Hjärnhinneinflammation

Vad är hjärnhinneinflammation?

Mellan hjärnan och skallbenet finns ett hålrum som innehåller vätska. Omkring hålrummet finns de så kallade hjärnhinnorna. Det är de hinnorna som har blivit inflammerad om har fått en hjärnhinneinflammation. Inflammationen orsakas oftast av virus eller bakterier. Hjärnhinneinflammation kallas också meningit.

Om man har hjärnhinneinflammation är det vanlig att man får mycket ont i huvudet och samtidigt har feber, ibland mår illa, är stel i nacken och känslig för ljud och ljus. Om man får de här symtomen bör man söka läkare. Hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier kan vara allvarlig och kräver snabb behandling.

Hjärnhinneinflammation ska inte förväxlas med hjärninflammation, encefalit, som är en inflammation i själva hjärnan.

Infektion vanligaste orsaken

Den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation är en infektion som beror på virus eller bakterier. Ibland kan det finnas andra orsaker till inflammationen som till exempel reumatiska sjukdomar eller biverkningar av läkemedel.

Hjärnhinneinflammation orsakad av virus

Den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation är ett så kallat enterovirus. Man kan också få hjärnhinne- eller hjärninflammation av herpesvirus eller av TBE som sprids av fästingar. Man kan också får hjärnhinneinflammation av påssjuka och mässlingen, men det är ovanligt sedan alla barn började vaccineras mot sjukdomarna i början av 80-talet.

Hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier

Hjärnhinneinflammation som beror på bakterier är en allvarlig infektion. Den beror oftats på pneumokock- eller meningokockbakterier. Hjärnhinneinflammation som beror på meningokocker kallas också för epidemisk hjärnhinneinflammation.

Man kan också få hjärnhinneinflammation av borrelia. Borreliabakterier får man bland annat av fästingar. Det finns även andra bakterier som kan orsaka hjärnhinneinflammation som överförs av fästingar, men de är ganska ovanliga i Sverige. Om man får hjärnhinneinflammation som beror på borrelia man ofta inte lika sjuk, men det kan ta längre tid innan man blir frisk.

Går inte att förebygga

Av de som smittas med enterovirus får endast ett litet fåtal hjärnhinneinflammation och något sätt att förebygga detta finns inte.

Hjärnhinneinflammationer som orsakas av bakterier smittar för det mesta inte, men man kan bära på meningokockbakterien som ger epidemisk hjärnhinneinflammation utan att veta om det och utan att blir sjuk. Därför brukar närstående få antibiotika i förebyggande syfte.  

Hur vanlig är sjukdomen?

Hjärnhinneflammation som beror på virus är vanligare än den som beror på bakteríer. Ungefär 500 till 1000 personer blir sjuka i Sverige varje år, men många som har lindriga besvär söker aldrig sjukvård och finns därför inte med i statistiken.

Det är ovanligt att man får hjärnhinneinflammation som beror på bakterier. I Sverige får endast drygt 100 personer varje år hjärnhinneinflammation som beror på meningokocker eller pneumokocker. Hjärnhinneinflammation som beror på borreliabakterier är lite vanligare.

Symtom och besvär

Oavsett om man har hjärnhinneinflammation som beror på virus eller bakterier har man samma symtom. De vanligaste symtomen är att man

• har ont i huvudet
• mår illa
• har feber och känner sig sjuk
• är stel i nacken
• är känslig för ljud och ljus 

Om man får hjärnhinneinflammation som orsakas av virus blir man i allmänhet inte sjuk lika snabbt, och oftast blir man inte heller lika sjuk. Om man smittats av enterovirus är det vanligt med ett så kallat dubbelinsjuknande. Det innebär att man varit sjuk och haft feber, och kanske muskelvärk eller diarré, en eller ett par veckor före själva hjärnhinneinflammationen.

Om man fått hjärnhinneinflammation som orsakas av bakterier kan man insjukna snabbt och bli svårt sjuk på mindre än ett dygn. Man kan förlora medvetandet eller få krampanfall. Andra symtom som tyder på att man är allvarligt sjuk är blödningar i huden, yrsel och att man känner sig orkeslös grund av lågt blodtryck. 

Undersökningar

Läkaren gör en noggrann kroppsundersökning och lyssnar på hjärtat, undersöker om man är stel i nacken, tittar efter blödningar i huden och bedömer hur man mår allmänt. Om man ligger ner på rygg känns ett motstånd när läkaren försöker böja upp huvudet mot bröstet. Ofta kan man inte sätta hakan mot bröstet om man sitter med raka ben i sängen.

För att säkert ta reda på om det är hjärnhinneinflammation man har, tar läkaren ett prov på den vätska som omger hjärnan. Det här provet heter lumbalpunktion (lp), men brukar felaktigt kallas för ryggmärgsprov. Ryggmärgen slutar ungefär en decimeter högre upp i bröstryggen och det är inte där läkaren tar provet.

Läkaren sticker in en nål mellan två kotor i ländryggen, fram till en säck med vätska som har förbindelse med den vätska som finns runt hjärnan. Sedan tappas lite vätska ut. Lumbalpunktionen ger sällan några större obehag.

När hjärn-ryggmärgsvätskan kommer ut ur nålen ser läkaren om den är varig eller om den är klar. Om den är varig tyder det på att man har en bakterieinfektion. Sedan analyseras vita blodkroppar, proteiner och socker, samt om det finns bakterier eller virus i vätskan.

Om man har en hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier hittas ofta bakterier även i blodet, och inte bara i hjärn-ryggmärgsvätskan. Om inflammationen beror på virus kan läkaren ibland att direkt analysera om det finns virus eller antikroppar mot virus i vätskan.

Sök hjälp om huvudvärken inte känns som vanligt

Om man har feber och kraftig huvudvärk som kommit snabbt och inte liknar vanlig huvudvärk ska man kontakt en vårdcentral eller akutmottagning. Om även allmäntillståndet är kraftigt försämrat, eller om man har svåra besvär, ska man söka sig direkt till sjukhus.

Behandling

Om man har hjärnhinneinflammation som orsakats av virus finns det ingen behandling mot viruset, med undantag för den mindre vanliga herpesinfektionen. Antibiotika hjälper inte mot virus.

Om man har hjärnhinneinflammation som orsakats av bakterier, med undantag för borrelia, är det viktigt att man snabbt får behandling med antibiotika direkt i blodet, antingen genom dropp eller med sprutor. Antibiotika i tablettform räcker inte, eftersom de inte ger tillräckligt hög koncentration av antibiotika i hjärn-ryggmärgsvätskan för att slå ut bakterierna. Om man som vuxen får borrelia kan man däremot få ta tabletter.

Oavsett vilken typ av hjärnhinneinflammation man har så brukar smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol sänka febern och mildra huvudvärken. Ibland kan huvudvärken vara så intensiv att man behöver ta flera smärtstillande läkemedel samtidigt. Det kan vara skönt att ligga i ett tyst och mörkt rum under tiden som man är sjuk.

De flesta blir helt återställda

De flesta som får hjärnhinneinflammation som beror på virus blir bra. Besvären med feber och kraftig huvudvärk brukar försvinna inom sju till tio dagar. Därefter kan man vara trött och ha svårt att koncentrera sig i ytterligare några veckor. Om hjärnhinneinflammationen beror på TBE tar det ofta längre tid innan man blir frisk, ibland upp till flera månader.

De flesta som får hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier blir återställda. Men ibland kan man få kvarstående besvär som huvudvärk, yrsel, koncentrationssvårigheter eller försämrad hörsel. Det är mycket ovanligt, men några få som får hjärnhinneinflammation orsakad av bakterier avlider.