Calma

Skriv ut
Skriv ut

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Calma?

Calma är ett läkemedel mot illamående och kräkningar vid åksjuka.

Medicinen tillhör läkemedelsgruppen antihistaminer och det verksamma ämnet är dimenhydrinat.

Recept och högkostnadsskydd

Calma finns som tuggummi och kan köpas receptfritt.

Medicinen ingår inte i högkostnadsskyddet för läkemedel. Det innebär att man betalar hela kostnaden själv.

Så här fungerar medicinen

Vissa människor är särskilt känsliga för rörelseförändringar och blir därför lättare än andra åksjuka med illamående och kräkningar. Det verksamma ämnet i medicinen, dimenhydrinat, gör att man blir mindre känslig för sådana rörelseförändringar. Dimenhydrinat kan verka lugnande och dämpande på olika hjärnfunktioner, till exempel områden i hjärnan som styr illamående och kräkningar.

Man kan ta Calma även om man redan har börjat må illa eftersom medicinen verkar snabbt.

Effekten av medicinen varar i 3-6 timmar.

Hur tar man medicinen?

Man börjar tugga tuggummit 15-30 minuter innan man påbörjar resan eller räknar med att bli åksjuk. Precis som vanliga tuggummin är Calma inte avsedda att sväljas.

Dosering

Det är viktigt att följa doseringsanvisningarna. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar. Om läkemedlet är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Då ska man följa de anvisningar som finns på etiketten på läkemedelsförpackningen. Annars ska man följa de anvisningar om dosering som står på förpackningen eller informationsbladet som finns i förpackningen, den så kallade bipacksedeln.

Man tuggar 1 tuggummi i minst 10 minuter. Om det inte hjälper kan man ta 1 tuggummi till efter 30 minuter. Detta kan upprepas en gång till.

Man ska inte ta mer än 4 tuggummin per dygn.

Calma ska inte användas av barn under 12 år.

Viktigt

Man ska inte använda Calma om man har porfyri eller glaukom, även kallat grön starr, med smal kammarvinkel. Man kan vanligen använda Calma om man har astma, men man ska inte använda medicinen under ett astmaanfall. Om man känner sig osäker bör man rådgöra med en läkare innan man använder Calma.

Om man har prostataförstoring eller förträngning i urinröret ska man prata med en läkare innan man använder Calma.

Man bör vara försiktig med alkohol när man använder Calma. Alkohol kan förstärka den dåsighet som medicinen kan ge.

Förmågan att köra bil kan påverkas av medicinen. Olika personer reagerar olika och man är själv ansvarig för att bedöma om man kan köra bil eller annat motorfordon. Detsamma gäller om man har ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet.
Läs mer: Trafikfarliga läkemedel

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Man bör inte använda lugnande och ångestdämpande läkemedel och sömntabletter samtidigt med Calma. Det finns risk för att dessa mediciner förstärker den dåsighet som Calma kan ge.

Man bör inte ta Calma om man använder:

  • vissa läkemedel mot Parkinsons sjukdom och depression, till exempel så kallade MAO-hämmare
  • vissa läkemedel mot bland annat högt blodtryck, som innehåller en så kallad betablockerare, till exempel atenolol och metoprolol
  • läkemedel som innehåller atropin, till exempel vissa ögondroppar
  • luftrörsvidgande läkemedel som innehåller ipratropiumbromid, till exempel Atrovent.

Biverkningar

En del personer kan bli trötta av medicinen. Vissa kan få domningskänsla i munnen, vilket beror på att det verksamma ämnet verkar bedövande. Detta är ofarligt och går över efter en stund.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Medicinen kan orsaka sammandragningar i livmodern och ska därför inte användas under de sista veckorna av graviditeten.

Man kan använda medicinen när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om man följer doseringsanvisningarna är det inte sannolikt att barnet påverkas.

Andra läkemedel som innehåller samma verksamma ämne

Det finns andra läkemedel som innehåller dimenhydrinat. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket.

Exempel på läkemedel som innehåller dimenhydrinat är Amosyt.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177.se och läkemedelstexter

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur du ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om du är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-12-19
Skribent och redaktör:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Elisabet Waldenlind, läkare, specialist i nervsystemets sjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.