Olika skador kräver olika behandlingar
Vilken typ av behandling som barnet får beror dels på barnets ålder, storlek och vikt, dels på var skadan sitter och hur felställt lårbenet är. Ett spiralformat brott mitt på lårbenet är vanligast.
Lårbensbrott hos barn gipsas sällan
De flesta benbrott i armar och ben brukar behandlas med gipsförband. Så är oftast inte fallet när man brutit lårbenet. Barn under två års ålder kan ibland behandlas med gips, men för de allra flesta lårbensbrott hos barn väljer läkaren antingen en form av sträckbehandling eller sätter in en sträckpinne i det skadade benet. Barnet är alltid sövt under behandlingen.
En spricka i lårbenet behandlas på samma sätt som ett vanligt lårbensbrott.
Barnet sövs och lårbenet rättas till
Innan barnet sövs är det viktigt att magsäcken är så tom som möjligt så att barnet inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför man inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan man åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin.
Först brukar barnet få bedövningssalva på huden i armvecket eller på handen på den oskadade armen. Salvan får verka i ungefär en timme. Därefter sätts en tunn slang in i ett blodkärl, antingen på handen eller i armvecket. Någon gång kan barnet ha så ont att det behöver smärtlindrande medicin i blodet genast. Då använder inte läkaren bedövningssalva innan, eftersom det tar för lång tid innan den verkar.
När barnet ska sövas sprutas sömnmedel och bedövningsmedel in i den tunna plastslangen. Ibland sövs barnet genom att först andas in sömnmedel genom en andningsmask. Därefter sätts den tunna slangen in i armen så att mer sömnmedel kan ges. En förälder eller annan närstående får följa med barnet in i operationssalen och vara med tills barnet somnar. En narkosläkare och en sköterska kontrollerar att barnet mår bra och inte har ont under behandlingen.
När barnet sover gott och inte längre känner smärta kan läkaren, som vanligen är en kirurg eller ortoped, rätta till felställningen på det skadade stället.
När läkaren har lagt benbrottet till rätta körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills det vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. En förälder eller annan anhörig kan sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa när de vaknar.
Små barn behandlas med ett häftsträck
Barn under två år kan ibland behandlas med gips, men de allra flesta barn som väger mindre än 15-20 kilo brukar behandlas med hjälp av ett så kallat häftsträck.
När barnet behandlas med ett häftsträck får det ligga på rygg i en säng med en speciell ställning som håller det skadade benet stabilt medan läkningen pågår.
Barnet får ligga i sängen mellan tre och fem veckor. Exakt hur länge beror på ålder och hur själva läkningen går. Yngre barn behöver i regel ligga kortare tid. Under tiden får barnet smärtstillande medicin så länge det är nödvändigt.
Under tiden övervakas läkningen av lårbenet med hjälp av röntgenundersökningar. Antalet sådana undersökningar varierar beroende på hur benbrottet ser ut och hur läkningen går.
Vissa sjukhus har möjlighet att ordna så att barnet kan ligga med häftsträcket hemma istället för på sjukhuset.
Större barn får en sträckpinne inopererad
Större barn som väger mer än 20 kilo brukar få en annan form av sträckbehandling.
Även under denna behandling ligger barnet på rygg i en säng med en speciell ställning och barnet får en smal metallpinne inopererad genom lårbenet nära knäleden.
Barnet ligger i sängen mellan fyra och fem veckor, medan benbrottets läge och läkning övervakas med hjälp av röntgenundersökningar. Barnet får smärtstillande medicin så länge det är nödvändigt.
Sträckpinnen tas så småningom bort utan att barnet sövs, men med bedövning. Sedan får barnet ligga kvar i sängen ytterligare en tid beroende på hur brottet i lårbenet har läkt.
I vissa fall får barnet metallpinnar inopererade längs lårbenet. Fördelen med denna metod är att barnet kan gå och stödja på benet mycket tidigare. Nackdelen är att metallpinnarna måste tas bort genom en ny operation efter att benbrottet har läkt.
Läkaren kan ibland använda sig av en metallram som sitter på utsidan av benet och håller de metallpinnar som satts in i rätt läge. Det kallas extern fixation.
Det kan vara jobbigt att ligga stilla
Att ligga stilla i en säng kan kännas jobbigt för barnet. Men de flesta barn brukar vänja sig efter de inledande dagarna. Barnet kan till exempel ligga och läsa, rita eller titta på teve. Man kan tvätta barnet med en tvättlapp. Barnet får använda sig av ett bäcken när det behöver kissa och bajsa.
När behandlingen är färdig och barnet slipper specialställningen gör det inte längre ont i lårbenet, men under de två första dagarna kan det ändå vara besvärligt med omställningen. Det brukar ta flera veckor innan barnet kan gå eller springa igen som innan olyckan inträffade.
Kryckor kan fås på vårdcentralen
Man kan vanligtvis få kryckor på den vårdcentral eller akutmottagning man vänt sig till första gången. När barnet inte längre behöver gå med kryckorna kan man lämna dem på närmaste vårdcentral.
Små barn under sex års ålder kan för det mesta inte balansera med kryckor. De kan eventuellt behöva använda en rullator istället.
En rullator får man på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.
Ingen speciell träning behövs efteråt
Det är sällan en skada på lårbenet behöver speciell träning efter att häftsträck eller metallpinne tagits bort. Den dagliga leken med kompisar gör att de flesta barn inte behöver någon sjukgymnastik efter behandlingen av det brutna lårbenet. Vardagliga rörelser brukar räcka för att styrkan och rörligheten ska komma tillbaka efter några veckor.
Barnet kan vara med på idrottslektionerna igen relativt tidigt, under förutsättning att aktiviteterna anpassas efter skadan.
