Foglossning – bäckensmärta under graviditeten

Skriv ut (ca 6 sidor)

När du är gravid blir kroppens leder rörligare, särskilt i bäckenet eftersom det ska kunna vidga sig under förlossningen. Du kan då få ont i bäckenet, korsryggen, ljumskarna, höfterna, på skinkorna, baksidan av låren och över blygdbenet. Det kallas foglossning, men egentligen är inga fogar lösa. Barnmorskor och andra inom vården brukar i stället prata om bäckensmärta. Smärtan skadar varken dig eller barnet och brukar försvinna efter förlossningen.

Skriv ut

Att kroppens leder blir mer rörliga är alltså naturligt – det behövs för att barnet ska kunna födas genom slidan. En del gravida har inga besvär alls från bäckenet. Men om du får ont finns sätt att minska besvären.

Symtom vid foglossning

Symtom vid foglossning

För de flesta som får ont börjar besvären oftast i mitten av graviditeten, men de kan komma tidigare eller senare. Vanliga symtom är att du får:

  • molande, huggande eller ilande smärta i korsryggen, alltså nedre delen av ryggen
  • ont över skinkorna, ibland flyttar sig smärtan från sida till sida
  • ont i höfterna
  • ont över blygdbenet
  • smärta som strålar ner mot ljumskarna eller bak på låren
  • en plötslig låsning i ena benet, som gör det svårt att gå
  • svårt att lyfta saker, böja dig och vrida kroppen.

Du kan få ont om du till exempel går i trappor eller sitter på golvet och leker med barn.

Smärtan är oftast lindrig på morgonen, förvärras under dagen och är som värst på kvällen, speciellt om du har varit aktiv under dagen.

Smärtan kan påverka vardagen

Foglossning kan vara frustrerande och påverka humöret om den hindrar dig i vardagen.

Hur ont det gör varierar mycket från person till person. En del gravida har knappt några besvär alls. Ett fåtal får så ont att de måste använda kryckor för att ta sig fram.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Det kan vara skrämmande att plötsligt få mycket ont, särskilt om du inte riktigt kan avgöra varifrån smärtan kommer. Men även om foglossning kan göra väldigt ont är det ofarligt. Den skadar varken dig eller barnet.

Foglossning kan lindras. Berätta för din barnmorska om du får ont i ryggen eller bäckenet under graviditeten, helst så snart som möjligt så att du kan få rätt hjälp.

Du kan ta kontakt med en sjukgymnast, även kallad fysioterapeut, för att få hjälp med dina besvär. I vissa landsting behövs remiss, då kan din barnmorska hjälpa dig.

Om du behöver sjukvårdsrådgivning kan du alltid ringa telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vem får ont av foglossning?

Vem får ont av foglossning?

Alla gravida kan få ont av foglossning, oavsett om du är vältränad, otränad, gravid för första gången eller gravid igen. Risken ökar om du ofta lyfter tungt, om du har skadat bäckenet eller om du har haft ont i ryggen eller bäckenet tidigare i livet.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

De flesta som får ont av foglossning har kvar besvären hela graviditeten. Men du kan minska smärtan genom att undvika påfrestningar på bäckenet.

Besvären varierar från person till person, och det som fungerar för någon kanske inte fungerar för en annan. Lyssna därför på kroppen och pröva dig fram. Försök att bli din egen expert på vad som hjälper just dig. Här är exempel på vad du kan göra:

Rör dig och variera ställning

  • Rör dig så mycket du kan, men i långsamt tempo, utan att det gör ont. På så sätt behåller du styrkan i ryggen och runt bäckenet. Rörelse ökar också blodcirkulationen till ryggen, vilket kan lindra smärtan.
  • Om du står upp, belasta hela foten jämnt med tyngdpunkten över hålfoten.
  • Variera ställning ofta så att du inte belastar ryggen för mycket, om det går. Sitt en stund, stå en stund, rör dig en stund.
  • Gå med korta steg och ta flera små promenader i stället för en lång.
  • Cykla gärna i stället för att gå, men undvik att cykla i slutet av graviditeten så att du inte riskerar att ramla på din stora mage.

Håll ryggen rak

  • Håll ryggen så rak som möjligt. Du kan till exempel sitta ner när du tar på dig byxor, strumpor och skor, så att du inte behöver böja ryggen så mycket.
  • Res dig från sängen från sidan, med benen tätt intill varandra, och skjut dig sedan upp med hjälp av armbågen och handen.
  • Ta hissen i stället för trappan. Om du går i trappor, ta ett steg i taget och sätt båda fötterna på samma trappsteg innan du tar nästa steg.

Använd redskap som lindrar smärtan

  • Använd bekväma skor.
  • Försiktig massage och värme över det smärtande området kan hjälpa spända muskler att slappna av.
  • Ha ordentligt stöd i svanken när du sitter ner längre stunder – använd en kudde bakom ryggen.
  • Om du sover på sidan, lägg en kudde mellan knäna för att belasta bäckenet så lite som möjligt. En tunn kudde under magen kan också kännas skönt.

Undvik att:

  • lyfta tunga saker
  • dammsuga och köra alltför tunga kundvagnar eller barnvagnar
  • korsa benen när du sitter ner.

Träna är viktigt – även om du har ont av foglossning

Det är bra att träna upp de djupa rygg- och magmusklerna när du blir eller planerar att bli gravid. Musklerna kan stödja och avlasta bäckenet. Be gärna en fysioterapeut om instruktioner eftersom en del träningsmoment inte är lämpliga när du är gravid, till exempel sit-ups.

Vissa former av fysisk aktivitet kan förvärra smärtan från foglossning, men det finns träning som är mer skonsam och som kan lindra besvären. Pröva dig fram bland olika träningsformer. Om du får ont ska du alltid sluta.

Träning som kan passa vid foglossning:

  • lätt vattengymnastik
  • styrketräning med låga vikter
  • spinning eller cykling utomhus
  • simning – tänk på att crawla eller simma på rygg på ett sådant sätt att benen alltid är ihop, i stället för att simma bröstsim.

Var försiktig med:

  • utfallssteg
  • benrörelser i sidled, till exempel bröstsim.

Ta hjälp från omgivningen

När du har ont kan du behöva hjälp med mycket i vardagen. Det är bra om någon i din närhet kan försöka avlasta så mycket som möjligt. Stöd från omgivningen kan betyda mycket när man har ont under en längre tid.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

  • En fysioterapeut böjer en patients ben för att undersöka vilka rörelser som gör ont.

    För att se vilka muskler och fogar som är berörda prövar läkaren eller fysioterapeuten vilka rörelser som gör ont.

En läkare eller fysioterapeut brukar lätt kunna ställa en diagnos. Ofta får du gå igenom ett så kallat smärtprovokationstest. Fysioterapeuten provar försiktigt vilka rörelser som gör ont, och kan då se vilken del av bäckenet som smärtan kommer från. Till exempel kan hen hålla dina ben i böjt läge och försiktigt pressa dem neråt mot höftlederna.

Röntgen, ultraljud eller magnetkamera är inte till någon hjälp eftersom bäckenet alltid har en viss rörlighet under graviditeten. Därför är det mer dina symtom som avgör vilken diagnos du får.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns professionell hjälp att få om du har väldigt ont. Din barnmorska kan hjälpa dig på flera sätt:

  • Du kan få ett mjukt bäckenbälte som hjälper dig att gå längre sträckor utan att få lika ont. I vissa landsting får du låna bälte gratis, i andra kan du hyra eller köpa det. Det går också att köpa begagnade bälten. Du kan även pröva att spänna en större sjal runt höfterna.
  • Du kan få hyra en så kallad tens-apparat som stimulerar vissa nerver och aktiverar kroppens eget smärtlindringssystem. Då får du smärtlindring utan att behöva ta läkemedel.
  • Barnmorskan kan hänvisa dig till en fysioterapeut eller arbetsterapeut. De kan berätta mer om foglossning och vad du kan göra för att stärka din kroppshållning. De kan även ge förslag på övningar som är anpassade för dig och berätta vilka hjälpmedel som finns, till exempel duschbrädor, toalettförhöjning och sittkuddar.

Värktabletter har liten effekt

Du ska alltid vara försiktig med läkemedel när du är gravid eller ammar. Värktabletter mot foglossning har oftast liten effekt. Om du ändå behöver smärtstillande läkemedel, ta i första hand mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

Fäll ihop

Vad beror foglossning på?

Vad beror foglossning på?

När du är gravid ökar rörligheten i kroppens leder, framför allt i bäckenets leder och fogar. Det beror på ett hormon som heter relaxin. Relaxin börjar utsöndras i kroppen någon gång under de tre första graviditetsmånaderna, och fortsätter att utsöndras under hela graviditeten. Hormonet gör att bäckenet blir mer rörligt och kan vidga sig under förlossningen så att barnet kan passera genom bäckenet och födas genom slidan.

Varför gör det ont?

Det finns flera teorier om varför du som gravid kan få ont av den ökade rörligheten i lederna:

  • Bäckenet blir mindre stabilt i takt med att magmusklerna töjs ut när gravidmagen växer.
  • Din kroppshållning förändras när bäckenet tippas framåt så att du svankar mer. Då förändras samspelet mellan mag- och ryggmusklerna.
  • När lederna blir mer rörliga kan det vara svårt att kompensera med musklerna. Det kan leda till smärtor i ledbanden, ligamenten.

Många gravida klarar att kompensera förändringarna i bäckenet, magen och ryggen genom att omedvetet aktivera de djupa musklerna i magen och ryggen.

Om du har svårt att aktivera de djupa musklerna kan du få ont. Det beror på att du då i stället spänner de stora, mindre uthålliga musklerna som sitter mer ytligt.

Ovanliga orsaker till smärta vid foglossning

Det finns en ovanlig, ärftlig bindvävssjukdom som kan öka risken för svår smärta vid foglossning. Den heter Ehlers-Danlos syndrom, EDS, och gör bland annat lederna mer rörliga, huden mer elastisk och blodkärlen skörare.

1177 Vårdguiden har ingen egen text om Ehlers-Danlos syndrom men du kan läsa mer om sjukdomen hos riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Fäll ihop

Din förlossning påverkas inte

Din förlossning påverkas inte

Mot slutet av graviditeten upplever många att besvären från foglossningen avtar lite, samtidigt som många blir lite rörligare. Det kan bero på att barnets huvud då har sjunkit ner och stabiliserar bäckenet. Det kan också bero på att man vanligtvis tar det lugnare i slutet av graviditeten.

Foglossning påverkar inte förlossningen och hindrar dig inte från att föda vaginalt. Det blir mindre belastning på bäckenet om du ligger på sidan. Den smärtlindring som du kan få under en förlossning lindrar även foglossningssmärta.

Fäll ihop

Efter förlossningen

Efter förlossningen

Besvären brukar försvinna ganska snart efter att barnet är fött. De flesta är bra igen efter ungefär tre månader, men några få har problem med vissa aktiviteter och rörelser flera år efter förlossningen.

Kroppen behöver tid för att återhämta sig efter en graviditet. Fortsätt gärna att följa de råd som du fick under graviditeten, framförallt de första veckorna.

Fäll ihop

Smärtan går inte över – vad ska jag göra då?

Smärtan går inte över – vad ska jag göra då?

Du kan ha ont i ryggen efter förlossningen av andra orsaker än foglossning. Flera muskler belastas mer än vanligt om du bär barnet, kör en tung vagn eller matar barnet i ställningar som gör att du spänner dig.

Ta besvären på allvar om du fortfarande har ont i nedre delen av ryggen tre månader efter förlossningen. Boka då ett besök hos en fysioterapeut, helst en som är specialiserad på foglossning och bäckensmärta, för att få råd och hjälp.

Fäll ihop

Om du blir gravid igen

Om du blir gravid igen

Om du har haft svåra besvär under en graviditet är risken stor att de kommer tillbaka om du blir gravid igen. Problemen brukar starta tidigare i nästa graviditet och kan också bli svårare. Därför kan det vara bra att läsa om vad du själv kan göra för att förebygga eller minska besvären, redan innan du blir gravid igen. En specialiserad fysioterapeut kan hjälpa dig.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-04-29
Redaktör:

Jessica Envall, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anna Glantz, gynekolog och förlossningsläkare, Göteborg

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg