallsrisken är högre och om provsvaren för barnen är olika kan besluten bli komplicerade. Så när det gäller fler barn än ett är det lämpligt med särskild rådgivning om du vill göra moderkaksprov. 

Det kan vara olämpligt med moderkaksprov om du som är gravid har hepatit och hiv, eftersom fostret riskerar att smittas. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-12-15
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Katarina Tunón, gynekolog och förlossningsläkare, Östersunds sjukhus


Jönköpings län
Tillägg uppdaterade:
2015-12-15
Redaktör:
Helena Pellnor, informatör, informationsavdelningen, Region Jönköpings län
Manusunderlag:
Kvinnohälsovården, Region Jönköpings län
Granskare:
Catarina Bild, gynekolog och förlossningsläkare, kvinnokliniken, Värnamo sjukhus, Region Jönköpings län