Nål - venkateter i armen eller handen

Sammanfattning

Sammanfattning

Vid en del behandlingar eller undersökningar behöver man ibland få medicin eller dropp direkt i blodet. Oftast får man det genom en venkateter. En venkateter består av en liten tunn plastslang som förs in i blodkärlet med hjälp av en nål.

Förberedelser

Man behöver inte förbereda sig inför att få en venkateter. Om man tycker att det är obehagligt att bli stucken finns det receptfria bedövningskrämer eller bedövningsplåster att köpa på apotek.

Hur går behandlingen till?

En sjuksköterska för in nålen och den tunna plastslangen i ett blodkärl. Oftast sätts venkatetern på handens ovansida eller i armvecket. När plastslangen är på plats tas nålen bort och slangen fästs med ett förband. Hur länge en venkateter behövs varierar från några timmar till flera dagar.

Hur mår man efteråt?

Precis efter att man fått en venkateter kan det kännas lite ömt där den sitter, men det är oftast snabbt övergående. Om huden runt venkatetern blir svullen, röd eller öm, ska man berätta det för vårdpersonalen eftersom det kan bero på att venkatetern orsakat en inflammation. I så fall måste venkatetern tas bort och en ny sättas in i till exempel andra handen.

Visa mer

Varför får man en venkateter?

Varför får man en venkateter?

  • En venkateter sätts ofta på handryggen.

En väg direkt in i blodet

Ibland behöver man få läkemedel eller dropp direkt i blodet. Det kan man få genom att en venkateter sätts in i ett blodkärl. Venkateter kallas också vardagligt för nål. Andra namn är droppnål, infart eller perifer venkateter, PVK.

Det finns många olika anledningar till att få en venkateter insatt. Utöver att få läkemedel och dropp med näring och vätska kan man få blod. Man kan även få en venkateter i samband med en operation eller vissa undersökningar, till exempel för att få sövande eller rogivande läkemedel före en operation. En venkateter kan också sättas in för säkerhets skull inför en behandling, till exempel för att man snabbt ska få i sig läkemedel vid en allergisk reaktion eller illamående.

Genom att ha en venkateter kan man få läkemedel och dropp direkt i blodet flera gånger utan att behöva få upprepade stick med sprutor.

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

  • venkateter

    I ena änden av venkateterns sitter en mjuk böjlig slang som förs in med en nål som sedan tas bort. Klicka på bilden för mer information.

    Mer information
    Venkateterns olika delar

    En venkateter består av flera olika delar. Själva nålspetsen används bara för att komma igenom huden och blodkärlets vägg. När venkatetern sitter på plats i blodkärlet dras nålspetsen ut och kvar blir bara den mjuka plastslangen. Eftersom plastslangen är böjlig kan man röra armen även när den sitter i armvecket.

    Små avlastningsplattor på varje sida av venkatetern gör att den inte trycker mot huden.

    På venkateterns ovansida finns ett lock som kan öppnas. Genom öppningen kan exempelvis läkemedel sprutas in. Om man ska få dropp kopplas en droppslang till den bakre öppningen.

  • venkateter fastsatt på handryggen

    Venkatetern fästs med ett genomskinligt förband. Eftersom plaströret är mjukt och böjligt kan man röra handen eller armen nästan som vanligt.

En liten böjlig plastslang

En venkateter består av en tunn liten plastslang. Inuti slangen finns till en början en nål vars spets sticker ut lite grann. När plastslangen sitter på plats i blodkärlet tas nålen bort och kvar blir bara slangen. Eftersom slangen är böjlig kan man röra på armen även när venkatetern sitter i armvecket.

Venkatetrar finns i olika grovlekar. Beroende på hur stor blodkärlet är och vad venkatetern ska användas till väljs olika grovlekar. Om man till exempel ska få näringsdropp eller blod måste venkatetern vara grövre än om det bara gäller läkemedel.

Bedövning innan om man vill

Om man tycker att det är obehagligt med stick kan man få bedövning innan venkatetern sätts på plats. Det finns bedövningskräm och bedövningsplåster som ska sitta på minst en timme innan sticket. Man kan förbereda detta själv hemma. Både krämen och plåster finns att köpa receptfritt på apotek. I förpackningen finns utförliga instruktioner om hur man ska göra.

Det är viktigt att bedövningen sätts där det finns blodkärl eftersom själva bedövningen bara verkar där krämen eller plåstret sitter. Blodkärlen brukar se ut som blåskimrande strängar under huden. Det är bra att sätta bedövningen på minst två olika ställen. Om man känner sig osäker kan man alltid rådfråga apotekspersonalen eller personalen på mottagningen där man ska få venkatetern.

Man sitter eller ligger ner

När man ska få en venkateter får man sitta eller ligga ner. Känner man sig orolig kan oftast en anhörig få vara med.

Oftast är det en sjuksköterska som sätter venkatetern. Sjuksköterskan sätter först ett band runt armen som dras åt lite, eller så används en blodtrycksmanschett som pumpas upp. På så sätt fylls blodkärlden med mer blod och syns tydligare.

Om bedövning har använts så tas krämen eller plåstret bort innan. Huden brukar bli lite blek av bedövningen, och om man nyper lite i huden så känns den bedövad. Sjuksköterskan letar upp ett lämpligt blodkärl med fingret, tvättar huden med desinfektionsmedel och för in venkatetern.

Om man inte fått bedövning känns ett litet stick när nålen går igenom huden, och det kan svida lite när plastslangen förs in i blodkärlet. Om man fått bedövning känns det mindre eller inte alls.

Ibland kan det vara svårt att hitta ett lämpligt blodkärl på handen eller armen. Venkatetern kan då sättas på fotens ovansida. Någon enstaka gång behöver den sättas i ytliga kärl på halsen av läkare.

När venkatetern är på plats

När plastslangen sitter på plats dras nålen ut och sjuksköterskan sätter i en propp så att det inte ska blöda. Sedan fästs venkatetern på huden med hjälp av ett speciellt genomskinligt förband.

På venkateterns ovansida finns ett lock som kan öppnas och där sprutar sjuksköterskan in lite koksaltslösning. Det görs för att prova så att venkatetern fungerar bra, samt för att spola plastslangen ren från blod. Annars stelnar blodet i venkatetern så att det blir stopp i den.

Sist får man ofta en elastisk binda eller strumpa över venkatetern för att skydda den, så att den till exempel inte råkar fastna i kläderna.

Venkatetern är nu färdig att användas. Om man ska få dropp tas proppen bort och en droppslang ansluts till venkatetern. Om man ska få kontrastmedel eller läkemedel passar olika sprutor i fattningen under locket, och man behöver alltså inte få flera stick även om flera sprutor behövs.

När venkatetern ska tas bort

Precis efter att venkatetern satts på plats brukar det kännas lite ömt där den sitter. Det brukar gå över efter en stund. Om huden runt venkatetern börjar bli öm, röd eller svullen ska man genast berätta det för sjuksköterskan. Det kan bero på att det blivit en inflammation i blodkärlet och då måste venkatetern tas bort direkt.

Om man ska få dropp eller läkemedel under flera dagars tid behöver venkatetern bytas så småningom. Hur länge samma venkateter kan användas beror på vad man ska få genom den och om den fungerar bra.

När venkatetern ska tas bort lossas förbandet, sedan drar sjuksköterskan försiktigt ut plastslangen samtidigt som en kompress trycks mot insticksstället för att stoppa en eventuell blödning. Det brukar inte göra ont när venkatetern tas bort. För att det inte ska blöda så mycket kan man trycka med fingrarna mot kompressen. Det kan också vara bra att hålla armen högt en stund.

Fäll ihop
Publicerad:
2012-12-05
Skribent:

Henrik Mellström, sjuksköterska, Kungshöjds Vårdcentral, Göteborg

Redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Katri Manninen, utvecklingssjuksköterska, Karolinska universitetssjukhuset Huddinge, Stockholm

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg