Läpp-, käk- och gomspalt (LKG) hos barn



Under graviditetens andra och tredje månad utvecklas fostrets ansikte och de olika ansiktdelarna växer samman. Hos barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) växer inte delarna ihop helt och hållet utan det bildas istället större eller mindre klyftor, så kallade spalter.

Ungefär två av tusen barn föds med läpp-, käk- och gomspalt. I Sverige rör det sig om ungefär 200 barn per år, vilket gör missbildningen till en av de vanligaste. Ärftlighet spelar roll för uppkomsten för ungefär en femtedel av barnen. Det finns andra faktorer som påverkar risken, till exempel om man som gravid äter vissa läkemedel, även om det är mycket ovanligt idag. Därför ska man alltid berätta för sin barnmorska eller läkare om man äter någon medicin. För den som är gravid har rökning också betydelse. Vidare kan eventuellt folsyrabrist under tidig graviditet, alkoholvanor under graviditeten samt om modern är äldre ge ökad risk för att få ett barn med LKG.

Vad är läpp-, käk- och gomspalt?

Vad är läpp-, käk- och gomspalt?

Missbildningen innebär att barnet antingen kan ha enbart en spalt i läppen, enbart i gommen eller också en kombination av läpp-, käk- och gomspalt. Hos en del barn är det bara som ett litet hack i läppen, och hos andra går spalten hela vägen från läppen upp till näsan. Läppspalten kan vara både enkel- och dubbelsidig.

Om barnet har gomspalt har inte gommen slutits samman utan är fortfarande mer eller mindre delad.

Spalterna påverkar barnets utseende, men det kan också påverka barnets förmåga att ammas eller suga på flaska. Även tal- och tandutvecklingen kan påverkas. De flesta barn med gomspalt har också öronproblem.

Fäll ihop

Att få ett barn med läpp-, käk- eller gomspalt

Att få ett barn med läpp-, käk- eller gomspalt

Det är olika hur man upplever att få ett barn med en missbildning. Det kan vara en omvälvande och krisartad upplevelse. Samtidigt som man kan uppleva stor lycka över det nyfödda barnet, kan man också ha en känsla av förlust eller oro. Det är viktigt att tillåta sig att känna och uttrycka alla olika känslor. Man kan behöva stöd och hjälp för att ta sig igenom en eventuell kris och för att ta till sig all information. Därför kan det vara bra att läsa på själv i lugn och ro. Om man är påläst kan man också använda sina vårdkontakter på ett bra sätt till frågor som kan uppkomma. De flesta LKG-center har idag en psykolog i sitt team som kan hjälpa föräldrarna. Det kan också kännas bra att ha kontakt med föräldrar i en liknande situation, via exempelvis patientorganisationer.

Fäll ihop

Att mata ett nyfött barn med läpp-, käk- gomspalt

Att mata ett nyfött barn med läpp-, käk- gomspalt

Om det nyfödda barnet visar sig ha någon typ av spaltbildning, vårdas man oftast som vanligt på BB. Barn födda med läppspalt eller läppkäkspalt kan nästan alltid ammas. Även barn som är födda med någon typ av gomspalt har som alla andra barn sug- och sväljreflexer, men kan på grund av gomspalten inte suga på vanligt sätt.

I sällsynta fall kan barn med en liten, bakre gomspalt ammas. I övriga fall får man mata barnet med flaska med speciellt anpassad napp. Barnet kan behöva extra hjälp för att komma igång att suga och utveckla ett normalt sug- och sväljmönster.

Det finns nappar till nappflaskor som fungerar bättre än andra för barn med LKG. Hur man håller barnet, kan också spela roll för hur matningen fungerar. Man kan få stöd och hjälp kring matningen på BB och i de fortsatta vårdkontakterna.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vården sköts av ett team med flera olika läkare och andra specialister, som tillsammans och i samråd med föräldrarna och barnet beslutar om vad som behöver göras och när det bör göras. Teamet består av en plastikkirurg, en specialisttandläkare, en logoped och en psykolog.

Redan på BB tas de första kontakterna med plastikkirurg, logoped eller tandläkare som i sin tur kan informera om vilken behandling barnet kommer att behöva. LKG opereras i omgångar under barnets första levnadsår. Exakt vilka, när och hur många operationer som görs, beror på omfattningen på missbildningen. Det finns tre operationer som de flesta med LKG går igenom. Syftet med dem är att förändra utseendet och att förbättra förmågan att äta och tala. Det finns ytterligare operationer som i vissa fall kan bli aktuella, både operationer för att förbättra talet och korrigerande läpp/näsoperationer. Några barn fortsätter att behandlas upp i vuxen ålder, medan många inte gör fler operationer än de första.

Spaltbildningen påverkar ofta tal, tandutvecklingen och hörsel. Därför följer sjukvården upp med kontroller av tal, tänder, hörsel och utseende. Vården anpassas efter varje barns behov. Men det finns också en samordnad plan för den kontroll och behandling som alla barn som föds med läpp-, käk- eller gomspalt ska kallas till.

Allmän behandlingsplan för barn med läpp-, käk- och gomspalt

Vården anpassas efter varje barns behov, men sjukvården har också en samordnad plan för den kontroll och behandling alla som föds med LKG ska kallas till. Den utgår från LKG-konferenser, då alla de specialister som ingår i teamet samlas. Behandlingsplanen kan se lite olika ut på olika sjukhus i landet, men den följer ungefär nedanstående tabell.

Ålder

Behandling och vård

0-14 dagar

Första kontakt med LKG-teamet

1 månad

LKG-konferens

3-6 månader

Läppoperation och vid behov näsoperation

6-12 månader

Gomoperation och plaströrsinsättning

10 månader och framåt

Kontroll av talutvecklingen, stöd av logoped efter behov

5 år

LKG-konferens

8-12 år

Käkoperation

10 år

LKG-konferens

10-19 år

Tandreglering efter behov

16 år

LKG-konferens

19 år

LKG-konferens

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-01-29
Skribent:

Carl Lindgren, sakkunnig barnläkare, 1177.se

Redaktör:

Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Erik Neovius, plastikkururg, överläkare, kliniken för rekonstruktiv plastikkirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna