Oftast inte tecken på sjukdom
Insidan av slidan är hos alla kvinnor täckt med ett sekret. När sekretet lämnar slidan kallas det för flytningar. Uppfattningen om vad som är onormala flytningar varierar från kvinna till kvinna. En del kvinnor har normalt mer flytningar än andra och de är vanligtvis inte tecken på någon sjukdom.
Sekretet är en del av kroppens infektionsskydd. Den ökar slemhinnornas motståndskraft mot angrepp av bakterier och har en surhetsgrad som minskar risken för att bakterier som kan orsaka infektion kan växa till.
En normal flytning är slemmig, vitaktig eller genomskinlig. Den brukar lukta lite syrligt och orsakar inte klåda eller sveda. Flytingen förändras vid kontakt med luft och får en ljusgul till brunaktig färg. I samband med ägglossningen ökar oftast mängden flytning. Detsamma händer vid sexuell upphetsning, då kalls det för lubrikation. Ökad flytning av normal karaktär är också vanligt när man är gravid eller använder skydd mot graviditet som innehåller hormoner.
Flytningar hos män
Om man som man får flytningar är det nästan alltid ett tecken på att något är fel. Om man haft oskyddat samlag och får flytningar från urinröret kan det bero på en könssjukdom, till exempel klamydia. Som man, eller kille, bör man alltid gå till en ungdomsmottagning, hud- och könsmottagning eller vårdcentral för att undersöka sig om man får flytningar.
Sjukdomar som ofta orsakar flytningar
Det finns olika typer av infektioner och besvär i underlivet som visar sig genom att man plötsligt börjar lägga märke till flytningarna. Här beskrivs några av dem kortfattat.
Bakteriell vaginos
Bakteriell vaginos innebär att bakteriesammansättningen i slidan är förändrad. Det är en mycket vanlig orsak till en illaluktande flytning som ofta märks tydligast efter oskyddat samlag och i samband med mens. Flytningen brukar vara grågulaktig till färgen. Tillståndet behandlas bara om man upplever att flytningarna och lukten är besvärande. Ett undantag är om man ska genomgå ett ingrepp i livmodern, till exempel en skrapning eller spiralinsättning, eftersom att slidans skydd mot infektioner kan vara försämrad vid bakteriell vaginos.
Svampinfektion
Underlivssvamp orsakas av en vanlig jästsvamp, Candida albicans. De vanligaste symtomen är klåda, svullnad, rodnad och irritation i underlivet. Ibland får man också en vit, kesoliknande flytning från slidan. Om man vet att det är svamp som har orsakat besvären kan man behandla själv med receptfria svampdödande medel som finns på apotek, men om man inte är säker ska man inte använda medlen. Då är det bättre att söka vård för att få en säker diagnos.
Om symtomen inte går över, eller återkommer inom ett halvår trots behandling med receptfria läkemedel, bör man också söka vård.
Klamydia eller gonorré
Både klamydia och gonorré överförs vid samlag och ger liknande besvär. Det kan kännas som sveda när man kissar och man kan få flytningar från underlivet om man är kvinna, eller från urinröret som man. Ofta får man inga symtom alls vilket gör att man kan vara smittad utan att veta om det.
Utan behandling kan sjukdomarna leda till svårigheter att bli gravid. Även män kan få svårare att få barn om de går länge med en obehandlad klamydia- eller gonorréinfektion. Det är därför väldigt viktigt att söka läkare för undersökning och provtagning vid minsta misstanke om att man blivit smittad. Det är också bra att testa sig innan man inleder en ny sexuell relation.
Livmoderinfektion eller äggledarinfektion
Tecken på livmoder- och/eller äggledarinfektion kan vara värk och smärtor nertill i buken. Smärtan brukar öka vid ansträngning. Flytningarna kan förändras, de kan bli mer tjockflytande och lukta illa, bli gul- eller grönaktiga och ibland blodtillblandade. Man kan få feber och allmän sjukdomskänsla. Om man har sådana symtom ska man alltid söka akut vård.
Livmoderinfektion kan uppstå efter att man har fått en spiral insatt eller efter ett missfall, abort eller förlossning. Äggledarinfektion kan vara en komplikation till gonorré eller klamydia.
Blodblandad flytning
Den vanligaste orsaken till att man har blod i flytningen är om man använder ett skydd mot graviditet som innehåller hormoner, till exempel p-piller eller en p-stav. Det kan vara besvärande men är ofarligt. Blod i flytningen kan även hänga samman med ägglossning och mens. Det kan också bero på en hormonell störning eller en infektion, till exempel klamydia. I sällsynta fall kan det bero på en cancersjukdom, men det är mycket ovanligt, särskilt hos yngre kvinnor.
Erosiv lichen ruber
En inte helt ovanlig orsak till ökade flytningar, framför allt efter menopaus, är hud- och slemhinnesjukdomen erosiv lichen ruber. Orsaken är inte helt klarlagd men den anses bero på en så kallad autoimmun reaktion, vilket innebär att kroppen bildar antikroppar mot den egna vävnaden. Sjudomen kan ge sårbildningar i slidan och orsakar då ökade flytningar och smärta vid samlag. Man behandlas oftast med ett kortisonpreparat lokalt.
Andra orsaker än sjukdomar
Det finns flera anledningar till att man får ökade flytningar fast man inte har någon sjukdom. Tidigare har nämnts att flytningarna kan öka i mängd exempelvis beroende på ägglossning eller sexuell upphetsning. Här nedan nämns ytterligare några orsaker.
För mycket körtelslemhinna på livmodertappen
Körtelslemhinnan utsöndrar hela tiden lite slem. Slemmet behövs för att spermierna ska kunna ta sig fram. Eftersom att slemhinnan i de flesta fall sitter inne i livmoderhalskanalen är det ingenting som märks, men en del kvinnor har ovanligt mycket av körtelslemhinnan på livmodertappen vilket brukar synas som en luktlös flytning. Om man har mycket besvär av flytningarna kan den extra slemhinnan brännas eller skäras bort.
Graviditet och klimakteriet påverkar
Hormonförändringar i kroppen kan påverka flytningarna så att de ökar eller minskar. Vid ägglossning och även vid graviditet gör hormonerna att flytningarna ökar. I klimakteriet minskar i stället flytningarna för de flesta. Äldre kvinnor kan få en varig flytning om slemhinnorna är sköra. Den behandlas med östrogen i form av slidpiller eller kräm, inte antibiotika. Ökad flytning kan också orsakas av begynnande framfall, alltså när livmodern och slidväggarna börjar falla ner för att eventuellt bukta ut ur slidan och irriteras av underkläderna.
Mer flytningar i puberteten
I samband med puberteten blir slidans slemhinnor fuktigare och det leder oftast till rikligare flytningar. Om man använder skydd mot graviditet som innehåller hormoner kan man ibland få rikligare flytningar.
Små flickor kan också ha flytningar
Flytningarna börjar i puberteten, oftast innan man får sin första mens, men det händer att flickor som ännu inte kommit in i puberteten kan få flytningar. Flytningarna är då oftast orsakade av bakterier som kommer från munhåla och svalg, man brukar tala om stjärtfluss eller snuva i stjärten. Detta behandlas oftast av en kort kur med svag östrogensalva. Ibland kan man behöva behandla med antibiotika. Om en flicka som inte kommit in i puberteten får flytningar som är besvärande ska man ta kontakt med en vårdcentral.
Nyfödda flickor kan ha lite mer flytning de första dagarna, orsakad av mammans hormoner. De flytningarna kan ibland vara blodblandade. Strax före puberteten, innan första menstruationen kommer igång är flytningar vanligt.
Det är mycket ovanligt men flytningar hos små flickor kan också bero på att flickan petat upp ett föremål i slidan, till exempel en liten sten eller en legobit.
Om man använder en tampong för länge
En kvarglömd tampong kan ge en riklig och illaluktande flytning. Man kan också få feber. Det beror på att bakterier får fäste i tampongen och ökar i antal.
Om man använder en tampong och plötsligt får hög feber, känner sig sjuk och får illaluktande flytningar ska man ta ut tampongen på en gång och söka läkare akut. Det kan vara den så kallade tampongsjukan, som orsakas av stafylokockbakterier. Den var vanligare tidigare, när det fanns tamponger med extra stark uppsugningsförmåga. Numera säljs inte den sortens tamponger och dessutom finns information i förpackningen om att det är viktigt att byta tampong flera gånger per dag.
