När ska man söka vård?
Man ska alltid ringa 112 efter ambulans om man själv eller någon i ens närhet plötsligt får smärtor i magen eller i ryggens nedre del samtidigt som man blir blek, kallsvettig och får hög puls.
Känns det ömt i magen kan man gå till en läkare på en vårdcentral. Läkaren gör då en undersökning och misstänks ett kroppspulsåderbråck i magen kan man få remiss för en ultraljudsundersökning.
Regelbundna kontroller
Visar det sig att man har ett kroppspulsåderbråck i magen men att utvidgningen inte är så stor får man gå på regelbundna kontroller och mäta bråckets storlek. Kontrollerna görs med ultraljud eller röntgen i intervaller på mellan ett halvt till ett år.
Visar det sig att bråcket är större än fyra och en halv centimeter i diameter får man en remiss till en specialist för en kärlkirurgisk bedömning.
Operation eller inte
För män går en viktig gräns när bråcket blivit vidgat till fem och en halv centimeter på bredden. För kvinnor är gränsen ungefär fem centimeter. Är utvidgningen mindre är risken för bristning liten och bråcket brukar inte opereras. men man fortsätter med regelbundna kontroller. Om man opererar ett litet pulsåderbråck är risken med en operation är större än risken med att ha kvar bråcket.
Beslut om förebyggande operation
Om läkaren bedömer att det vore bra med en förebyggande operation bestämmer man det tillsammans. En operation kan vara riskfylld i sig och man kan känna sig tveksam inför beslutet. Det är därför viktigt att man frågar sin läkare hur stor risken är att bråcket brister om man inte opererar det. Man kan också be att få betänketid för att i lugn och ro tänka över saken och diskutera med sina anhöriga.
Det är bra att ha med sig en anhörig eller nära vän vid samtalen med läkaren. Man ska inte tveka att ställa så många frågor man behöver. Några av de viktigaste kan vara:
- Hur stort är mitt pulsåderbråck just nu?
- Hur stor är risken för livshotande bristning om man inte opererar?
- Om operation är aktuell, vilken typ av operation rekommenderar läkaren och hur stor är risken att man inte överlever en sådan operation?
- Vilka typer av komplikationer kan en sådan operation innebära och hur stora bedöms riskerna för dessa vara i just mitt fall?
Av alla som opereras för pulsåderbråck i Sverige överlever mer än 98 procent . Resultaten är ännu bättre om pulsåderbråcket som opereras har upptäckts i samband med att man har gått igenom en ultraljudsundersökning. Om man däremot är mycket gammal och kanske har andra allvarliga sjukdomar händer det att man i samråd med läkaren väljer att helt avstå både från operation och fortsatta kontroller av pulsåderbråcket. En förutsättning för det är att det vid en kontroll inte finns något som tyder på att bråcket växer snabbt eller att det snart kommer att brista.
Ytterligare undersökningar före operation
Före en operation kompletteras vanligen ultraljudsundersökningen med datortomografi eller magnetkameraundersökning. Det görs för att bråckets utseende och utbredning ska kunna bestämmas mer exakt.
Före operationen kan man få genomgå ännu fler undersökningar. Det är oftast fråga om de undersökningar som alltid görs inför en större operation. Det kan vara en hjärtundersökning med EKG, en hjärt-lungröntgen och blodprover, ibland också ultraljudsundersökning av hjärtat.
Operation via ljumsken
Förr gjordes både akuta operationer efter en bristning och förebyggande operationer av pulsåderbråck som en öppen operation via ett stort snitt i buken. Numera görs drygt hälften av operationerna som en så kallad endovaskulär operation. Det är ett betydligt mindre ingrepp då man oftast bara behöver lokalbedövning. Endovaskulär operation används oftast förebyggande, men ibland även vid akuta operationer.
Endovaskulär betyder inuti ådern och syftar på att ett konstgjort blodkärl fästs inuti den stora kroppspulsådern där bråcket sitter. Det är inte alla gånger metoden passar, till exempel om bråcket ligger för långt upp i magen.
Operationen börjar med att ett litet snitt görs i ljumsken och sedan förs den konstgjorda ådern in i kärlet, hoppressat i en hylsa. Till sin hjälp har läkarna en röntgenkamera kopplad till en skärm. Genom att följa bilderna på skärmen kan läkaren avgöra när den konstgjorda ådern hamnat rätt. Då utvidgas den inuti bråcket och med ett slags metallfjädrar tätas det konstgjorda kärlet upp- och nedtill. Det nya konstgjorda kärlet hamnar på detta sätt inuti det gamla vidgade kärlet, som en förstärkning, som får sitta kvar.
Denna metod innebär mindre antal komplikationer efter operationen eftersom man snabbt är på benen och har mindre ont efteråt. Vanligtvis kan man lämna sjukhuset efter en till två dagar. Någon vecka efter operationen kan man vara i gång som vanligt.
Öppen operation
En så kallad öppen operation görs fortfarande, speciellt vid akuta bristningar. Det kallas öppen operation eftersom läkaren opererar genom en stor öppning i magen. Man blir sövd med narkos inför operationen. Tarmarna förs undan så att stora kroppspulsådern kan opereras. Det är ett stort ingrepp där den vidgade pulsådern ersätts med en konstgjord åder, en så kallad graft.
Bråckets väggar finns kvar efter operationen, men blodet går nu i stället i den konstgjorda ådern. Den nya ådern sys ihop med stora kroppspulsådern ovanför och nedanför utvidgningen.
De allra flesta går igenom operationen utan komplikationer och kan lämna sjukhuset efter en vecka. Man blir trött ett tag efteråt men man bör gå upp och hålla sig i rörelse så mycket som möjligt för att motverka blodpropp och lunginflammation. Stygnen i huden tas bort efter cirka två veckor och man brukar vara fullt återställd efter några veckor.
Denna större operation innebär en något större risk för komplikationer efter operationen. Den är dock mer långsiktigt hållbar än den endovaskulära operationen och erbjuds därför ofta till yngre patienten med friskt hjärta och friska lungor.
Risker med operationen
Det är vid en akut operation man löper störst risk att få komplikationer. Är det en förebyggande operation är risken liten. De komplikationer man kan få är till exempel hjärtinfarkt, lunginflammation, blodpropp i framför allt benen men även i lungorna och blödningar och infektioner i operationsområdet. Det är komplikationer som kan inträffa efter alla större operationer särskilt om man är lite äldre.
Risken för tidiga komplikationer är mindre om man opereras med den endovaskulära metoden än med den öppna operationen. Men en komplikation på längre sikt med den endovaskulära metoden är att den konstgjorda ådern kan börja läcka vid fästpunkterna, vilket kan leda till att pulsåderbråcket brister efter operationen. Den risken finns inte efter en öppen operation, och förklarar varför den öppna metoden fortfarande används. För att i tid kunna upptäcka om det börjar läcka vid något av fästena måste man bli undersökt med röntgen eller ultraljud ungefär en gång per år livet ut.
Efter en operation kan man oftast återgå till ett vanligt liv. Risken för ny bristning eller stor läckageblödning är liten.
Medicin i förebyggande syfte
Om man är äldre och opererad för bråck på stora kroppspulsådern i magen eller om man har ett bråck som inte är så stort att det behöver opereras riskerar man att få andra kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Beroende på vilka sjukdomar man riskerar att få kan man behöva medicin för att förebygga dessa sjukdomar.
Ofta får man blodtryckssänkande medicin, men man kan även få kolesterolsänkande medicin eller medicin som förebygger blodpropp.
