Trång förhud hos små pojkar

Skriv ut
Skriv ut

Vad beror trång förhud på?

Vad beror trång förhud på?

  • Trång förhud på grund av att en del av förhuden sitter fast i ollonet via sammanväxningar

    Förhuden kan vara svår att föra tillbaka för att den delvis sitter fast vid ollonet. Man ska undvika att dra tillbaka förhuden på små pojkar, för att exempelvis tvätta rent.

    Mer information
    Penis med förhud som är sammanväxt till en del med ollonet. Även schematisk bild med anatomiska namn

    Sammanväxningar
    Förhuden sitter fast vid ollonet via sammanväxningar. Det gör att det är svårt att dra tillbaka förhuden. De flesta pojkar har sådana här sammanväxningar sedan födseln och de brukar försvinna efter några år. Hos en del pojkar kan de finnas kvar upp i tio- till tolvårsåldern.

  • Trång förhud där rpblemet är att öppningen är för liten

    Det kan också vara svårt att dra tillbaka förhuden om öppningen är för liten.

Att ha trång förhud innebär att inte kunna dra tillbaka förhuden över ollonet

Orsaker till att förhuden är trång kan exempelvis vara

  • sammanväxningar mellan förhuden och ollonet, som gör att förhuden sitter fast på ollonet
  • att förhudens öppning är för liten
  • ärr i förhuden som gör den trång och svår att töja.

Förhuden består av en yttre och en inre del. Den inre delen av förhuden som ligger på ollonet syns inte när ollonet är täckt. Först när förhuden dras tillbaka blir den inre delen synlig. Om förhuden är för trång är det vanligt att den inre delen inte alls syns, eller att den syns bara lite.

Nyfödda har ofta trång förhud

Hos de flesta nyfödda sitter den inre delen av penisens förhud fast mot ollonet med sammanväxningar. Förhudens öppning kan också vara för liten för att den ska kunna dras tillbaka.

Att inte kunna dra tillbaka förhuden är vanligt upp till skolåldern. Under de första åren kan förhuden dras tillbaka allt mer utan att du som förälder gör något speciellt för att det ska bli möjligt.

Sammanväxningar lossnar oftast i samband med erektion, eller om förhuden dras tillbaka upprepade gånger, till exempel när barnet badar eller duschar och drar i den. Det kan göra ont, men varmvatten lindrar. Ibland kan sammanväxningar delvis finnas kvar upp i tonåren och behöver inte åtgärdas om det inte ger problem. Så länge som de finns kvar kan inte förhuden dras tillbaka helt.

Förhudens öppning är för trång

En orsak till att förhuden inte kan dras tillbaka efter fem-sexårsåldern är att förhudens öppning är för liten. Det kan vara medfött eller bero på infektioner under förhuden som gör att det har bildats ärr eller sprickor.

En annan orsak till är att förhuden har dragits tillbaka på barnet och att det har blivit små sprickor i öppningen. När sprickorna läker bildas ärr och förhudsöppningen blir hårdare och inte lika töjbar som tidigare.

För att undvika besvär vid trång förhud

Om barnet har trång förhud kan du som förälder undvika att orsaka mer besvär genom att inte dra tillbaka förhuden så att ollonet blottas, för att exempelvis tvätta rent. Ett gott råd är att låta bli förhuden och att inte dra tillbaka den för tvättning förrän det går lätt att göra. Det märks mycket väl när det är möjligt och man ska inte pröva om det inte går mycket lätt.

Pojken kan själv töja öppningen genom att dra lite i förhuden så länge det inte gör ont. Om han slutar när det gör ont, vilket brukar ske automatiskt, bildas inte några sprickor.

Som förälder kan du redan från det att pojken är liten, ungefär fem-sex år, prata om hur viktigt det är att försiktigt dra förhuden fram och tillbaka. Man kan uppmuntra att barnet leker med sin penis, till exempel badet för att tvätta.

Eftersom urin kan samlas under förhuden är det bra att torka av förhuden så gott det går när pojken har kissat.

Penisen förändras i puberteten

I puberteten växer penis och förhuden vidgas. Erektionen blir starkare och gör att förhuden utsätts för ytterligare belastning.

Om förhuden inte kan dras tillbaka så att ollonet blottas kan det göra ont vid onani och samlag. Därför brukar det ges behandling mot trång förhud om pojken fortfarande inte kan dra tillbaka förhuden i 8-10 årsåldern.

Behandlingen består av att förhuden dras tillbaka regelbundet, gärna vid bad och efter att barnet har kissat. Men också att ollonet och sammanväxningarna smörjs med en kortisonsalva för att göra huden mer töjbar.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Oftast får barnet inga besvär

Pojkar har ofta trång förhud utan att få besvär av det. Oavsett vad förträngningen beror på kan förhuden blåsa upp sig, som en liten ballong, när pojken kissar. Det beror på att urinen först stannar kvar i utrymmet innanför förhuden som då spänns ut, innan urinen rinner ut genom den trånga öppningen. Det kan se lite annorlunda ut än hos vuxna men är inget att oroa sig för, och är inte i sig ett skäl till att söka vård.

Om en trång förhud dras tillbaka kan det bildas som en sorts tratt. Den inre förhuden trycks fram en aning. Detta är mycket vanligt hos mindre barn, upp till mellan fyra och fem års ålder, och behöver inte behandlas om det inte ger besvär.

Gör det ont om förhuden dras tillbaka?

Om förhud är trång och den dras tillbaka häftigt kan det göra ont, eftersom sammanväxningarna eller förhudens öppning brister.

Bakterier kan samlas under huden

Ibland kan det samlas bakterier under förhuden och göra att pojken får besvär med en infektion, en så kallad balanit. Det kan till exempel hända när sammanväxningar lossnar eller det bildas små fickor mellan sammanväxningarna under förhuden, där smuts och bakterier kan samlas.

En för trång förhud kan i mycket sällsynta fall göra att barnet får en urinvägsinfektion.

Om barnet har något av dessa besvär behöver han få behandling.

Fäll ihop

När ska man söka vård?

När ska man söka vård?

Oftast behöver du som förälder inte söka vård eftersom förhuden vanligtvis kan dras tillbaka då barnet kommer i skolålder. Om det inte finns besvär innan dess, behöver du inte söka vård.

Sök vård om

  • öppningen till förhuden är röd eller rosa och det kommer ut lite var
  • barnet har ont i penisen eller förhuden, eller om det svider när han kissar
  • om strålen när han kissar är så svag att det nästa inte går att kissa
  • han har feber samtidigt som det gör ont i penis.

I första hand kontaktas en vårdcentral. Om barnet går i skolan kan föräldrar även kontakta skolläkare eller skolsköterska. Är barnet upp till sex år kan du även kontakta barnavårdscentralen, BVC.

Du bör även kontakta vården om förhuden fortfarande är trång när barnet närmar sig puberteten. Du kan söka vård om förhuden ser svullen och ärrig ut, men det viktiga är att den kan dras tillbaka innan puberteten.

Om förhuden fastnar bakom ollonet behövs hjälp direkt

Det är ovanligt men allvarligt om förhuden nätt och jämt kan dras tillbaka, och sedan fastnar i det tillbakadragna läget. Förhuden sitter då som ett trångt band runt penis, bakom ollonet, och gör att blodcirkulationen blir sämre. Ollonet och en del av förhuden svullnar upp och gör mycket ont. Ju längre tid förhuden sitter fast desto mer svullen blir den, och det blir ännu svårare att föra den över ollonet igen. Läkare bör då kontaktas snarast möjligt om det skulle hända. Oftast kan läkaren dra tillbaka förhuden över ollonet igen men ibland krävs en akut operation.

Det bästa sättet för att undvika att förhuden fastnar är att pojkar, särskilt de som har haft problem med trång förhud, får lära sig att alltid föra tillbaka förhuden och dölja ollonet igen.

Fäll ihop

Undersökningar och behandlingar

Undersökningar och behandlingar

Om pojken har besvär som gör att det behövs en behandling bör du prata med ditt barn om det. Tycker du att det är svårt att prata om det, eller vill ha svar på frågor kan du vända dig till en barnsjuksköterska eller barnmottagning för råd. När barnet är yngre än sex år kan du även fråga om råd på BVC. Om barnet är i tonåren och vill prata ensam med sjukvårdspersonal, kan han göra det. Om barnet vill kan han också kontakta skolsjuksköterskan eller skolläkaren

Hur går en undersökning till?

Om barnet behöver en undersökning görs det av en sjuksköterska eller läkare, som undersöker förhuden genom att försöka dra tillbaka förhuden så att det går att se hur det ser ut när den yttre och den inre förhuden möts. Om pojken själv kan och vill får han försöka dra tillbaka förhuden.

Vid undersökningen görs en bedömning om det behövs någon behandling eller om det kommer att gå över av sig själv.

Om behandling behövs

Om barnet behöver behandling görs det på olika sätt beroende på orsaken till besvären. Om det behövs får barnet remiss till en kirurg på ett sjukhus som får ta ställning till om förhuden måste opereras.

Som förälder kan du behandla en lindrig infektion själv

Om barnet har fått en lindrig infektion under förhuden, en balanit, brukar det ofta räcka med att göra rent förhuden och förhudsöppningen två till tre gånger om dagen. Det görs då med rikligt med ljummet vatten. När du gör rent kan du

  • bada barnet i badkar eller badbalja
  • duscha barnet försiktigt med svag stråle kring förhuden
  • använda en spruta utan nål och spola med ungefär tio milliliter ljummet vatten under förhuden. Man kan använda en spruta på två eller fem milliliter som man kan köpa på apotek.

Fördelen med sprutan är att du lättare kan rikta strålen och få in vatten under förhuden, och få bort eventuellt sekret. Sköljningen gör att det spolas rent och att eventuella sammanväxningarna löses upp. Det blir ibland mer svullet de första dagarna, för att sedan bli bättre..

Om infektionen under förhuden inte går över

Första spolbehandlingarna görs vanligtvis av en sjuksköterska eller läkare, men kan därefter göras hemma. Spolningen kan göra ont de första gångerna och då kan först en bedövningsgelé sprutas in under förhuden, även det görs med en spruta utan nål.

En stund före spolningen kan barnet få smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. De första gångerna pojken kissar efter en spolning kan det svida. Ett råd är att pojken de närmaste gångerna efter behandlingen kissar med penisen neddoppad i vatten eller i duschen, vilket kan göra att det svider mindre. Om pojken behöver kan han få ett receptfritt, smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol.

Infektionen brukar oftast gå över på några dagar. Det är bra att lufta så mycket som möjligt, till exempel genom att låta ett barn som använder blöja vara utan blöja

Om barnet har återkommande infektioner och har trång förhud kan förhuden behöva opereras för att pojken inte ska få fler infektioner.

Salva kan göra förhuden mer töjbar

Om förhudens öppning är trång, men mjuk, behövs ingen behandling förrän pojken själv förstår hur förhuden dras tillbaka och själv kan försöka göra det. Behandling med kortisonsalva kan bli aktuellt när pojken börjar skolan, omkring 8-10 årsåldern, om förhuden inte kan dras tillbaka. Om pojken är yngre än skolåldern och har besvär med balaniter kan det också hjälpa att använda salva. Kortisonsalvan gör förhuden lite tunnare och mer töjbar. Salvan är receptbelagd, och stryks på under ungefär en till två månader.

Vid smörjning med kortisonsalva

Dra tillbaka förhuden så långt det går och stryk på salva i ett tunt lager på den trånga ringen av förhud som spänner runt ollonet, en gång på morgonen och en gång på kvällen. Mängden salva är så liten att kortisonet inte påverkar hela kroppen utan bara området där salvan stryks på. Det är viktigt att du stryker ut salvan på rätt ställe, om man är osäker ska man fråga på vårdcentralen.

För att behandlingen ska lyckas behöver också pojken försöka töja förhuden varje dag, genom att dra tillbaka den till exempel varje gång han kissar, i duschen eller i badet. Han ska dra och töja så att det inte gör ont och utan att det blir småsprickor. Eftersom pojken själv behöver kunna dra i förhuden kan denna form av behandling inte ske om han inte är mogen för den och kan töja förhuden själv.

Ibland behöver det opereras

Om förhudsöppningen är trång på grund av ärr, och det inte hjälper med salvan, kan det behövas en operation. Ibland behöver hela förhuden tas bort, ibland räcker det att en del av förhuden tas bort eller att det görs ett eller några få snitt i förhuden. Om större delen eller hela förhuden tas bort kallas det för en omskärelse.

Operation av trång förhud

Om barnet ska sövas med narkos får han varken äta eller dricka ett visst antal timmar innan operationen. Inför operationen får man mer information från den avdelning där operationen ska ske om vilka regler som gäller.

Oftast får barnet först en bedövningssalva på handen eller i ett armveck. Salvan får sitta i ungefär en timme. Med hjälp av en nål förs sedan en tunn plastslang in i ett blodkärl där bedövningssalvan har verkat. Genom slangen får barnet sömnmedel och bedövningsmedel. När pojken sover och är helt bedövad skärs förhuden bort och de kvarlämnade kanterna sys ihop.

Operationen tar mellan 15 och 30 minuter.

Man får räkna med att barnet är på sjukhuset cirka fyra till fem timmar.

Som förälder kan man vara med barnet under hela tiden fram till barnet har blivit sövt.

Efter operationen

Efter operation får man räkna med att penisen är svullen, ibland i flera veckor. Stygnen behöver inte tas bort efteråt, tråden som använts upplöses och försvinner av sig själv efter fyra till sex veckor.

Ibland kan det vara lite ömt, men det är ovanligt att barnet har riktigt ont efteråt. Det kan kännas annorlunda att kissa någon dag. Barnet kan då pröva att kissa vid dusch. De första veckorna efter operationen kan det vara svårt att styra strålen, men det går över. På lång sikt blir huden på ollonet en aning tjockare eftersom underkläder nöter mot ollonet. Själva urinrörsmynningen kan även bli något trängre. Om barnet skulle få besvär med att kissa behöver detta behandlas genom en operation, men det är mycket ovanligt att få sådana besvär.

Under det första dygnet efter operationen det blöda från förhuden eller kanten av operationssåret. Ofta går det att behandla det själv med ett tryckförband. Ibland kan barnet behöva sövas om för att blödningen ska kunna stillas ordentligt. Under den första veckan efter operationen finns det också en liten risk för infektion i såret. Om det händer kan det ibland behöva behandlas med antibiotika.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-11-28
Redaktör:

Johan Nilsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Pernilla Stenström, barnkirurg, Lunds universitetssjukhus

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge