Ledvärk

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Det finns många anledningar till att man får ont i lederna, till exempel kan man tillfälligt få värk när man är förkyld eller har någon annan infektion. Värken kan också bero på ledförändringar som hänger ihop med att man blir äldre. Ledsjukdomar, som till exempel artros, gikt och ledgångsreumatism, ger oftast ledvärk.

Ledvärk är vanligt, särskilt när man blir äldre. Ungefär hälften av alla svenskar över 80 år har värk varje dag. Det är fler kvinnor än män som får ont i lederna. Personer som lider av fetma har ont oftare, liksom de som inte motionerar regelbundet.

De allra flesta orsakerna till ledvärk är ofarliga och behöver inte behandlas. Men om man får en infektion i leden behöver man vård.

Behandling

Det är bra att motionera och röra sig regelbundet eftersom det stärker musklerna och lederna, motverkar övervikt och ofta minskar smärtan. Om man behöver kan man få hjälp av en sjukgymnast för att hitta bästa sättet att träna.

När ska man söka vård?

Om man har haft ont i lederna i mer än någon vecka kan man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral.

Om man får feber eller känner sig ordentligt sjuk samtidigt som en led plötsligt svullnar ska man söka vård direkt på en akutmottagning.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

  • Benen som möts i en led är täckta av brosk.

    Mer information
    knäled

    Benen som möts i en led är täckta av brosk. Brosket är hårt och glatt och gör att ytorna blir hållfasta mot slitage och lätt kan glida mot varandra. Bilden visar knäleden.
  • Vid artros tunnas brosket ut.

    Mer information
    Knäartros, förändrat brosk.

    Knän är vanliga ställen som brukar drabbas av artros. Har man artros i en led kan man i perioder få en mer omfattande inflammation, med svullnad och ökad värk.

Lederna gör att man kan röra sig

Skelettets ben hålls ihop med hjälp av lederna. Lederna möjliggör också rörelser mellan benen.

I alla leder möts minst två ben, som skiljs åt av en ledspringa. De delar av benen som möts är täckta av brosk. Brosket är hårt och glatt och gör att ytorna blir hållfasta mot slitage och lätt kan glida mot varandra. I ledspringan finns lite vätska som underlättar rörelserna ytterligare.

Leden omges av en bindvävshinna som kallas ledkapsel. Kapseln fäster vid benen och omsluter därför hela leden. Ledkapseln är förstärkt på några ställen av ledband eller ligament, som är uppbyggda av stram bindväv.

Olika leder tillåter olika rörelser. Vissa har stor rörlighet åt flera håll, medan andra endast tillåter rörelse fram och tillbaka, som till exempel knäleden.

Ledvärk kan ha många orsaker

Det kan finnas många orsaker till att man har ont i lederna, till exempel infektioner, åldersförändringar och ledsjukdomar.

De allra flesta orsakerna till ledvärk är ofarliga, men om en led plötsligt svullnar och man samtidigt har feber eller känner sig ordentligt sjuk, bör man genast kontakta en akutmottagning. Det kan bero på en infektion i leden.

Vanligare bland äldre

Att ha ont i lederna är ett vanligt besvär. Ungefär var femte vuxen svensk har ibland svår värk. Av alla över 80 år har ungefär hälften värk varje dag. I alla åldersgrupper är ledvärk vanligare hos kvinnor än hos män. Personer som lider av fetma har också oftare ledvärk, liksom de som inte motionerar regelbundet.

Infektioner kan ge ledvärk

Många har någon gång haft ledvärk i samband med en förkylning eller annan infektion med feber. Det brukar gå över snabbt, men hos några kan ledvärken vid en infektion hålla på längre, ibland flera månader. Man kan få större ledbesvär, med svullnad och värk, som reaktion på vissa infektioner i tarmarna eller urinvägarna. Värken vid vissa infektioner, bland annat virusinfektioner, kan sätta sig enbart i lederna.

Leder och väder

Eftersom man ofta inte vet orsaken till ledvärk, är det lätt att ta till vädret som förklaring. Väderknän är ett gammalt uttryck som speglar detta. Många gånger kan ledvärk bli bättre av varmt väder. Även kyla kan lindra smärta.

Humöret spelar in

Liksom vid all värk så spelar psykologiska faktorer stor roll för upplevelsen av ledvärk. Om man är ledsen och trött gör det mer ont än när man är pigg och glad. Är man i full gång med någon rolig aktivitet så känns värken mindre. Är man däremot stressad och spänd så blir värken värre.

Ledvärk kan förebyggas

Motion och rörelse stärker muskler och leder, och motverkar också övervikt. Personer som tränar regelbundet har mindre ont i lederna. Det gäller att hitta en träningsform som passar en själv bäst.

Lederna förändras med åldern

Ledbrosket blir med åldern mer styvt. Att brosket i vissa leder tunnas ut och att det kan bildas sprickor är en del av det normala åldrandet, och kan göra att man känner smärta. Lederna blir också mer känsliga för belastning.

En typ av åldersförändring i lederna är artros, en sjukdom som börjar i ledbrosket och som innebär en uttunning av brosket. Har man artros i en led kan man i perioder få en mer omfattande inflammation, med svullnad och mer värk. Trots att brosket är tunnare och att det kan uppstå sprickor är regelbunden och lagom belastning bra för lederna när man har artros och åldersförändringar.

Artros i fingrarna är vanligt hos kvinnor. Det brukar komma i klimakteriet och sätter sig i första hand på fingrarnas leder närmast naglarna. Artros i fingerlederna närmast naglarna kallas för Heberdenska knutor, och oftast finns dessa besvär i släkten. Ibland drabbas även lederna mitt på fingrarna. Det brukar kallas Bouchards knutor.

Knän och höfter är andra vanliga ställen där man kan få artros.

Överbelastning

Rörelse är bra för lederna, men ibland kan lederna bli överbelastade. Har man artros är det lättare att överbelasta lederna. Även en frisk led kan göra ont och bli svullen om den blir kraftigt överbelastad.

Ledgångsreumatism

Om man inte vet vad ledvärken beror på så är det lätt att ta till ordet reumatism. Riktig reumatism eller ledgångsreumatism är en inflammatorisk sjukdom som oftast börjar i små leder i händer och fötter. Lederna blir svullna, ömma och om inflammationen är kraftig, varma. Det finns även andra former av inflammatoriska ledsjukdomar.

Gikt

Gikt är en vanlig ledsjukdom och något av en vällevnadssjukdom. Typiskt för en giktattack är att besvären kommer plötsligt. En led, oftast vid stortån, blir snabbt väldigt öm och svullen. Smärtan tilltar under några timmar och leden blir mycket känslig för beröring. Inflammationen brukar läka helt inom någon till några veckor.

Gikt hänger ihop med en ökad mängd urinsyra i kroppen. Det finns flera olika orsaker till att man får förhöjd urinsyra, till exempel kan vissa mediciner, kost och framför allt alkohol öka urinsyran i kroppen. Finns gikt i släkten har man lättare att få sjukdomen. Ibland finns det också ett samband mellan övervikt och förhöjd urinsyra.

Andra ledsjukdomar

Nedan ges exempel på andra sjukdomar som ger värk i lederna. Ledbesvären vid dessa sjukdomar är inte farliga och man kan genom olika behandlingar lindra besvären. Däremot kan de vara svåra att bota helt och hållet.

  • Pseudogikt
    Pseudogikt påminner om gikt genom att besvären kan komma ganska hastigt, men de brukar sätta sig i knäet, som blir svullet. Även andra leder kan drabbas, men sällan tårna. Yngre personer får inte pseudogikt.
  • Ojämnheter i brosket - kondromalaci
    Ojämnheter i brosket på baksidan av knäskålen är en sjukdom som kallas kondromalaci. Den gör att det är svårt att sitta på huk, stå på knä och gå i trappor. Om man sitter stilla länge eller sportar mycket kan det också göra ont i knäna. Det är trots detta ingen fara med att fortsätta träna.

    Oftast får man sjukdomen i tonåren och sedan försvinner den med åren. I enstaka fall kan den fortsätta upp i högre åldrar. Flickor får oftare än pojkar ojämnheter i brosket.

  • Inflammatoriska systemsjukdomar
    Det finns några ovanliga sjukdomar som har många likheter med ledgångsreumatism, till exempel SLE och systemisk skleros. Dessa sjukdomar brukar även ge besvär från andra organ.

Ledvärk vid andra sjukdomar

Psoriasis, depression, låg ämnesomsättning, diabetes samt tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit, är exempel på en lång rad andra sjukdomar där man också kan ha ledvärk. Men det är ovanligt att dessa sjukdomar börjar med ledvärk.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

När ska man söka läkare?

Om man inte själv vet orsaken till varför man har ledvärk så bör man kontakta en allmänläkare på vårdcentralen.

Om en led plötsligt svullnar och man samtidigt har feber eller känner sig ordentligt sjuk, bör man kontakta en akutmottagning. Har man däremot småont i lederna är det inte lika bråttom.

Hur ställer läkaren diagnos?

Det är viktigt att man beskriver sina besvär för läkaren. När och hur började ledvärken? När gör det ont i lederna? Har någon led varit svullen? Känns lederna stela? Finns det ledsjukdomar i släkten?

Läkaren gör sedan en kroppsundersökning, för att bland annat se om lederna är svullna. Artros och överbelastning är de vanligaste orsakerna till att lederna svullnar. Är lederna inte svullna talar detta för att det inte rör sig om någon ledsjukdom.

Om läkaren inte kan hitta orsaken till värken kan man i vissa fall få göra andra undersökningar, som blodprov och röntgen. Om bara en led är svullen så kan det ibland vara aktuellt att ta prov på ledvätskan. Det görs genom att tappa ut ledvätska med en nål, och känns ungefär som att ta ett blodprov.

Hur behandlas ledvärk?

Behandlingen som läkaren föreslår beror på vad som orsakar ledvärken. Om det ligger någon sjukdom bakom ledvärken så beror behandlingen på vilken sjukdom det är. Om läkaren inte hittar någon förklaring till ledvärken brukar man få pröva med värktabletter.

Motion och egna rörelseövningar är bra för de flesta ledsjukdomar, och sjukgymnastik kan ofta hjälpa.

Ledvärk vid infektioner

Om det är en bakterieinfektion som orsakar ledvärken, behandlas själva infektionen. Virusinfektioner kan inte behandlas utan läker av sig själva. Vid långvariga besvär brukar man få inflammationshämmande mediciner.

Läkemedel mot smärta och inflammation

Om man har tillfällig ledvärk kan man använda vanliga värktabletter innehållande paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, som kan köpas receptfritt.

Har man en inflammation i lederna kan den ofta behandlas med inflammationshämmande läkemedel som samtidigt är smärtstillande. Dessa läkemedel kallas cox-hämmare, och går även under namnet NSAID, och exempel är de som innehåller diklofenak, ibuprofen eller naproxen.

Vissa cox-hämmare kan köpas receptfritt, till exempel Ibumetin eller Ipren, som innehåller ibuprofen och Pronaxen, som innehåller naproxen. Om man är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör man inte använda cox-hämmare.

Om de receptfria medlen inte hjälper finns mediciner som är receptbelagda och förskrivs på recept av läkare.

Behandling med kortison som sprutas direkt i leden kan också prövas om man har inflammation i leden. Kortison är ett hormon som förekommer naturligt i kroppen och som dämpar inflammationer. När kortisonet sprutas in i leden verkar det mest där och inte i övriga kroppen.

Behandling vid vissa ledsjukdomar

  • Artros
    Artros behandlas oftast med läkemedel, tillsammans med sjukgymnastik och egen träning. Ett stödförband kan hjälpa, och om man har värk i höft eller knä kan en käpp göra det lättare att gå. Vid kraftig artros kan det bli aktuellt med operation. Det gäller framför allt höft- och knäleder.
  • Ledgångsreumatism
    Behandling av ledgångsreumatism går ut på att minska, helst upphäva, inflammationen och smärtan och att hålla muskler och leder i god funktion. Det gäller att förhindra bestående skador i de sjuka lederna med hjälp av bland annat mediciner, sjukgymnastik och egen träning. En arbetsterapeut kan hjälpa till och ge förslag på hjälpmedel som på olika sätt kan underlätta vardagslivet.
  • Gikt
    Vid en giktattack får man inflammationshämmande medicin. Det är bra att vila den led som är svullen och öm. Eftersom gikt kan utlösas av vissa läkemedel bör man diskutera med sin läkare vilka mediciner man tar. Det är svårt att påverka mängden urinsyra i kroppen med någon form av diet, men man bör vara sparsam med alkohol. Om man har besvär av återkommande giktattacker är det bra om man försöker gå ner i vikt. Man kan också behöva använda förebyggande mediciner om attackerna är svåra eller kommer ofta.
  • Pseudogikt
    Inflammationsshämmande mediciner har ofta bra effekt vid pseudogikt. Ibland kan läkaren suga ut vätskan i leden och spruta in kortison.
  • Kondromalaci
    Kondromalaci är en sjukdom som försvinner med åren. För de flesta räcker det med att undvika det som gör ont. Har man mycket besvär kan träning efter instruktion av sjukgymnast hjälpa.
  • Inflammatoriska systemsjukdomar
    För olika inflammatoriska systemsjukdomar är behandlingen densamma som vid ledgångsreumatism, alltså en kombination av läkemedelsbehandling, sjukgymnastik och egen träning.

Vad kan man göra själv?

För de allra flesta ledsjukdomar är rörelse och motion bra och sjukgymnastik kan ofta hjälpa. Det gäller både vid artros och vid ledgångsreumatism.

Det kan hjälpa att gå ner i vikt. En viktminskning på några kilo kan ha stor effekt, framför allt när det gäller värk i höfter, knän och fotleder.

För de flesta så minskar ledvärken i sol och värme. Om man har reumatiska sjukdomar kan landstinget ibland bevilja bidrag till resor. Bidraget gäller för organiserade behandlingsresor till vissa anläggningar.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-11-21
Skribent:

Rikard Viberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Gunnar Sturfelt, professor, reumatologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge