Klumpfot – PEVA

Klumpfot kallas också för PEVA som är en förkortning av det latinska namnet pes equino varu adductus. Det är en medfödd missbildning då hälen är vriden inåt, framfoten är riktad nedåt in mot kroppens medellinje och foten står i spetsfotställning eftersom hälsenan är för kort. Hälen är då högt upp medan foten och tårna pekar nedåt.

Muskulaturen på underbenets insida brukar vara mycket stram och muskulaturen på underbenets utsida vara försvagad. Det gör att barnet inte kan vinkla foten uppåt. När barnet spänner musklerna böjs foten snett inåt.

Det är mycket ovanligt att födas med PEVA i Sverige. Hälften av barnen har PEVA i båda fötterna. Orsaken till PEVA är i stort sett okänd men det är vanligare om barnet har ett syskon eller en släkting med PEVA. Det är också vanligare bland pojkar.

PEVA upptäcks redan vid födseln. Missbildningen kan vara av olika svårighetsgrad, från mjuk och lätt att justera till helt fast och orörlig. Barnets fot brukar inte röntgas eftersom de olika benen i fotskelettet ännu inte är förkalkade vid födseln och därför inte syns vid en vanlig röntgenundersökning.

Bindväven i senor och ledkapslar hos det nyfödda barnet är ännu inte är riktigt mogen och kan därför påverkas med tänjning och gips så att felställningarna kan justeras. Behandlingen kallas Ponsetis metod och bör påbörjas inom den första levnadsveckan. Även om det går längre tid, upp till någon månad, brukar det inte ha någon större betydelse.

Behandlingen kan verka jobbig och långdragen, men man kan få bra stöd och information på ortopedmottagningen där barnet behandlas. Det finns också aktiva föräldranätverk och internetsidor, som läkaren kan informera om.

Gipsbehandling

Läkaren tänjer försiktigt mot felställningens riktning i framfoten med mothåll på språngbenets yttersida och fixerar därefter det uppnådda läget med gips. Knäleden hålls i 90 graders böjställning. I det läget slappnar ett par av de muskler av som orsakar felställningen. Dessutom förhindrar denna ställning gipset från att glida av. Med sju till tio dagars mellanrum gipsas foten om och läkaren tänjer då ytterligare på foten så att felställningen minskar. I de flesta fall kan man redan efter några omgipsningar se en tydlig förbättring.

Efter sex omgipsningar brukar det mesta av felställningen ha justerats och endast spetsfoten vara kvar. Det beror på att hälsenan inte går lika lätt att tänja ut som övriga senor och ledband.

Förlängning av hälsenan

Om foten står i spetsfot efter sex omgipsningar behöver hälsenan förlängas. Det görs i lokalbedövning eller under narkos då barnet sövs. Hälsenan skärs av någon centimeter ovanför fästet på hälbenet, som sedan kan tänjas ner på plats och spetsfotsställningen hävas. Därefter gipsas foten och hela benet på samma sätt som tidigare i tre veckor, utan omgipsning. Under tiden fylls gapet mellan senändarna ut av levrat blod som under gipstiden ombildas till senvävnad så att senan förlängs.

Skor och skenor

När gipset har tagits bort efter tre veckor får barnet speciella skor som sitter ihop med en justerbar metallskena. Skorna och skenan ska användas dygnet runt i tre månader efter avgipsningen och därefter tolv timmar nattetid och två till fyra timmar på dagen, gärna när barnet sover, fram till tre- fyra års ålder. Slutresultatet beror ofta på hur pass motiverat barnet har varit till att kunna acceptera och bära skenan.

Förlopp

Fotens benägenhet att återgå till sitt ursprungliga läge finns kvar upp till sju-åtta års ålder. Barn med PEVA kontrolleras regelbundet tills dess för att återfall av felställningarna ska upptäckas tidigt. En del barn behöver opereras ytterligare någon gång, oftast genom att ett senfäste på fotryggen flyttas för att motverka att foten dras inåt. Efter en sådan operation, som oftast görs vid fyra till sex års ålder, ska foten vara gipsad upp till knäleden. Någon vecka efter operationen kan barnet få gå med gipset, men bara en kort stund, eftersom senan riskerar att lossna från sitt nya fäste.

Foten brukar bli bra med Ponsetis metod. Behandlingen brukar inte påverka tidpunkten när barnet börjar vilja stå och gå. Om barnet inte har några andra fysiska funktionsnedsättningar, kan man räkna med att barnet kommer att kunna gå, springa, hoppa, åka skridskor, skidor och spela fotboll vid samma ålder som andra barn med full rörelseförmåga.

Foten kan få ett lite annorlunda utseende med tunn hud kring den yttre fotknölen. Om barnet bara har haft PEVA på en fot kan den bli något mindre än den andra foten. Skiljer det för mycket, två nummer i skostorlek, får man använda skor i olika storlek.

PEVA kan också göra att vadmuskulaturen utvecklas något sämre på den aktuella sidan och att benet blir en till två centimeter kortare. Det är ovanligt att benlängdsskillnaden blir så stor att någon operation behövs för att jämna ut benlängden.