Inre blödningar

En blödning inuti kroppen

En skada på blodkärl inne i kroppen, inre blödning, syns inte alltid. Blodet kan dock följa med urin, avföring eller kräkningar ut ur kroppen och bli synligt. Blödningen kan också synas i huden eller under nageln i form av ett blåmärke eller en svullnad.

Blödningen kan komma hastigt och ge symtom som märks med en gång, till exempel vid ett benbrott eller annan skada. Blödningen kan också vara mer långdragen. Man kan till exempel ha ett litet sår i tarmen som gör att det sipprar blod under lång tid.

Blodet är kroppens transportsystem

Blodets uppgift i kroppen är bland annat att transportera syre, näringsämnen och hormoner runt i kroppen. Det fyller även en viktig funktion i kroppens immunförsvar. En vuxen person har mellan fyra och sex liter blod.

De blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat ut i kroppen kallas pulsådror eller artärer. De blodkärl som samlar ihop syrefattigt blod ute i kroppen och leder det tillbaka till hjärtat kallas vener.

De minsta blodkärlen kallas kapillärer. Kapillärerna förbinder artärerna med venerna och bildar ett finmaskigt nätverk.

Varför får man en inre blödning?

Vid en inre blödning har ett blodkärl skadats så att blodet läcker ut i kroppen. Det kan till exempel bero på att man har fått ett kraftigt slag eller varit med om en olycka så att ett eller flera inre organ skadats. Man kan ha ramlat och brutit något ben i kroppen. Dessa blödningar är några exempel på akuta inre blödningar.

I andra fall kan blodkärl även spricka utan att man har skadat sig till följd av sjukdomar som till exempel blödande magsår. Då kan man få en akut eller kronisk inre blödning.

Skador i kroppens vävnader

• Den enklaste formen av inre blödning kan man få om man till exempel stöter emot något och får ett blåmärke. Eftersom blodet levras så stoppas blödningen. När det stelnade blodet bryts ner efter några dagar skiftar blåmärket färg i röd-blå-lila-gula nyanser.
• Om man slår sig på en nagel eller klämmer fingertoppen får man en blödning under nageln. Eftersom nageln sitter fast och inte ger med sig, kan det göra ont när blod samlas under nageln.
• Man kan få en inre blödning i kroppens vävnader om man skadar sig när man idrottar, till exempel vid en ledbandsskada, eller om man ramlar och bryter ett ben. Även då får man ibland ett blåmärke i huden, ofta längre ner än själva skadan eftersom blodet rinner neråt. Om man får en kraftig smäll mot en lårmuskel kan det bildas en så kallad lårkaka, en blodansamling under ett område av huden.
• En allvarlig form av inre blödning får man om man råkar ut för ett så kraftigt slag mot kroppen att ett blodrikt organ, till exempel levern eller mjälten, spricker, eller om stora blodkärl slits av. Det kan även inträffa vid en trafikolycka. Då förlorar man snabbt mycket blod och riskerar att hamna i chock, det vill säga ett tillstånd där den cirkulerande blodvolymen är för liten för att upprätthålla vitala kroppsfunktioner.

Frakturer

Benbrott, så kallade frakturer, kan man få vid olika typer av olyckor. Vid till exempel en underarmsfraktur brukar blödningen inte bli så stor, men bäckenfrakturer och andra större benbrott kan orsaka stora inre blödningar.

Sjukdomar i blodkärlen

Sjuka blodkärl kan spricka av sig själva. I sällsynta fall bildas en utbuktning, ett så kallat aneurysm, på stora kroppspulsådern i bröstkorgen eller i buken. Åderförfettning, även kallat åderförkalkning, är den vanligaste orsaken. Det kan också bero på medfödda missbildningar i blodkärlen, en inflammation eller att bindväven i blodkärlets väggar är sjukligt förändrade. Man kan ha utbuktningen hela livet utan några besvär, men den kan också spricka helt spontant eller i samband med ansträngning. Då blir det en kraftig och allvarlig inre blödning i brösthålan eller buken. Om det är någon av hjärnans pulsådror som spricker kan man få stroke.

Sjukdomar i inre organ

Magsår kan orsaka blödningar inuti magsäcken. Vid inflammatoriska tarmsjukdomar kan man blöda inuti tarmen. Cancer i mag-tarmkanalen eller i urinvägsorganen kan orsaka inre blödningar. I dessa fall följer blodet med avföringen eller urinen ut ur kroppen, eller man kräks upp det. Rött blod som man kräks upp kommer från området ovanför magsäcken, till exempel från åderbråck i matstrupen som brustit. Även stora och plötsliga blödningar från magsäcken kan ge röd kräkning. Oftast är blod från magsäcken inte rött när det kommer ut, utan avföringen eller kräkningarna är svarta eftersom magsaften ändrar dess färg. Rött blod via ändtarmen tyder på att orsaken finns någonstans nedanför magsäcken.

Utomkvedshavandeskap

En graviditet utanför livmodern, till exempel i äggledaren, kallas utomkvedshavandeskap. Den kan brista och orsaka en plötslig och kraftig inre blödning. 

Kroppen försöker laga sig själv

Vid en blödning har blodet en förmåga att levras, man brukar säga att det koagulerar. Det innebär att blodet stelnar, och om inte hålet i kärlväggen är alltför stort pluggas det igen så att det slutar blöda. Tack vare att blodet koagulerar är det inte säkert att man ens märker en liten blödning.

Det som händer i kroppen är att

• det skadade blodkärlet drar ihop sig för att det ska blöda mindre eller sluta blöda helt
• blodplättar, så kallade trombocyter, klibbar ihop sig för att skapa en propp i hålet
• ett ämne i blodplasman bildar ett nät, så kallat fibrin, som fler blodplättar fastnar i.

Läkemedel kan påverka blödningen

Man kan lättare få inre blödningar om man använder blodförtunnande läkemedel, som till exempel Waran. Sådana läkemedel kan man få om man tidigare har haft en blodpropp eller om man har fått en konstgjord hjärtklaff inopererad. Vanliga smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som till exempel Magnecyl, Treo, Voltaren och Ipren har en viss blodförtunnande effekt och kan bidra till att förhindra blodpropp. Använder man sådana läkemedel som påverkar blodets förmåga att levra sig är det mycket viktigt att följa läkarens råd. Man ska inte själv ändra doseringen eller på eget bevåg samtidigt ta andra läkemedel som påverkar blodets förmåga att levras. Det gäller även naturläkemedel och växtbaserade läkemedel.

Vissa människor blöder lättare

Vissa ärftliga sjukdomar gör att man lättare får inre blödningar. Vid blödarsjuka, så kallad hemofili, fungerar inte blodets levringsförmåga som den ska och man får därför svårare att sluta blöda. Orsaken är att man har en ärftlig brist på något eller några av de ämnen som behövs för att blodet ska levra sig. Det är framför allt män som har blödarsjuka.

Det finns även ärftliga bindvävssjukdomar som kan öka risken för blödningar som orsakas av att kärlväggar brister. Ett exempel är Marfans syndrom.

Har man en ökad risk för att drabbas av blödningar, som exempelvis vid blödarsjuka eller Marfans syndrom, får man försöka vara så försiktig som möjligt för att inte skada sig.

Kan vara livshotande

En liten blödning är oftast helt ofarlig och brukar sluta när blodet levras efter en stund. Stora blödningar däremot kan vara allvarliga och till och med livshotande om de inte stoppas. Kroppen tål inte att förlora alltför mycket blod. Då räcker inte det blod som är kvar till att transportera syre till vävnaderna. Hjärtat försöker kompensera detta genom att pumpa runt det kvarvarande blodet snabbare, men om detta inte räcker hamnar man i chock och blir medvetslös. 

Små blödningar märks inte så mycket

En liten inre blödning ger få symtom med undantag för hjärnblödning som också kallas stroke. En liten blödning under huden kan ge ett ömmande blåmärke, svullnad eller kortvarig smärta. En liten blödning är oftast helt ofarlig och brukar sluta när blodet levras efter en stund.

Om man blöder från mag-tarmkanalen eller urinvägarna är blödningen ofta ganska liten, men med tiden kan man ändå förlora så mycket blod att man börjar känna sig trött och hängig.

Håll kroppsdelen högt

Små inre blödningar slutar oftast av sig själva. Om man till exempel har fått ett hårt slag mot vaden eller skadat ett ledband i fotleden är det bra att hålla den skadade kroppsdelen högt, ovanför hjärtats nivå, för att det inte ska svullna så mycket. Svullnaden gör annars att man får mera ont. Man kan även linda en elastisk binda över skadan.

Om man har fått en blödning under nageln och det gör ont kan man dessutom behöva gå till vårdcentralen för att få hjälp med att bränna ett litet hål i nageln. Då minskar trycket och därmed smärtan. Ibland kan även nageln behöva tas bort.

Stora blödningar påverkar kroppen snabbt

Även om en inre blödning inte syns brukar den ge sig tillkänna så att man förstår att något inte är rätt. Om man drabbas av en stor inre blödning får man

• snabb puls som så småningom blir svag och oregelbunden
• gråblek och kallsvettig hud
• oro och ångest
• påtaglig törst
• lågt blodtryck
• snabb och ytlig andning
• svimningskänsla

Även en stor yttre blödning ger dessa symtom om den inte stoppas.

Stora blödningar måste stoppas

Det är viktigt att en stor inre blödning stoppas, annars riskerar man att förlora stora mängder blod med mycket allvarliga följder som exempelvis hjärnskador och död.

Om kroppen förlorar alltför mycket blod räcker inte det blod som är kvar till att transportera syre till vävnaderna. Hjärtat försöker kompensera detta genom att pumpa runt det kvarvarande blodet snabbare, men om det inte räcker förlorar man medvetandet.

Därför är det bråttom att ringa 112 och begära ambulans.

Viktiga åtgärder i väntan på ambulans
Här är några saker som man bör göra för att hjälpa en blödande person innan ambulansen har kommit:

• Man ska lägga personen som blöder ner, helst med benen högt. Det blir då lättare för blodet att rinna tillbaka till hjärtat så att det sedan kan pumpas runt i kroppan, bland annat till hjärnan där det behövs bäst.
• Man ska lätta på den blödande personens åtsittande kläder runt midja och hals.
• Man ska se till att den som blöder hålls varm genom att lägga filtar både över och under honom eller henne. När man fryser och huttrar går det åt mycket syre. Vid en kraftig blödning blir det brist på syre i kroppen.
• Man ska inte ge den som blöder något att dricka, eftersom det då finns risk att personen kräks. Om det skulle bli aktuellt med en operation ska den skadade dessutom vara fastande. Annars finns risk att personen kräks under narkosen så att maginnehållet rinner ner i lungorna och leder till en svår lunginflammation.
• Man bör stanna kvar hos personen och uppträda så lugnt som möjligt tills ambulansen kommer. Man bör också hela tiden prata med personen för att snabbt upptäcka om han eller hon blir förvirrad, ger långsamma svar eller börjar tappa medvetandet. Allt detta är tecken på att hjärnan inte får tillräckligt med syre.
• Vid medvetslöshet ska man lägga personen i stabilt sidoläge så att eventuella kräkningar kan rinna ut fritt.

Dropp ersätter förlorat blod
På akuten, eller redan i ambulansen, sätts en venkateter, en tunn plastslang, in i ett blodkärl så att man kan få dropp som ersätter det blod som man förlorat. Man får andas in syrgas. Samtidigt blir man undersökt så att läkaren kan bilda sig en uppfattning om vad blödningen beror på och hur den ska behandlas. Behandlingen varierar beroende på var man blöder och vad som orsakat blödningen. Ibland kan en akut operation bli nödvändig för att stoppa blödningen.

Blödningar i inre organ ska undersökas

Blödningar från mag-tarmkanalen eller urinvägsorganen bör alltid undersökas. I första hand vänder man sig till läkare på vårdcentralen, vid stora akuta blödningar till akutmottagningen.

Blodprov tas vid stora blödningar

Om man förlorat mycket blod får man lämna ett blodprov som visar hur blodet som är kvar i kroppen har påverkats. Det som mäts är bland annat

• hemoglobinvärdet, Hb, det som i dagligt tal brukar kallas blodvärdet
• hematokrit, ett värde som visar om mängden röda blodkroppar i förhållande till blodplasman påverkats
• mängden trombocyter, det vill säga de blodkroppar som bidrar till att blodet kan levras
• blodets surhetsgrad, det så kallade pH-värdet.

Nödvändigt med utredning om blodet inte levras

Läkaren kan även vilja ta andra blodprover, till exempel för att kontrollera om blodets levringsförmåga är som den ska vara. En sådan undersökning bör man göra om man

• blöder länge efter småskador
• blöder näsblod ofta
• lätt får blåmärken
• har blödningsproblem i släkten.

Olika blodprover visar varför man blöder extra lätt. Om man har ökad risk att drabbas av blödningar bör man försöka vara så försiktig som möjligt för att inte skada sig.

Avföring och urin undersöks

Om läkaren misstänker en blödning från mag-tarmkanalen kan man få lämna avföringsprov. Ofta får man lämna tre prover tagna vid olika tillfällen eftersom det inte behöver blöda hela tiden.

Man kan få lämna urinprov för att läkaren ska kunna undersöka om man har en blödning från urinblåsan och urinvägarna.

Andra undersökningar kan bli aktuella

Man kan få gå igenom flera olika undersökningar innan läkaren hittar en blödning i mag-tarmkanalen. Läkaren för in ett instrument med en liten kamera som visar hur kroppen ser ut från insidan. En typ av undersökning som kan göras innebär att läkaren för in ett litet instrument med en liten kamera i mag-tarmkanalen. På så sätt kan läkaren se insidan av tarmen eller magen. Vilket instrument som används beror på var blödningskällan finns. Ett gastroskop används till exempel för att inspektera magens inre, ett rektoskop för att se inne i ändtarmen och ett koloskop för att undersöka tjocktarmen.

Vid blödningar från urinvägarna kan man få genomgå ultraljudsundersökning, kontraströntgen eller cystoskopi då läkaren tittar in i urinblåsan med hjälp av ett speciellt instrument.