Artros är en sjukdom i lederna som vi alla drabbas av förr eller senare i livet, bara vi lever tillräckligt länge. Även om artros varit en sedan länge känd sjukdom finns många frågor obesvarade om artros och det pågår mycket forskning.
Även om det finns en klar koppling mellan artros och ålder finns det inte alltid någon koppling mellan artros och värk. Många människor kan ha artros och även uttalad artros utan att ha några besvär av den. Man kan säga att detta gäller särskilt för artros i ryggen, där sambandet mellan vilka som har artros i ryggen och mellan vilka som har ont i ryggen är mycket svagt. Om vi ser till personer i samma ålder är det nästan lika vanligt att den som inte har artros i ryggen har ont i ryggen, som att de som har artros har ont i ryggen.
Det kan vara svårt även för oss läkare att uttala oss om den artros som upptäcks på röntgen har samband med de besvär patienten har.
Orsaken till artros är också delvis okänd. Det är klarlagt att ärftliga faktorer spelar stor roll för artros och att tidigare skador som till exempel frakturer i en led eller meniskskador i knät spelar roll för utvecklingen av artros. Artros är också vanligare i vissa yrken, bland annat byggnadsarbetare, varvsarbetare, rörläggare, lantbrukare, brevbärare, idrottslärare, skogsarbetare och städare.
Fysisk träning ingår i behandlingen av artros. Sjukgymnastisk behandling brukar också ofta ingå för den som har svårare besvär. Diagnosen artros bygger ofta på fyndet vid en röntgenundersökning. Syns artros på röntgen är diagnosen klar. Sedan återstår att bedöma om de besvär patienten har beror på den artros som syns eller inte.
