Bli gravid - frågor och svar

Skriv ut

Ungefär åtta av tio par som försöker bli gravida blir det inom ett år. Andra får vänta längre. Det är störst chans att bli gravid om man har samlag ungefär tre dagar före den dag man räknar med att få sin ägglossning, till en eller två dagar efter den dagen.

Skriv ut

Om menscykeln

Om menscykeln

Vad är menscykeln?

Menscykeln räknas från första dagen i en mens till första dagen i nästa mens. Den brukar vara omkring 28 dagar. Ungefär mitt i menscykeln sker ägglossningen.

Regelbunden mens betyder att mensen kommer med jämna intervall på 25-32 dagar. Tiden mellan mens kan variera upp till fyra dagar för varje enskild kvinna utan att menscykeln räknas som oregelbunden.

Hur fungerar menscykeln?

Menscykeln börjar i och med mensens första dag. Det är vanligt att mensen varar i tre till sex dagar. När mensen är över börjar omedelbart ett nytt ägg mogna i äggstockarna samtidigt som slemhinnan i livmodern byggs upp för att ta emot ett befruktat ägg.

Cirka två veckor före mensen startar har man ägglossning. Ett moget ägg lämnar äggstocken och vandrar ner i äggledaren där det kan bli befruktat av spermier. Samtidigt växer slemhinnan i livmodern ytterligare för att kunna ta emot och ge näring till ett befruktat ägg. Om ägget inte blir befruktat stöts slemhinnan ut som en blödning ungefär två veckor efter ägglossningen och menscykeln börjar på nytt.

Hela förloppet styrs från hypofysen i hjärnan som skickar ut hormoner i blodet som i sin tur påverkar äggstockarna och livmoderslemhinnan.

Kan man påverka längden på sin menscykel?

Det finns inget man själv kan göra för att påverka menscykeln så att den blir längre eller kortare. Den styrs av hormonerna i kroppen. Men det går att påverka både menscykelns längd och ägglossningen med mediciner. Om en utredning visat på en hormonrubbning som gör att ägget inte mognar som det ska, får man ingen ägglossning och man kan då inte heller bli gravid. Då kan en särskild sorts hormon användas för att stimulera ägglossningen.

Vad består mensen av?

Om ägget inte blir befruktat vid ägglossningen får man mens efter ungefär två veckor. Det är slemhinnan i livmodern som byggts upp för att ta emot ett befruktat ägg som stöts ut. Förutom slemhinna består mensen av vätska och blod.

Kan man ha mens utan att ha ägglossning?

Det händer då och då att man får en mens utan att ha haft ägglossning.

För att ett ägg ska kunna lossna krävs att det finns tillräckligt höga nivåer av hormonet östrogen i blodet. Ibland är nivåerna för låga och då lossnar inget ägg, men slemhinnan i livmodern växer ändå. När slemhinnan blivit tillräckligt tjock lossnar den till slut av sig själv. Man får då en blödning som kan vara lite mera långdragen än en vanlig mens.

Detta händer alla och är ingenting man behöver oroa sig för. Särskilt vanligt blir det när man kommer upp i 40-års åldern då ägglossningarna kommer glesare. Mensblödningar utan ägglossning är ofta längre och gör mindre ont.

Fäll ihop

Om ägglossningen

Om ägglossningen

  • Äggets väg från äggstock till livmoder

    Ägget fångas upp av äggledaren där det kan befruktas.

    Mer information
    Äggets väg från äggstock till livmoder

    Ägget bildas inuti en blåsa i äggstocken. När blåsan brister lossnar ägget och fångas upp av äggledaren (1).

    Äggblåsan bildar en gulkropp i äggstocken, som producerar hormoner. Det viktigaste heter progesteron och är ett kvinnligt hormon som får slemhinnan i livmodern att växa och bli rik på blodkärl. Om det finns sädesceller i äggledaren kan ägget befruktas (2).

    Det befruktade ägget börjar dela sig och vandrar ner genom äggledaren. Sedan fastnar det i livmoderns slemhinna för att växa och utvecklas till ett foster(3).

Hur sker ägglossningen?

Efter att man har haft mens ökar tillverkningen av ett hormon, FSH (follikelstimulerande hormon), i hypofysen. Hormonet påverkar äggstockarna och gör att ägget mognar inne i sin blåsa i äggstocken.

Under tiden som ägget mognar ökar äggstockarna i sin tur tillverkningen av det kvinnliga hormonet östrogen. Detta hormon gör också att slemmet i livmoderhalsen förändras. Slemmet blir lättgenomträngligt så att spermier ska kunna ta sig igenom och gör även så att de har lättare att överleva. De höga östrogennivåerna påverkar också hypofysen, som ger signal till äggstockarna via ett hormon, LH (luteiniserande hormon) att ägglossning ska ske.

När äggblåsan, follikeln, brister lossnar ägget. Äggblåsan omvandlas till ett litet organ, gulkroppen, i äggstocken. Gulkroppen tillverkar hormoner. Det viktigaste hormonet är gulkroppshormon (progesteron), som får slemhinnan i livmodern att växa till och förbereda sig för att ta emot det befruktade ägget.

När sker ägglossningen?

Tiden från ägglossning till mens varierar inte så mycket mellan olika kvinnor utan brukar vara 14 dagar. Men eftersom menscykelns längd kan variera från 25-32 dagar mellan kvinnor, kan tiden från menscykelns början till ägglossning skilja sig ganska mycket åt. Om man har en regelbunden menscykel på 25 dagar, kommer ägglossningen att ske omkring dag 11 räknat från första mensdagen. Om menscykeln är på 30 dagar sker ägglossningen först omkring dag 16.

Om man vill veta exakt, eller om man har oregelbunden mens, går det inte att räkna fram när ägglossningen ska ske. Då får man använda till exempel ett ägglossningstest. Detta test slår om när LH-hormon finns i urinen, som ett tecken på att ägglossningen är nära.

Vad händer om ägget inte blir befruktat?

När ägget har lossnat från äggstocken ombildas äggblåsan till gulkroppen, som tillverkar hormoner som är viktiga för att bygga upp slemhinnan i livmodern.

Om inget ägg har blivit befruktat och fastnat i slemhinnan behövs inte gulkroppen längre. Då skrumpnar den och mängden gulkroppshormon sjunker. Detta är signalen som får slemhinnan att stötas ut som en blödning, en mens.

När är det störst chans att ägget blir befruktat?

När ägget lossnar fångas det upp av äggledaren och vandrar ner till livmodern. Under denna vandring kan det bli befruktat av mannens spermier. Om ägget inte blir befruktat lever det ungefär i ett dygn. Under ägglossningen och det första dygnet efteråt är chansen som störst att ägget blir befruktat.

Ägget är befruktningsbart ett halvt till ett dygn. Men eftersom spermierna kan leva inne i livmodern i flera dagar kan de vänta på ägget när det kommer. Därför är det bättre att ha samlag två till tre dagar i veckan, oavsett vilken dag i menscykeln det är, än att försöka pricka in ägglossningsdagen.

Ägget har störst chans att bli befruktat om man har samlag från ungefär tre dagar före den dag som man har ägglossning, till en eller två dagar efter den dagen.

Hur vet man att man har ägglossning?

En del kvinnor kan märka att de har ägglossning genom att de får ont nertill i magen och i bland en liten blödning. Men dessa symtom är osäkra tecken. Om man har oregelbundna menstruationer kan det vara svårt att veta om man har ägglossning.

Det finns olika metoder för att ta reda på om man har ägglossning. Mätning av hormoner är mer tillförlitligt än de äldre metoderna, då man undersöker sitt sekret eller mäter temperaturen i kroppen.

Mätning av hormoner

Ett ägglossningstest som man köper på ett apotek mäter hormonet LH. Hormonet börjar öka i mängd en till tre dagar före ägglossningen. Man kan säga att LH-ökningen är en signal till äggstocken att den ska släppa ifrån sig ägget. Hur pass snabbt LH-mängden i kroppen går tillbaka varierar lite från kvinna till kvinna.

LH utsöndras ur kroppen med urinen. Med hjälp av en urinsticka kan man mäta LH-hormonet i urinen. Man bör utföra urintestet några dagar i följd, vid samma tidpunkt. Hur man gör står i ett litet häfte som finns i förpackningen.

På kvinnokliniker används tester som mäter mängden gulkroppshormon i blodet. Proven tas dag 21 och dag 23 i menscykeln och då ska värdena vara över en viss nivå för att visa att det har skett en ägglossning. Det går inte att se exakt när man haft ägglossning.

Slidsekretmetoden

Slidsekretet, flytningen, ändrar sig när man har ägglossning, och blir genomskinligt och liknar äggvita. Sekretet är för det mesta ganska lättflytande, men precis före ägglossningen är det mera segt och trådaktigt.

Om man tar lite sekret från slidan på pekfingret när man tror att man har ägglossning och trycker fingret mot tummen och sedan försiktigt drar isär pekfingret och tummen, uppstår det en tunn slembro, som kan bli 3-6 centimeter lång innan den brister. Det här är ett tydligt tecken på att sekretet är trådaktigt. Ibland blir det också rikligare. Efter ägglossningen återgår det till att bli mer gulvitt och ogenomskinligt.

Temperaturmätning

Mätningen går till så att man på morgonen innan man går ur sängen kontrollerar sin temperatur under de dagar man väntar på ägglossning. Då stiger temperaturen oftast med 0,3 - 0,5 grader, för att sedan ligga kvar där fram till nästa mens. Det är viktigt att man alltid mäter vid samma tid och med samma förutsättningar.

Mätningen kan vara svår och påverkas av många andra faktorer som infektioner och stress. Dessutom är det först efter att ägget lossnat som tempen stiger och då är det som regel för sent för ägget att bli befruktat.

Betyder varje mens att ett ägg har lossnat?

Har man regelbunden mens så har man också med största sannolikhet regelbunden ägglossning. Det kan hända att ägglossningen uteblir en månad, men att man får en mens som vanligt. Detta är vanligare när man blir äldre och är inget att oroa sig för. Men det betyder alltså att man vissa menscykler inte har någon ägglossning att mäta. Oftast blir blödningsmönstret lite oregelbundet också.

Vad beror det på att man ibland inte har någon ägglossning?

Att ägget inte lossnar kan bero på att det ibland finns för låg nivå av hormonet östrogen i blodet. Livmoderslemhinnan fortsätter trots detta att växa som vanligt under menscykelns gång. Om man haft ägglossning innan, är det gulkroppshormonet som signalerar till slemhinnan när den är dags att lossna och man får mens. Men om man har för låg östrogennivå så att man inte har ägglossning, bildas det inte heller någon gulkropp och gulkroppshormon. Ändå lossnar livmoderslemhinnan av sig själv till slut när den blir för tjock. Man kan eventuellt märka detta på att blödningen oftast blir längre och gör mindre ont. Detta är vanligare när man blir äldre, men förekommer i alla åldrar.

Kan man göra något för att öka kroppens produktion av ägg?

Man föds med alla sina ägganlag, ungefär åtta miljoner. De bildas alltså inte under livet utan finns med från början. När man sedan är i puberteten finns cirka 400 000 kvar. Ungefär 450 stycken av alla ägganlagen kommer att ovulera, det vill säga ägglossa.

Fäll ihop

Om befruktningen

Om befruktningen

När är det lättast att bli gravid?

Det är störst chans att bli gravid om man har samlag ungefär tre dagar före den dag man räknar med att få sin ägglossning, till en eller två dagar efter den dagen. Om man vill bli gravid är det bäst att inte tänka för mycket på att pricka in rätt datum eftersom det är svårt att veta exakt när ägglossningen sker. Par som försöker bli gravida rekommenderas att ha samlag två-tre gånger per vecka. Spermierna kan leva under flera dygn och vänta på ägget när det kommer. Mer än åtta av tio par som har regelbundna samlag blir gravida inom tolv månader.

I samband med ägglossning kan kvinnan normalt känna obehag nertill i magen och ibland få en liten blödning. Har man oregelbundna menstruationer kan det vara svårt att veta när man har ägglossning.

Hur länge lever en spermie?

Spermierna, sädescellerna, är ofta befruktningsdugliga i fem dagar. Det betyder att spermierna kan befrukta ägget under flera dagar efter att man har haft samlag. Men tiden kan variera något. Enstaka spermier överlever upp till sju dagar, medan andra bara klarar sig en kortare tid. Detta beror på egenskaper hos spermien, förhållandena i slidan och livmodertappens sekret.

Hur lång tid tar det innan man kan bli gravid när man slutat med p-piller?

Så fort man slutar med sitt preventivmedel försvinner det ur kroppen. Många får tillbaka sin normala menscykel direkt. Men för vissa kan det dröja upp till ett halvår utan att det är något konstigt.

Finns det något preparat som underlättar graviditet?

Det finns inga läkemedel eller kosttillskott som man kan äta för att lättare bli med barn. Det är bra att försöka leva så sunt som möjligt och äta en varierad kost med mycket frukt och grönsaker. Man bör helst också röra på sig varje dag.

Folsyra, en sorts B-vitamin som också brukar kallas folat, ökar inte chansen att bli gravid, men brist på folsyra kan orsaka tidiga missfall och missbildningar med ryggmärgsbråck hos barnet. Svenska kvinnor får inte alltid i sig tillräckligt med folsyra genom maten. Därför rekommenderas kvinnor som försöker bli gravida att antingen få i sig mer av folsyra via maten eller ta ett kosttillskott med 400 mikrogram folsyra varje dag. Mat som är särskilt rik på folsyra är till exempel mörkgröna grönsaker, alla slags bönor och ärtor, kål, frukt och bär, filmjölk och yoghurt, fullkornsprodukter och lever. Folsyra finns att köpa på apotek men ingår också i många andra vitaminpreparat.

Vad kan man göra praktiskt för att lyckas bli gravid?

Det finns några saker man kan tänka på för att öka chanserna att bli gravid. Det bästa är att ha regelbundet samliv, det vill säga att ha samlag två-tre gånger i veckan. Då är chanserna stora att man blir gravid inom ett år. Eftersom ägget bara är befruktningsdugligt i knappt ett dygn är detta ett bättre och mer harmoniskt sätt än att försöka pricka in ägglossningen, vilket kan kännas stressande för många.

Det är bra att sluta röka och att vara måttlig när det gäller alkohol. Att ha en normal kroppsvikt, det vill säga varken vara över- eller underviktig, påverkar chanserna positivt. Har man oregelbundna menstruationer kan man använda ägglossningstest för att ta reda på om man har ägglossning.

Påverkar alkohol möjligheten att bli gravid?

Det är oklart hur stora mängder alkohol som påverkar möjligheten att bli gravid. Men sannolikt påverkar inte en måttlig konsumtion. Det är därför bra att avstå eller vara måttlig med alkohol när man försöker bli gravid. Detta gäller både män och kvinnor.

Så fort man är gravid ska man sluta dricka alkohol. Alkohol passerar lätt över till fostret och kan under tidig graviditet orsaka skador på hjärna och nervsystem.

Vad händer i kroppen när man blir gravid?

Ägget blir befruktat i äggledaren. Sen vandrar det ner och sätter sig fast i livmoderns slemhinna. Redan på sin vandring efter befruktningen börjar ägget att dela sig. När det slår sig ner i livmoderslemhinnan fortsätter delningen i hög hastighet.

Gulkroppen, som genom att tillverka gulkroppshormon får livmoderslemhinnan att växa, skrumpnar inte som den annars hade gjort, utan fortsätter att bilda hormon. Det får slemhinnan i livmodern att fortsätta att växa och bli rik på blodkärl.

Några dagar efter att ägget befruktats börjar det bilda ett nytt hormon, HCG (humant choriongonadotropin). Det är det hormon som mäts med ett graviditetstest. HCG får gulkroppen att fortsätta tillverka gulkroppshormon och östrogen tills moderkakan har bildats och tar över tillverkningen. Allt detta bidrar till att fostret kan växa och utvecklas.

Hur kontrollerar man att man är gravid?

Om man vill bli gravid är man ofta otålig och vill veta genast om man är med barn, men det enda man kan göra är att vänta och se. Tidigt under graviditeten kan det kännas ungefär likadant som när mensen är på gång.

Om man en månad inte skulle få någon blödning den dag som i vanliga fall hade varit första mensdagen, kan man göra ett graviditetstest. Man kan göra ett test på en barnmorskemottagning, då är det oftast kostnadsfritt.

Vill man göra testet själv kan man köpa ett graviditetstest till exempel på ett apotek eller i en mataffär. Dessa tester är mycket känsliga och lika säkra som de som görs hos barnmorskan.

Om testet visar att man är gravid kan man lita på att svaret är riktigt eftersom testen är mycket känsliga. Testet informerar bara om att det finns HCG i urinen. Det säger inget om hur graviditeten mår, var den sitter eller hur gammal den är.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-01-27
Redaktör:

Anna Åkerman, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anna Enander,läkare, specialist i allmänmedicin, gynekologi och obstetrik, Sundsvalls sjukhus

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge