Senast reviderad 2010-10-27

Jag fick en pasteurellainfektion efter ett kattbett. Kan jag vara säker på att den är läkt?

Fråga

Jag fick en infektion med pasteurella efter ett kattbett för ett knappt halvår sedan. Blododling påvisade bakterien. Jag behandlades på infektionsklinik med penicillin, först med injektioner och sedan en kur med Kåvepenin, därefter en veckokur med Ciproxin. Har i efterförloppet drabbats av järnbristanemi, är trött, har huvudvärk, är andfådd och har feber 37,6, nästan ständigt. Utreds nu angående järnbristanemin.

Min fråga är: Kan man vara säker på att pasteurellainfektionen är läkt då man inte gjort någon blododling efter antibiotikakurerna?

Svar

Pasteurella multocida är den vanligaste orsaken till infektion efter hund- och kattbett. Över hälften av dessa djur bär bakterien i munhålan.

Inkubationstiden, det vill säga tiden från smittotillfället till insjuknande, är i regel mycket kort, ofta mindre än ett dygn. Olika typer av infektion förekommer, till exempel blodförgiftning som hos dig, benröta (osteit) eller hjärninflammation (meningit). Vanligast är dock en lokal infektion i mjukdelarna runt själva bettet.

Som väl är bakterien känslig för flertalet antibiotika och förstahandsvalet är vanligt penicillin, till exempel Kåvepenin, som du också har fått. Du har dessutom fått ytterligare behandling varför jag tror man kan vara säker på att själva blodförgiftningen är borta. Jag antar att man följt upp med blodprover för kontroll av så kallade infektionsparametrar, till exempel sänkereaktion, CRP och vita blodkroppar. Kontroller med blododlingar efter antibiotikabehandling brukar inte vara meningsfullt.

Har infektionen fått fäste i ben (osteit) kan det däremot vara svårare att komma åt den med behandlingen, och långvariga antibiotikakurer kan krävas. Om infektionsparametrarna varit normala vid provtagningarna tror jag i första hand alltså att din trötthet och anemi har andra orsaker än en pågående infektion. Det kan till exempel även vara en bieffekt av behandlingen. Utredningen får avgöra det fortsatta handläggandet.

Johan Berglund, Läkare, specialist i allmänmedicin