Aknebesvär är ofta ganska måttliga och man kan då få god hjälp genom behandling med olika utvärtes medel, till exempel Aberela, som innehåller A-vitamin i en speciell form som passar för just utvärtes bruk.
Om man behöver effektivare behandling krävs ett antibiotikum, det vanligaste är något slags tetracyklin, under flera månader. Sådana kurer kan behövas under en följd av år.
I vissa fall är sjukdomsbilden svårare med risk för bestående ärr. Roaccutan som innehåller ett annat slags form av A-vitamin, är det läkemedel som har visat sig vara mest effektivt i sådana fall och cirka 2/3 av personerna med svår akne blir besvärsfria efter en behandlingsperiod på 4-6 månader.
Roaccutan är fosterskadande, vilket är väl känt sedan länge. Kvinnor i fruktsam ålder måste därför använda ett säkert preventivmedel under hela behandlingsperioden plus två månader efter avslutad behandling. Det är också mycket viktigt att utesluta graviditet innan man börjar med behandlingen. Några missbildade barn har inte fötts i Sverige av kvinnor som behandlats med Roaccutan.
Roaccutan orsakar dessutom ofta biverkningar som är besvärliga, men oftast inte allvarliga, som uttalat torr hud, torra slemhinnor, torra ögon och håravfall. Förhöjda leverprover förekommer liksom förhöjda blodfetter och biverkningar från muskler och skelett. I enstaka fall har också psykiska biverkningar misstänkts bero på Roaccutan, men det är mer osäkert om det verkligen finns ett sådant samband. Har man depression är det viktigt att man talar om det för sin läkare innan behandling påbörjas.
Roaccutan får, på grund av dessa risker och biverkningar, endast skrivas ut av läkare som är specialist i hudsjukdomar och efter en särskilt licensansökan till Läkemedelsverket.
