Man kan själv lindra vissa besvär
Eftersom det enda sättet att bli av med ett ljumskbråck är operation, kan man inte själv bota det. Däremot kan man lindra besvären genom att:
- Ta receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Panodil, Alvedon eller liknande.
- Föra tillbaka bråcksäckens innehåll med ett lätt tryck med ena handen över bråcket underifrån i riktning mot naveln. Man får ofta bråcket att slinka in om man lägger sig på rygg med benen i högläge.
- Använda ett så kallat bråckband som håller tillbaka bråcket. Det är viktigt att komma ihåg att bråckbandet inte botar sjukdomen, utan i princip bara används för att lindra symtomen, när operation inte är lämplig. Bråckband kan skrivas på rekvisition av läkare i vissa landsting.
När ska man behandlas?
När läkaren konstaterat att man har ljumskbråck bestäms tidpunkt för operation av hur stor risken är att man får ett inklämt ljumskbråck och på hur stora besvär man har. Risken för att ett helt symtomfritt ljumskbråck ska ge några problem är väldigt liten, därför brukar läkarna avvakta med operation i sådana fall.
Vid inklämt ljumskbråck har tarmen eller fettvävnad kommit ut i bråcksäcken, men kan inte komma tillbaka till bukhålan. Ibland kan det bli stopp i tarmen och man kan drabbas av tarmvred. Trots att ljumskbråck är vanligt är tarmvred en ovanlig komplikation.
Risken för ett inklämt ljumskbråck, med eller utan stopp i tarmen, påverkas av vilken typ av ljumskbråck man har. Risken att få problem med inklämning är större vid lårbråck. Kvinnor har oftare sådana bråck.
Ett inklämt bråck måste opereras omedelbart. Om man misstänker att man har ett inklämt bråck ska man därför så fort som möjligt ta sig till närmaste sjukhus akutmottagning.
Allmänläkaren gör en första kontroll
Om man misstänker att har ett ljumskbråck kan man kontakta en vårdcentral. Om det behövs får man en remiss till närmaste sjukhus.
På sjukhuset gör oftast kirurgen en ny undersökning. Tillsammans med kirurgen får man avgöra om det krävs ytterligare undersökningar, om bråcket ska opereras, och i så fall när.
Akuta operationer av inklämda ljumskbråck utförs på de sjukhus som har dygnet runt-vård.
Om man inte vet vart man ska vända sig kan man alltid ringa sjukvårdsrådgivningen.
Operation oftast på dagtid
För det mesta blir man opererad på dagen och får åka hem efter några timmars observation. I akuta situationer, när man opererats för ett inklämt bråck, får man ligga kvar på sjukhuset från någon dag till ungefär en vecka.
När man ska opereras kan man få narkos, ryggbedövning eller lokalbedövning. Varje metod har sina fördelar och nackdelar. Vilken metod det blir beror på kirurgens och narkosläkarens bedömning som bland annat grundas på hur bråcket ser ut och på hur man mår i övrigt, samt vad man själv har för önskemål.
Bråcksäcken opereras bort
Vid operationen för kirurgen tillbaka det som funnits i bråcksäcken till bukhålan och tar bort själva bråcksäcken. För att bråcket inte ska komma tillbaka förstärks bukväggen. Det finns många olika sätt att genomföra operationen. De metoder som används varierar mellan olika sjukhus och mellan olika kirurger.
Exempel på operationer:
- Metoder där bukväggen förstärks med hjälp av kroppens egna vävnader, som sys på ett speciellt sätt i en så kallad bråckplastik.
- Metoder där ett nät av ett plastmaterial förstärker bukväggen. Nätet kan läggas som en armering mellan muskelskikten i bukväggen. Ett nät kan också läggas in mellan bukhinnan och bukväggen. Den senare metoden används oftast vid dubbelsidiga bråck, återfallsbråck och vid laparoskopi, så kallad titthålskirurgi.
- En metod med så kallad pluggteknik där ett nät lindats till en plugg. Denna förs in genom försvagningen i bukväggen, vecklas ut och förstärker bukväggen.
Vid akuta operationer för inklämt bråck kan det bli aktuellt att utföra en bukoperation som kräver ett större snitt i bukväggen. Under operationen kontrollerar kirurgen blodcirkulationen till det inklämda tarmavsnittet. Om blodet inte cirkulerar kan inte vävnaderna överleva och kirurgen måste operera bort den delen av tarmen.
Ibland används titthålskirurgi
Man kan ibland bli opererad med laparoskopi, så kallad titthålsteknik. Då används ett smalt instrument som överför bilder till en bildskärm där kirurgen kan följa arbetet. Instrument förs in genom små hål i bukväggen. Själva bråcksäcken dras tillbaks in i bukhålan. Sedan förstärks bukväggen på samma sätt som vid öppna operationer. Om ljumskbråcket opereras med laparoskopi blir man sövd.
Efter operationen
Smärta
Efter operationen har man ont i såret under några dagar. Då kan man ta receptfria smärtstillande medel som innehåller paracetamol, till exempel Panodil, Alvedon eller liknande. Om man har mycket ont, vilket man kan ha framför allt under det första dygnet, kan man behöva ta receptbelagda värktabletter.
Medan såret läker kan man få en valk under operationssåret, som kan vara lite öm. Det är normalt. Valken minskar när det har gått några veckor och försvinner så småningom helt. Om nät har använts som förstärkning vid operationen får man ofta kvar ett något förhårdnat område i ljumsken.
Efter operationen kan det göra ont att krysta. Om man har tendens till trög mage kan det vara bra att förebygga förstoppning genom att ha något laxerande medel till hands.
Sårläkning och förband
Såret är antingen sytt med stygn som måste tas bort efter 10-14 dagar hos distriktsköterskan, eller med stygn som går bort av sig själva. Såret är täckt av någon form av förband. Det är bra om det får sitta kvar tills stygnen ska tas bort. Om såret är sytt med stygn som försvinner räcker det med att förbandet sitter kvar drygt en vecka. Man kan duscha som vanligt dagen efter operationen, men man bör inte bada. Om förbandet blivit blött bör man byta det.
Bra att röra på sig
Det är bra om man så fort som möjligt efter operationen blir lika aktiv som vanligt, men smärtorna kan sätta gränser för hur aktiv man kan vara. Det går till exempel bra att promenera omedelbart efter operationen. Man kan behöva bli sjukskriven och stanna hemma från arbetet, men ofta behövs inte mer än två veckors sjukskrivning.
Oftast behövs inte återbesök
Efter operationen brukar man inte behöva göra något återbesök hos kirurgen eller läkaren på vårdcentralen. Men om man skulle få besvär kan man ringa sjukvårdsupplysningen, eller kontakta en vårdcentral. Ibland kan man behöva göra ett uppföljande läkarbesök.
Risker med behandlingen
Återfall
Det är ovanligt att ett ljumskbråck som opererats med moderna metoder kommer tillbaka på samma ställe där man redan blivit opererad. Med äldre operationsmetoder var återfall mycket vanligare.
Under de senaste två decennierna har operationsmetoderna för bråck blivit allt mer standardiserade i hela landet och görs numer nästan uteslutande med nätförstärkning. Detta har lett till en kraftig förbättring av resultaten och risken att behöva opereras för återfall är liten.
Stora och små blödningar
Efter operationen kan man få en blödning från operationssåret. Oftast slutar blödningen av sig själv men ibland kan den bli så stor att kirurgen måste öppna såret, stoppa blödningen och ta bort det levrade blodet. Även en mindre blödning kan ge en kraftig svullnad och blåaktig missfärgning vid operationsärret eller vid könsorganen men det brukar försvinna inom en till några veckor. Blödningen uppstår nästan alltid i direkt anslutning till operationen. Oftast innan man har hunnit lämna sjukhuset men ibland kan det ske till exempel i samband med den ökande ansträngningen när man åker hem.
En infektion i såret kan uppstå
Operationssåret kan bli infekterat. Infektionen brukar märkas två till fyra dagar efter operationen. Då blir såret rött, svullet och ömt. Ibland kan det också vara sig. Man kan känna sig febrig och hängig. Om såret blir infekterat måste det öppnas och läggas om med fuktade kompresser. Ofta får man också antibiotika. Tror man att såret blivit infekterat kan distriktssköterskan först bedöma såret och vid behov kontakta läkare. Om operationen har utförts med nätförstärkning bör kirurg kontaktas.
Ovanligt med testikelinflammation
Att få testikelinflammation efter operationen är sällsynt. Om man får det händer det i så fall någon dag efter operationen och märks genom att ljumsken och testikeln på den opererade sidan blir svullen. Inflammationen beror på att blodcirkulationen till testikeln störts under operationen. Detta leder i hälften av fallen till att testikeln skrumpnar. Om den andra testikeln är normal har detta ingen betydelse för fruktsamheten.
Smärta och tappad känsel
Ungefär var tionde person som opereras för ljumskbråck har ont ett år efter operationen. Om en nerv i operationsområdet har skadats kan det göra mycket ont men det är väldigt ovanligt.
Om någon av de nerver som passerar operationsområdet har skurits av kan man tappa känseln i huden runt snittet. Känseln kan komma tillbaka, men har den inte gjort det inom ett år har den försvunnit för alltid. Att tappa känseln brukar inte innebära några problem.
Svenskt Bråckregister
Bråckoperationer vid alla svenska sjukhus och många privata kliniker ingår i en nationell registrering. Syftet med registreringen är att höja kvaliteten på behandlingarna. Varje år analyseras de data som samlats in från olika sjukhus i landet.
På Svenskt Bråckregisters webbplats för allmänheten finns information om bland annat väntetider, operationsmetoder, andelen akuta respektive planerade operationer och andelen omoperationer.
