Radialisnerven är en av flera större nerver som utgår från ryggmärgen i nedre delen av nacken och går ut i armen via plexus brachialis en nervknut innanför nyckelbenet. Via den går impulser ut till musklerna i armen och känselimpulser från hand och arm leds upp till hjärnan. Vid skador på nerven kan alltså både muskelfunktion och känsel påverkas.
Vid ett totalt bortfall av funktionen i radialisnerven saknar man förmåga att sträcka ut i armbågen. Handleden och fingrarna hänger (dropphand) och man kan inte sträcka ut. Vid delvis nedsatt funktion kan man kanske utföra rörelsen, men inte hålla kvar med kraft. Avseende känseln kan hudområden på armens utsida beröras och man kan också få smärtor eller krypningar och obehag vid beröring. Man kan också få negativ påverkan på svettningsförmåga samt hudens färg och kvalitet på den berörda delen av armen.
Nerven kan skadas i samband med benbrott, skärskador, klämskador och tryck. Man kan få övergående nervsymtom till exempel av att använda en krycka som trycker i armhålan, eller helt enkelt genom tryck om man sover tungt. Vid påverkan längre ut i armen får man symtom endast från den del av armen, som är nedanför skadan. Vid akuta klämskador med förlamningssymtom från armen behandlar man med skena för att hålla lederna i rätt läge, samt sjukgymnastisk behandling.
En annan typ av problematik föreligger vid mer långvarig påverkan med tryck på nerven från spända och strama muskler, vilket är vanligast i underarmen. Ofta har man då i första hand symtom från de muskler som försörjs av nerven och endast litet eller inget känselbortfall. Man kan då behandla de klämmande musklerna med töjningsövningar. Om det inte blir bättre brukar man göra en nerv- och muskelfunktionsutredning (EMG-ENeG) på ett neurofysiologiskt laboratorium, och i vissa fall opererar man för att fria nerven från trycket. Generellt kan man säga att utsikterna att tillfriskna från radialnervsskada är goda.
