Ont i ryggen

Ont i ryggen är vanligt

Ont i ryggen är ett vanligt besvär. De flesta har perioder i livet med ryggbesvär. För många handlar det om kortvariga besvär som släpper av sig själva. Men för vissa kan attackerna komma ofta och hålla i sig länge. Smärtan kan påverka hur man klarar av både arbete och andra sysslor i det dagliga livet.

Oftast har man ont i nedre delen av ryggen – ländryggen

Vanligast är att besvären sitter i nedre delen av ryggen, ländryggen. Smärtan kommer ofta plötsligt och kan vara skärande, huggande eller molande. Det kan kännas som om ryggen håller på att gå av. Ibland kan smärtan stråla ut i låren eller längre ned längs ett ben. Smärtan kan även komma smygande med en gradvis ökande värk och känsla av trötthet i ryggen.

Ont i ländryggen är i de allra flesta fall inte symtom på någon allvarlig sjukdom. Besvären blir för det mesta bättre inom ett par veckor utan någon särskild behandling.

Kan det vara något farligt?

Ibland, men det är ovanligt, kan ont i ryggen vara ett symtom på allvarlig sjukdom. De varningstecken som finns är om man har ont i ryggen och samtidigt

• har allmänna sjukdomstecken som exempelvis feber, symtom från bröstkorg och mage, eller svaghet och viktnedgång
• inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig
• har domningar kring ändtarmen eller könsorganen
• har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen
• är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare
• har cancer, eller tidigare har behandlats för cancer
• har benskörhet, så kallad osteoporos
• plötsligt får ont efter en olycka, exempelvis fall.

Har man ont i ryggen i samband med något av de tillstånd som räknas upp i listan ovan bör man söka läkare snarast.

Om man inte har ont i ryggen i samband med några av de tillstånd som räknas upp i ovanstående punktlista kan man börja med att försöka ta hand om den onda ryggen på egen hand. Läs mer om vad man kan göra själv i kapitlet Diagnos och vård. Om besvären inte går över inom en månad bör man kontakta en allmänläkare för bedömning.

Ryggraden är uppbyggd av kotor med stötdämpande diskar

Ryggraden är uppbyggd av kotor som ligger ovanpå varandra. Mellan kotorna ligger diskar. Diskarna fungerar som stötdämpare och bidrar till att det finns en viss rörlighet mellan kotorna. De är uppbyggda av en ring av stram bindväv ytterst, och en mjukare kärna i mitten. På båda sidor av kotorna finns leder som ytterligare bidrar till stabilitet och rörlighet. Mellan kotorna finns strama band av bindväv och längs ryggraden finns korta muskler.

Utanför de korta musklerna finns ytterligare, längre och större, muskler. Allt det här gör att ryggraden har en bra hållfasthet och stabilitet, samtidigt som det finns en relativt stor rörlighet.

Ryggmärgen

Ryggmärgen löper innesluten i ryggmärgskanalen, inuti ryggraden. Ryggmärgen når ner till första eller andra ländkotan i ryggraden, ungefär i höjd med naveln. Mellan varje kota går nerver ut från ryggmärgen genom hål på vardera sidan. Där ryggmärgen tar slut går nervtrådar ut i en slags svans, den så kallade hästsvansen, cauda equina på latin.

Olika namn för olika sorters besvär

Om smärtan är begränsad till nedre delen av ryggen, ländryggen, och skinkorna brukar det kallas lumbago. Om det inte finns någon speciell bakomliggande orsak brukar man tala om "vanligt ryggont" som en beteckning på de allra flesta ryggbesvär.

Om det finns en utstrålande smärta i ett ben ner till foten, kallas besvären för lumbago-ischias. Det är ganska vanligt. Om man har ischiasbesvär kan man ibland också ha sämre kraft i en del av benmusklerna och känseln i benet kan vara påverkad.

Ordet ryggskott brukar användas när man plötsligt eller gradvis får värk i framför allt ländryggen, det vill säga i nedre delen av ryggen. Ryggskottet är i sig ingen sjukdom utan bara namn på ett symtom.

Vad händer när man får ont?

Vad som gör att man får ont i ryggen är ofta svårt att avgöra. Det finns olika teorier om vad det är som gör ont, men det har inte gått att bevisa att någon av dessa olika förklaringar spelar en avgörande roll för att man får ont i ryggen.

De möjliga orsaker som diskuterats är framför allt olika typer av små bristningar i ryggradens skilda vävnader, framför allt i eller kring diskarna. Det har också diskuterats om det kan bero på långvarig muskelkramp i ryggmuskulaturen.

Det kan vara svårt att acceptera att man oftast inte kan få besked om att det finns en speciell orsak till det onda. Men man kan också se det som ett positivt budskap eftersom det inte finns något farligt eller allvarligt som ligger bakom. Det är "vanligt ryggont".

Att röra sig kan göra att man får mindre ont

När smärta startar i ryggen så får man, via reflexer, en ökad spänning i muskulaturen kring det smärtande området. Den här spänningen, eller muskelkrampen, kan i sig göra att det gör det gör ännu mer ont. Man kan få en så kraftig muskelkramp att ryggen ser sned ut. Då kan det vara svårt att gå, sitta eller ligga. Smärtan och krampen sitter normalt i några dagar, upp till en vecka.

Kroppen har system som kan göra att man får mindre ont, bland annat spelar så kallade endorfiner roll. Endorfiner är kroppens eget morfinliknande ämne. Att hålla sig i rörelse ökar endorfinerna, medan vila och stillhet minskar dem.

Smärta kan ge nedstämdhet

Smärtan kan påverka bland annat den dagliga fysiska och psykiska prestationsförmågan, samt även sömn och sexliv. Det kan i sin tur påverka hur man mår rent allmänt och skapa nedstämdhet och hopplöshetskänsla. Relationen till anhöriga och arbetskamrater kan påverkas, inte bara av den försämrade förmågan att klara av sysslor hemma och på jobbet, utan också av att man mår psykiskt sämre av värken i sig. Smärtan kan även väcka tankar om att det är något allvarligt fel. Värken blir då svårare att bära. Då är det viktigt att man får hjälp med att bli av med sin oro.

Nedstämdhet kan göra att smärtan blir svårare att hantera

Hur man mår spelar också roll för hur man reagerar när man får ont i ryggen. Om man till exempel är nedstämd, har problem hemma eller på jobbet eller om arbetssituationen är dålig kan ryggbesvären bli ”droppen som får bägaren att rinna över”. Smärta är svårare att hantera om man inte är i psykisk balans och det kan i sin tur bidra till att smärtan håller i sig och blir långvarig. Ont i ryggen orsakas däremot inte av psykiska besvär.

Ont i ryggen och arbete

Det finns många undersökningar kring arbete och ont i ryggen. Resultaten är däremot inte helt tydliga. Men det som bland annat har visat sig påverka risken att få ryggbesvär på arbetsplatsen är om man trivs på sitt arbete. Det finns också ett samband mellan ont i ryggen och att arbeta på skakande och vibrerande underlag under en längre tid. Om man i sitt arbete ofta har böjda och vridna kroppsställningar vid lyft och om man ofta lyfter tungt så ökar också risken för ryggbesvär.

Ryggont är vanligt i alla åldrar, även hos människor som inte har tunga eller ryggbelastande arbeten och hos arbetslösa. Det är förmodligen bättre att ha ett arbete som innebär att ryggen får en viss belastning än ett arbete som är stillasittande. Av alla som får ryggont är det bara för några få procent som orsaken finns i belastning i arbetet. Även om man har ett relativt tungt arbete leder det till att man blir bra snabbare om man så snart det går återvänder till arbetet. Det är heller inte farligt att använda smärtlindrande läkemedel för att kunna börja arbeta igen.

Ryggraden förändras med åldern

När vi blir äldre förändras ryggen – ryggraden åldras. På läkarspråk kallas tecken på åldrande för degenerativa förändringar. Sådana förändringar syns bland annat på röntgenbilder.

Med åldern får lederna ofta gradvis allt tunnare brosk. Det kallas för broskförslitning eller artros, i röntgensvar kallas det vanligen intervertebralledsartros. Benet i ledernas kanter blir då kraftigare och det bildas "nabbar". Även kotornas kanter blir med åren kantigare och knöligare, så kallad spondylos. De hål mellan kotorna som nerverna passerar ut genom kan bli trängre på grund av att benet blir knotigare. Även diskarna åldras, de kan då bli tunnare och sjunka ihop, så kallad diskdegeneration. Även diskbråck är en form av degenerativ förändring och finns hos så många som varannan person i övre medelåldern.

Det finns inget klart samband mellan dessa åldersförändringar och ont i ryggen. Man kan ha mycket förändringar på röntgen utan att ha besvär, och man kan ha mycket besvär från ryggen utan att det syns några förändringar på röntgen.

Diskbråck

Diskbråck är vanliga och upptäcks ofta vid en magnetkameraundersökning. Många diskbråck ger inga symtom, och behöver därför inte behandlas. Men om man har smärta och symtom från de nerver som går ut från ryggmärgskanalen i den nivå där diskbråcket sitter, kan symtomen förklaras av diskbråcket. Diskbråck läker ofta utan särskild behandling. Om man har mycket svår smärta eller andra svåra besvär kan man behöva opereras i ryggen. De allra flesta blir bättre eller helt bra efter en operation.

Andra orsaker till ryggont

Ibland, men det är ovanligt, kan ryggont bero på de här sjukdomarna som man kan få i ryggen:

• Kotkompression. Benskörhet, osteoporos, kan leda till att kotorna trycks ihop, så kallad kotkompression. Det kan ge svåra smärtor som brukar minska efter en tid. Sådana kotkompressioner uppkommer framför allt hos äldre personer.
• Spinal stenos. Denna sjukdom innebär att kanalen för ryggmärgen blivit snävare och man får ett tryck på nervvävnaden. Typiska besvär är ont i skinkor, lår eller vader när man går, springer eller går i trappor. Orsaken brukar vara åldersförändringar kring kotorna. Besvären brukar komma efter 65 års ålder.
• Spondylolys. En annan förändring som ibland ses vid röntgen är så kallad spondylolys. Spondylolys innebär att det fattas en bit i de benbågar som omger ryggmärgskanalen.
• Bechterews sjukdom. Detta är en reumatisk sjukdom som innebär en inflammation framför allt i muskelfästen och leder, till exempel i ryggraden. Sjukdomen börjar ofta med en smygande värk i nedre delen av ryggen eller i skinkorna. Sjukdomen är vanligare bland män än bland kvinnor och börjar ofta i 15-30 årsåldern.
• Forestiers sjukdom. Detta är en reumatisk sjukdom där de vanligaste symtomen är smärta och stelhet i ryggen. En del har ledbesvär, framför allt i armbågsleder, skuldror, höfter, knän och fotleder. Den är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor. Spondylit och diskit. Spondylit är en infektion i en kota och diskit är en bakteriell infektion i en disk. Symtomen är svår värk i ryggen, feber, sjukdomskänsla och eventuell viktminskning. Båda sjukdomarna är mycket ovanliga.
• Cancer. Cancersjukdomar kan ge upphov till dottertumörer, så kallade metastaser, i ryggraden. Symtomen beror på vilken typ av tumör det är frågan om, men tilltagande allmän svaghet och viktminskning är vanligt. Hos män är prostatacancer en vanlig orsak till skelettmetastaser, hos kvinnor bröstcancer.

När ska man söka hjälp?

Ont i ryggen är för oftast ett ofarligt symtom som går över av sig självt. Men ryggont tillsammans med vissa symtom kan tyda på allvarlig sjukdom. Om man får ont i ryggen samtidigt med något av nedanstående symtom bör man vända sig till en akutmottagning:

• Ont i ryggen tillsammans med akuta allmänna sjukdomstecken som feber och matthet, eller samtidiga symtom från mage, bröstkorg eller andning.
• Ont i ryggen och man inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig.
• Ont i ryggen och domningar kring ändtarm eller könsorgan.
• Om man får plötsligt ont efter en olycka, exempelvis fall.
• Ont i ryggen och domningar, stickningar och/eller svagheter i båda benen samtidigt.

Man bör kontakta en vårdcentral

• om man är i övre medelåldern och aldrig har haft ont i ryggen tidigare
• om man har cancer, eller tidigare är behandlad för cancer
• om man har benskörhet, osteoporos, eller om man behandlas med kortison under lång tid
• om ryggvärken inte ger med sig inom ett par veckor.

Om man inte har ont i ryggen i samband med några av de tillstånd som räknas upp i ovanstående punktlistor kan man börja med att försöka ta hand om den onda ryggen på egen hand.

Vad kan man göra själv när man får ont i ryggen?

Det viktigaste rådet vid akuta ryggbesvär är att försöka leva som vanligt. Man ska försöka vara uppe och röra på sig så mycket som möjligt och fortsätta med de aktiviteter man normalt har på dagarna. Vila botar inte ryggont. Tvärtom kan vila ganska fort leda till svagare muskulatur och försämrat samarbete mellan olika muskelgrupper. Det tar längre tid för ryggbesvär att gå över om man ligger mer i sängen än vanligt. Det är inte farligt att röra på sig även om det gör ont.

Värktabletter

Vanliga receptfria värktabletter går bra att använda för att man ska kunna sova bättre och röra sig ordentligt. I första hand kan man använda preparat som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Fördelen med paracetamol är att de har få biverkningar. Det är bra att ta läkemedlen i full dos under en period, en till två veckor, eller kortare tid om besvären går över fortare. Det viktigaste är att värktabletterna gör det möjligt att hålla sig i rörelse och leva som vanligt, så långt det går.

Så kallade cox-hämmare har också bra effekt vid ryggvärk. Nackdelen är att de irriterar magslemhinnan. Behandlingen kan vid sällsynta tillfällen ge magsår, inte minst hos äldre personer.

Exempel på cox-hämmare är läkemedel som innehåller ibuprofen, till exempel Ipren och Ibumetin, diklofenak, till exempel Diklofenak och Voltaren, eller naproxen, till exempel Naproxen och Pronaxen.

Kudde under svanken

Om man har ont när man ligger ner kan det vara skönt att vila med en kudde under svanken och benen upplagda på en pall. Om man har svårt att ta sig upp ur sängen går det ofta lättare om man först rullar över på sidan. Sedan svänger man benen över sängkanten för att till sist ta sig upp genom att skjuta ifrån med händerna på huvudsidan.

Viktigt att inte oroa sig för smärtan

Det har visat sig att det är viktigt hur man tar sig an sin onda rygg. Det är till exempel större risk att smärtan blir långvarig om man oroar sig för att det är något allvarligt fel som orsakar den onda ryggen. Det gäller även om man vilar sig för mycket och är rädd att skada ryggen om man rör på sig.

Om smärtan uppstått i en viss situation, exempelvis vid ett lyft, är det vanligt att man sätter ett samband mellan lyftet och smärtan. Då är det lätt att man i fortsättningen aktar sig för att göra nya lyft. Det kan skapa en ond cirkel där den onda ryggen gör att man inte vågar göra vissa saker.

Det viktiga är att snabbt återgå till sina vanliga sysslor och försöka röra sig som man brukar. Om man behöver kan man få hjälp av läkare. Sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer har stor erfarenhet av ryggbesvär och kan bidra med råd och förklaringar.

Bra att komma igång med träning

När man mår lite bättre är det bra om man kommer igång med allsidig konditions- och muskelträning, till exempel promenader, stavgång, simning, cykling, skidåkning eller gruppgymnastik.

Bra kondition ökar chanserna att besvären blir lindrigare om man skulle få ont i ryggen igen. Det är också bra att stärka och bygga upp musklerna i mage, rygg och ben genom styrketräning.

Det finns flera olika övningar särskilt avsedda för akuta ryggbesvär. Men det finns inga vetenskapliga bevis för att de övningarna är bättre än att bara röra sig som vanligt.

Sjukskrivning

Om man har så ont att man inte klarar av att ta sig till sitt arbete, eller om arbetet är så tungt att det inte går att arbeta med det ryggonda, kan det vara nödvändigt med sjukskrivning. Men sjukskrivning är ingen bra behandling för ont i ryggen. Chansen att snabbt bli bättre är större om man har möjlighet att arbeta, trots att man har ont. Av de olika arbetsuppgifter man har brukar det finnas några man kan klara av.

Arbetsgivaren har en skyldighet att anpassa arbetsuppgifterna om man inte klarar av de vanliga. Om arbetsgivaren får veta att det inte är farligt för ryggen att arbeta, och att det är det bästa sättet att bli bra, brukar det gå att ordna deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter under en tid.

Läkaren undersöker och bedömer

Hos läkaren får man genomgå en kroppsundersökning och får en bedömning av de besvär man har.Om besvären blir långvariga kan läkaren föreslå och samordna olika behandlingar och andra åtgärder.

Man brukar få svara på frågor om hur ryggvärken känns, till exempel om den

• varierar i styrka
• är helt utan variation eller förvärras av olika rörelser
• påverkar arbete och fritid
• känns igen från tidigare, det vill säga om värken ändrat karaktär eller inte
• uppträder med symtom från andra delar av kroppen, exempelvis magen
• strålar ut i något ben
• om man måste använda värktabletter och om de har någon effekt
• om man har eller har haft någon allvarlig sjukdom, till exempel cancer.

Läkaren frågar också

• om livssituationen i familj och vänkrets
• om arbetet, om vardagssysslor och andra uppgifter eller roller som man har i livet
• om hur värken i ryggen har påverkat de vardagliga aktiviteterna och om man har börjat undvika sådana i allt för hög grad.

Det är viktigt för läkaren att få veta hur ryggvärken har påverkat vardagsaktiviteterna och hur man själv ser på det ryggonda – vilka farhågor och funderingar det har väckt. Ibland används särskilda frågeformulär för att få fram en bättre bild av situationen för den som har långvariga ryggbesvär.

Undersökning av kroppen

Kroppsundersökningen kan vara en viktig del i läkarens bedömning. Beroende på hur läkaren bedömer sjukhistorien kan läkaren

• undersöka ryggen
• undersöka reflexer i benen
• kontrollera benens känsel och känseln i underlivet
• kontrollera muskelkraft i benen
• testa om försiktig töjning av ischiasnerven framkallar utstrålande smärta.

I vissa fall kan undersökning av ändtarmens ringmuskel ingå. Då känner läkaren med ett finger om man kan knipa med muskeln.

Blod- och urinprov

Om man har haft ont i ryggen i över en månad brukar läkaren kontrollera om det finns tecken på inflammation genom att mäta sänkan eller CRP, C-reaktivt protein, i blodet. Ett blodvärde, Hb, och ett urinprov brukar också kontrolleras för att utesluta andra ovanliga orsaker till besvären.

Läkemedel

Läkaren kan ge personligt anpassade råd om smärtstillande läkemedel och hur de används på bästa sätt.

Muskelavslappande läkemedel kan också fungera om man har akuta besvär. Men för dessa läkemedel finns det risk för tillvänjning. Därför ska man bara använda sådana läkemedel med försiktighet och under en begränsad period.

Vid långvariga besvär är effekten av smärtstillande läkemedel begränsad. Då är det viktigt att man väger fördelarna med läkemedlen mot risken för biverkningar och läkemedelsberoende.

Ibland används också olika typer av injektioner. Men det saknas hittills bra vetenskapliga bevis för att sådana är effektiva.

Sjukgymnastik, kiropraktik och naprapati

Man kan också få hjälp av sjukgymnast, kiropraktor eller naprapat.

Grunden i sjukgymnastik är träning i olika former och manuell behandling. Manuell behandling är metoder som utförs med händerna, som till exempel muskeltöjning.

Kiropraktorer och naprapater använder ofta olika slags metoder för att få muskler och leder att fungera som vanligt igen.

Man får också hjälp med att hitta orsakerna till smärtan och besvären, som till exempel stress eller en felaktig arbetsställning.

Andra speciella behandlingar

För behandling med massage, akupunktur, tens, korsett, kyla, värme, kortvågsdiatermi eller ultraljud finns hittills inga bevis på att de har effekt vid akuta besvär.

Företagshälsovården

Om besvären inte snabbt blir bättre och det är svårt att klara av arbetet är det bra att kontakta företagshälsovården, om man har tillgång till sådan. På företagshälsovården finns läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsmiljöingenjörer som kan hjälpa med råd och behandlingar. De kan också delta i diskussioner med arbetsgivaren kring arbetssituation och arbetsmiljö. Om man har ett sittande arbete kan exempelvis en ståpulpet eller ett höj- och sänkbart bord göra det lättare att klara av sitt arbete.

Det är även viktigt att se över andra delar av arbetsmiljön som till exempel trivsel och stress, men även vilket stöd man har både på arbetet och hemma. Företagshälsovården kan även ge, eller förmedla, psykologiskt stöd om det behövs.

Om besvären blir långvariga

Om besvären blir långvariga behöver man se över alla olika saker som kan tänkas bidra till att man har besvär. Ofta behövs förändringar som påverkar det sätt man lever sitt liv. En samlad bedömning och behandling av flera olika vårdgivare är då nödvändig. Allmänläkare, sjukgymnast, naprapat, kiropraktor, samtalsbehandling, företagshälsovård och eventuellt ortoped brukar ingå i en sådan utredning.

Psykologisk behandling, KBT

Det har visat sig att hur man tänker runt sina besvär har stor betydelse för hur man klarar att hantera sin situation. Det bästa är om man kan få hjälp med både rörelseträning, läkemedel som ger bra lindring och smärthantering.

Den psykologiska metoden som kallas KBT, kognitiv beteendeterapi, har visat sig kunna hjälpa. Med hjälp av psykolog eller en annan beteendevetare kan man enskilt eller i grupp lära sig mer om hur man kan leva ett bra liv trots att man har ont i ryggen. Man får arbeta med sina tankar, föreställningar och beteende när man har ont. Av terapeuten får man hjälp att ställa rimliga krav på sin kropp, att våga röra sig utan att vara rädd och att minska de negativa tankarna. Ofta består behandlingen av en serie samtal med praktiska uppgifter att utföra mellan träffarna.

Försäkringskassan och arbetsförmedlingen

Om man är sjukskriven är det viktigt att man har ett bra samarbete med försäkringskassan. Arbetsgivaren har ansvar för utreda rehabiliteringsbehov och se till att olika åtgärder kommer igång. Försäkringskassan ansvar är att uppmärksamma rehabiliteringsbehov samt att samordna insatser och hjälpa till i kontakter med vårdgivare och eventuella myndigheter.
Behöver man byta arbete kan även arbetsförmedlingen bli en viktig diskussionspartner.

Multimodal smärtbehandling

Om man har haft ont i ryggen, nacken eller axlarna i mer än tre månader kan man ha rätt till så kallad multimodal smärtbehandling enligt rehabiliteringsgarantin. Då används olika metoder samtidigt för att lindra besvären. En läkare bedömer om behandlingen är lämplig.

Multimodal smärtbehandling anpassas efter vilka besvär man har. Behandlingen pågår i ett par månader och man får ofta träffa både sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog under den tiden. Bland annat ingår föreläsningar om hur man kan hantera smärta och stress, och enskilda samtal om sin situation. Man får också prova olika träningsformer för att hitta något som passar, och kan få övningar att göra hemma.

Ibland behöver man en remiss

Ibland kan läkaren misstänka att ryggvärken beror på en specifik sjukdom. Då kan utredningen behöva kompletteras. Till exempel kan det behövas remiss till andra specialister, som reumatolog eller ortoped.

Bedömningar hos ortopeder görs framför allt om besvären är så svåra att operation kan bli nödvändig. 

Röntgen oftast inte nödvändig

Om man inte har tecken på allvarlig sjukdom är röntgenundersökningar inte meningsfulla vid tillfälliga ryggbesvär som inte håller i sig i mer än några veckor.

Vid mer långvariga besvär kan det däremot vara bra att göra en vanlig röntgenundersökning av skelettet. Det är framför allt bra för att utesluta mer allvarliga sjukdomar i skelettet. Om det finns misstanke om sjukdom som behöver opereras, exempelvis ett misstänkt diskbråck med svåra och långdragna symtom, är undersökning med magnetkamera en bättre undersökning än vanlig röntgen. Vid en magnetkameraundersökning kan även mjukdelar som muskler och diskar ses bra. Datortomografi är ett annat alternativ som också ger bra bilder vid misstänkt diskbråck eller allvarlig sjukdom i mjukdelarna i ryggen.

Det är mycket viktigt att alla undersökningsfynd ställs i relation till de besvär man har. Vid både vanlig röntgen och undersökning med magnetkamera syns olika typer av åldersförändringar redan från 20-30-årsåldern. Sådana förändringar spelar vanligen ingen roll för ont i ryggen.

Olika specialundersökningar

Skelettscintigrafi är en undersökning som innebär att man sprutar in ett radioaktivt ämne i blodet som sedan tas upp av skelettet. Denna undersökning används framför allt vid misstänkt infektion eller cancer. Bentäthetsmätning används vid misstanke om benskörhet, osteoporos.

Operation

Om man har svåra symtom som tyder på att en nervrot är påverkad och man samtidigt har ett diskbråck som trycker på nervroten brukar operation vara mycket effektivt mot smärtorna. Men de flesta diskbråck går tillbaka av sig självt och därför är det klokt att vänta med operation i några månader.

Har man haft ont i ryggen länge kan man behöva opereras om annan behandling inte har gett tillfredsställande resultat. Det är då frågan om steloperation, så kallad fusion, eller ibland att man får en diskprotes inopererad. Förutsättningen är då att det rör sig om en mekanisk eller belastningsrelaterad ryggsmärta som beror på ett sjukt ryggsegment, så kallad sammansjunken disk.  Ofta rör det sig om en ryggsmärta, som kvarstår efter ett diskbråck, där bensmärtan försvunnit.  Men ibland kan man även få så ont i ländryggen utan särskild orsak att en operation behövs.

Det görs fler än 500 sådana operationer årligen i Sverige. Tre av fyra patienter är nöjda med operationsresultatet  efter två år.