Tunntarmsröntgen på barn

Skriv ut
Skriv ut

Tunntarmen kan undersökas med kontrastmedel på två olika sätt: med enkelkontrastmetoden och med dubbelkontrastmetoden. Tunntarmsröntgen kan till exempel göras om det verkar finnas någon typ av stopp i tarmen.

Enkelkontrastmetoden

Enkelkontrastmetoden

Enkelkontrastmetoden innebär att barnet får dricka en vit kontrastvätska. Läkaren tittar på en TV-skärm och tar sedan ett antal bilder och följer kontrastvätskans väg i tunntarmen tills den töms ut i tjocktarmen.

Den här metoden används för att se om det finns något hinder i tunntarmen som hindrar till exempel mat att passera i tarmen helt eller delvis. Det går inte att se hur tarmens slemhinna ser ut med enkelkontraströntgen. Undersökningen kan ta någon till några timmar beroende på hur fort kontrastvätskan passerar genom tunntarmen. Mellan tagningarna av bilder så är barnet i väntrummet och kan till exempel leka, läsa eller se på video.

Fäll ihop

Dubbelkontrastmetoden

Dubbelkontrastmetoden

Dubbelkontrastmetoden används för att studera tarmslemhinnan bättre och se om den är svullen och inflammerad.

Fäll ihop

Förberedelser

Förberedelser

Barnet ska vara fastande från midnatt natten före undersökningen eftersom eventuell mat i magsäcken stör undersökningen och gör det svårare att bedöma bilderna.

Fäll ihop

Så här går undersökningen till

Så här går undersökningen till

Kontrastvätskan ges via en tunn slang, en sond. Små barn och oroliga barn får först lugnande läkemedel så att de kan slappna av och ibland till och med somna. Sonden förs ner i magsäcken via ena näsborren. Det kan kännas obehagligt, men om barnet fått något lugnande läkemedel brukar det inte besväras av slangen.

Läkaren följer sedan hur slangen åker vidare ner, via en tv-monitor. När sonden har passerat magsäcken och kommit ut i tunntarmen sprutas kontrastvätskan ner i tunntarmen. Strax efteråt sprutas luft in som gör att kontrastmedlet fastnar på tarmväggen. Det gör att det går att se slemhinnan. Den här delen av undersökningen gör inte ont, men en del kan få lite magknip när luften blåses in.

Några röntgenbilder tas för att följa kontrastmedlets väg tills det kommer ut i tjocktarmen.

Undersökningen tar två till tre timmar. Efter undersökningen är barnets bajs vitaktigt. Det är ofarligt och försvinner snabbt ur kroppen.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2012-02-14
Skribent:

Tor Lindberg, läkare, professor em. i barnmedicin

Redaktör:

Maria Bång, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Carl Lindgren, sakkunnig barnläkare, 1177 Vårdguiden