Röntgen av njurar och urinledare på barn, urografi

För att få så tydliga bilder som möjligt måste tarmen tömmas före undersökningen. Det görs med hjälp av ett klysmalavemang som man får med sig hem att göra på barnet dagen före. Klysma ser ut som en tandkrämstub med lång pip. Vätskan som man tömmer in i ändtarmen rengör tarmen och stimulerar tarmen så att barnet måste bajsa. Barnet ska inte äta något på morgonen.

En timme före röntgenundersökningen smörjs en bedövningssalva, EMLA-salva, över ett lämpligt blodkärl på armen eller handleden så att det inte gör så ont när kontrastmedlet sprutas in.

Barnet får ligga på ett undersökningsbord med kameran ovanför sig och ha bar överkropp.

En sjuksköterska för in venkatetern i ett blodkärl, oftast på handens ovansida eller i armvecket. Genom en smal plastslang, så kallad venflon, sprutas kontrastmedlet in i blodet. Efter en stund tas några röntgenbilder över njurarna och nedre delen av buken. Ibland klämmer läkaren på magen för att få bättre och tydligare bilder på njurarna. Det kan kännas lite obehagligt för barnet.

Själva undersökningen är smärtfri och tar ungefär en halvtimme.

Undersökningen görs inte så ofta numera, den har i många fall ersatts av ultraljudsundersökning och så kallad isotopundersökning av njurarna.