Bensår – venösa

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Om man har ett sår på foten eller underbenet som inte läker inom sex veckor kallas det för ett svårläkt bensår eller kroniskt bensår. Den vanligaste orsaken till att man får bensår är att blodcirkulationen i benen inte fungerar som den ska. Det finns huvudsakligen två typer av cirkulationsorsakade bensår, venösa och arteriella.

Venerna är de blodkärl som leder blodet till hjärtat från kroppens olika delar. Venösa bensår kan man få om blodet av någon anledning har svårt att pumpas från benen mot hjärtat. Benen kan då bli svullna och man kan lättare få sår eftersom huden blir skör. När blodcirkulationen är försämrad får såren också svårare att läka.

Venösa bensår sitter oftast på ankeln och gör ibland ont. De flesta blir av med sina bensår men det kan ta lång tid, ibland flera år.

Behandling

Om man har ett venöst bensår lindas benet för att minska svullnaden. Såret behandlas med förband och om man har ont får man läkemedel som lindrar smärtan.

För att förebygga och läka venösa bensår är det bra att röra på sig regelbundet, gå ner i vikt om man är överviktig, äta näringsriktig mat och låta bli att röka. Om man ofta har svullna ben kan det vara bra att använda stödstrumpor.

Om man har åderbråck kan man behöva operera dem.

När ska man söka vård?

Man bör kontakta en vårdcentral om man

  • får sår på foten eller benet som inte läker inom sex veckor
  • har diabetes och får sår på foten eller underbenet
  • har ett sår på foten eller benet som börjar vätska sig, eller om huden runt såret blir röd.

Man bör söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om såret gör mycket ont, eller om man har ett bensår och samtidigt får feber. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd.

Visa mer

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Sår på foten eller underbenet

Ett bensår är ett sår på foten eller underbenet som inte läker inom sex veckor. Det kallas också för svårläkt bensår eller kroniskt bensår och beror oftast på att blodcirkulationen i benen inte fungerar som den ska.

Det finns olika typer av bensår, men venösa bensår och arteriella bensår är de allra vanligaste. Venösa bensår sitter ofta på ankeln, men kan också finnas på andra delar av underbenet och ner mot foten. Såret brukar vara ganska ytligt, oregelbundet i formen och kan ibland göra ont.

De flesta blir av med sina bensår med hjälp av behandling, men det kan ta lång tid.

Blodcirkulationen i kroppen

Blodcirkulationen, eller blodomloppet, är kroppens transportsystem. Tack vare blodcirkulationen kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen. De blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar kallas för ådror eller vener. De blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen kallas för pulsådror eller artärer.

Venösa bensår beror på dåligt blodflöde i venerna

För att blodet ska kunna föras tillbaka till hjärtat från fötterna och benen måste det rinna uppåt i kroppen. Därför måste först musklerna i vaden pumpa blodet uppåt. När man rör på benen drar musklerna växelvis ihop sig runt venerna i benet, och växelvis slappnar de av. Sammandragningarna gör att blodet pressas från benen och upp mot hjärtat. För att blodet inte ska rinna tillbaka finns ett system av klaffar i venerna som sluter sig varje gång en portion blod förs uppåt.

Om klaffarna inte håller tätt kan blodet läcka bakåt i venerna och stanna kvar i benet. Blodflödet i venerna kan också försämras av att vadmusklerna inte klarar av att pressa blodet uppåt. Försämrad blodcirkulation i venerna kallas också för venös insufficiens och kan orsaka venösa bensår.

Sår bildas lättare

Det dåliga blodflödet i venerna kan leda till att man får en inflammation i huden och i underhudsfettet. Då kan huden bli skör och tunn. Det gör att man lättare får sår, samtidigt som den dåliga blodcirkulationen gör att såren får svårare att läka. Såren uppstår ofta efter att man har slagit i någonting.

Sårläkning

När ett sår ska läka blir huden som är skadad normalt först röd, svullen och ömmande. Det är vanligt att såret vätskar sig.

Den skadade vävnaden repareras genom att hudens celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Det bildas nya blodkärl som växer in i den nybildade vävnaden. Men om blodcirkulationen inte fungerar som den ska sker oftast inte det, och då får såret svårt att läka.

Vanligast hos äldre kvinnor

Venösa bensår är den vanligaste typen av bensår som en av hundra får någon gång i livet. Venösa bensår är vanligast bland äldre kvinnor, men både män och kvinnor kan få dem och ibland i yngre åldrar.

Bensår är inte ärftliga i sig, men orsakerna kan ibland vara det.

Andra typer av bensår

Arteriella bensår beror på att blodflödet i artärerna, som leder blodet ut från hjärtat till kroppens olika delar, är försämrad. Ibland är blodcirkulationen försämrad i både venerna och artärerna, och då kan man få så kallade kombinerade bensår.

Svårläkta bensår kan också ha andra orsaker och ofta är det en kombination av olika sjukdomar som ligger bakom. Ibland kan man få såren efter en skada, till exempel en fotledsfraktur som har läkt fel, eller en hudsjukdom, men det är mer ovanligt.

Orsaker till försämrad blodcirkulation i venerna

Det kan finnas flera olika orsaker till att man får problem med blodcirkulationen i venerna.

  • När man blir äldre kan venklaffarna få svårare att hålla tätt, och man kan bli svagare i vadmusklerna så att de inte orkar pressa blodet uppåt.
  • Om man har haft ett arbete där man har stått stilla mycket och under lång tid kan man få skador på de små blodkärlen, eftersom trycket ökar i venerna när man står still.
  • Graviditet eller övervikt kan öka risken. Bland annat är venerna extra belastade under en graviditet, eftersom de måste transportera mer blod. Om man är överviktig blir trycket uppifrån som belastar venerna högre.
  • Om man har fått en blodpropp i de djupt liggande venerna i benen, så kallad ventrombos, kan venklaffarna skadas.
  • Ibland kan orsaken vara ärftlig.

Tecken på nedsatt blodflöde i venerna

Om blodflödet i venerna är försämrat kan man få olika besvär. Det är till exempel vanligt att ett eller båda benen svullnar och att det spänner i benen. Man kan också få

  • mycket ont och känna sig tung i benet, besvär som lättar om man lägger benet högt
  • åderbråck, alltså slingriga, vidgade ådror på benen
  • torr hud som kliar
  • eksem runt ankeln
  • bruna eller lila missfärgade områden i huden, oftast runt ankeln
  • tjock, hård eller ärrliknande hud runt ankeln.

Hur kan man själv förebygga besvär?

Genom att gå och röra sig regelbundet håller man muskelpumpen i vaden aktiv och förenklar för blodet att rinna tillbaka mot hjärtat. När man sitter ner är det bra att röra på fötterna i cirklar och vippa dem upp och ner. Det kan hjälpa att hålla benen högt när man sitter eller ligger ner, för att hjälpa blodet att rinna från benen.

Risken för att få bensår ökar om man har varit svullen i benen under en lång tid. Om man har sådana besvär är det bra att använda stödstrumpor som minskar och förhindrar svullnad i benen. Stödstrumpor kan man köpa på apotek.

Eftersom blodcirkulationen försämras av rökning bör man helt undvika att röka. Om man är överviktig är det bra att försöka gå ner i vikt eftersom en tung kropp ökar belastningen på venerna i underbenen och gör att muskelpumpen får svårare att vara effektiv.

Man bör ha rymliga skor som inte skaver eller trycker någonstans. Det är också viktigt att hålla fötterna och underbenen rena och smörja in dem med mjukgörande kräm eller salva efter att man har tvättat dem, för att undvika att huden blir torr och att man får självsprickor.

Fäll ihop

Diagnos och vård

Diagnos och vård

När ska man söka vård?

Man bör söka vård på en vårdcentral om man

  • får ett sår på foten eller benet som inte läker inom sex veckor
  • har diabetes och får sår på foten eller benet
  • har ett sår på foten eller benet som börjar vätska sig eller om huden runt såret blir röd.

Om såret gör mycket ont, eller om man har ett bensår och samtidigt får feber, bör man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Man kan också kontakta en vårdcentral om man har symtom som kan tyda på att blodcirkulationen i venerna är försämrad, till exempel om man

  • är svullen i benen under lång tid och vanliga stödstrumpor inte hjälper
  • ofta har en känsla av tyngd i ena eller båda benen som lättar när man lägger benet högt
  • har bruna eller lilafärgade områden i huden, speciellt runt ankeln, som inte försvinner.

Undersöks först på vårdcentral

I första hand blir man undersökt av en läkare på en vårdcentral. Läkaren gör en allmän kroppsundersökning, tittar på huden och känner på pulsådrorna i fötterna. Om såret ser infekterat ut kan ett bakterieprov tas från såret med hjälp av en bomullspinne.

Om det behövs får man en remiss till en hudläkare eller en kärlkirurg för fler undersökningar.

Blodflödet i venerna undersöks

För att undersöka hur blodcirkulationen i venerna fungerar använder läkaren en liten ultraljudsapparat, en så kallad handdoppler. Med den lyssnar läkaren på blodflödet i olika ådror i benet och kan till exempel höra om blod läcker tillbaka ner i benet.

Ofta får man en remiss för att göra en mer detaljerad undersökning med ultraljud, en så kallad duplex eller färgdopplerundersökning. Undersökningen visar kärlen och blodflödet på bild och görs ofta på ett speciallaboratorium eller på sjukhus.

Behandlingen anpassas utifrån besvären

När man har venösa bensår lindas benen för att svullnaden ska minska. För att behandlingen ska bli så bra som möjligt anpassas den efter varje person. Till exempel finns det olika sorters kompresser, bindor och sätt att linda.

Ofta kan man behandlas och gå på kontroller hos en distriktssköterska på vårdcentralen. Om man har svårt att ta sig till vårdcentralen kan man få hembesök av hemsjukvården.

Man får också behandling för det som har orsakat bensåren. Om man till exempel har åderbråck kan man behöva operera dem för att motverka att man får nya bensår.

Sårförband

Såret täcks med ett förband som gör att såret hålls fuktigt, för att det ska läka fortare. I början, när ett nytt bandage provas ut, byts det åtminstone två gånger i veckan. Om det kommer mycket vätska från såret kan förbandet behöva bytas varje dag. Så småningom byts det mer sällan för att inte sårläkningen ska störas. Det blir också lättare att leva som vanligt när man inte behöver ha kontakt med vården varje dag.

Såret rengörs i samband med att förbandet byts. Ibland kan det behöva rensas från död vävnad och hudflagor. För att det inte ska göra ont kan bedövningsgel smörjas på såret innan.

Om såret luktar illa kan det bero på att det finns mycket bakterier i det. Det finns särskilda kompresser som innehåller kol eller jod som kan hjälpa mot lukten. En del bakterier kan behandlas med ättiksyraomslag eller ättiksyresalva som skapar en miljö som bakterierna inte trivs i. De kan svida lite, men det går snart över.

Benen lindas för att minska svullnaden

För att såret ska kunna läka måste blodet få hjälp att cirkulera från benet, så att svullnaden går ner. Genom så kallad kompressionsbehandling, som innebär att man lindas med elastiska bandage eller får använda särskilda kompressionsstrumpor, minskar svullnaden i benen. Dessutom får muskelpumpen stöd utifrån så att den kan fungera mer effektivt. Kompressionsstrumpor måste provas ut hos en distriktssköterska så att man får ett par som trycker lagom hårt.

De flesta bensår läker om benen lindas på rätt sätt, men det kan vara svårt. Därför görs lindningen oftast av vårdpersonal, men ibland kan man själv eller en närstående lära sig att göra det. Vilken typ av binda och lindning som är bäst beror på vilka besvär man har och hur såret ser ut.

Vissa bindor tas av på natten och lindas på igen innan man stiger upp på morgonen. Andra lindas på en till tre gånger i veckan, och då har man dem även på natten. Om man inte kan röra sig så mycket brukar man få bindor som tas av på natten.

En del måste använda lindor eller kompressionsstrumpor varje dag resten av livet, även efter att såren har läkt, för att inte få nya sår. Många tycker att det är skönt med bindorna och strumporna eftersom de gör att svullnaden i benen minskar. Om det gör ont att ha bindorna kan det bero på att de sitter för hårt eller att man samtidigt har problem med cirkulationen i artärerna.

Man kan ha vanliga strumpbyxor och byxor utanpå lindorna och kompressionsstrumporna.

Det finns hjälp om man har ont

Ibland kan venösa bensår göra ont, och smärtan kan i sin tur förhindra sårläkningen. För att lindra smärtan kan man först prova med receptfria läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Om de inte hjälper kan läkaren skriva ut andra smärtstillande läkemedel.

Smärtan kan också lindras om såret täcks med en särskild gel, till exempel EMLA eller Xylocain, som innehåller bedövningsmedel. Det finns även speciella förband som kan hjälpa, till exempel Duoderm och Comfeel.

Naturläkemedel som kan lindra

Det finns inga mediciner som hjälper specifikt mot bensår, men Venastat är ett naturläkemedel som kan lindra symtom som svullnad, tyngdkänsla, värk och klåda i benen. Venastat innehåller extrakt av hästkastanj och finns som kapslar som man sväljer.

Hudtransplantation

Om man har ett sår som är mycket stort kan läkningen ta väldigt lång tid, men det finns en enkel operation som kan hjälpa. Operationen kan göras på en vårdcentral, men även i hemmet eftersom man bara behöver få lokalbedövning. Läkaren tar bort tunna små hudbitar från en annan del av kroppen, oftast från låret, och lägger dem i såret. Såret kan då läka snabbare, eftersom det får hjälp av friska hudceller att täcka över såröppningen. Metoden kallas för pinch graft.

Man kan få eksem

Om blodcirkulationen i venerna är försämrad eller om benet är mycket svullet kan man lätt få eksem på benet. Därför måste man vårda huden noga om man har bensår, bland annat genom att smörja in mjukgörande salva efter att man har duschat eller badat. Om huden kliar kan man använda kortisonkräm för att minska klådan.

Eksem kan också orsakas eller förvärras av att man är allergisk mot något ämne i det material som används i behandlingen. Det kan till exempel handla om ämnen som finns i häftmassa, lindor, salvor och krämer. Därför ska man aldrig experimentera med salvor på egen hand.

Ibland kan eksemet sprida sig till andra delar av kroppen. Om man har besvärliga bensår och hudproblem kan man få en remiss till en hudläkare för vidare utredning och behandling.

Om det blir värre

Det är vanligt att huden runt ett sår är röd och öm när ett sår läker. Om man får mycket ont kan det bero på att såret har blivit infekterat eller att benet inte är ordentligt lindat. Är huden kring såret rödare än den har varit tidigare och området är svullet, gör ont, känns varmt och man har feber kan det vara tecken på en infektion. Då kan man ibland behöva få antibiotika eller annan behandling.

Åderbråcksoperation

Om man har åderbråck kan man behöva opereras för att undvika att man får nya bensår. Operationen kan också innebära att man slipper använda lindor eller stödstrumpor efter att bensåret har läkt.

En åderbråcksoperation kan göras på olika sätt. Man får antingen ryggbedövning eller blir sövd under operationen. Oftast kan man åka hem samma dag.

Vad man kan göra själv

Om man röker är det viktigt att man slutar med det, eftersom rökning försämrar blodcirkulationen och sårläkningen. Har man svårt att sluta på egen hand kan man få hjälp av sjukvården. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till med detta och ibland kan man komma med i en så kallad sluta röka-grupp.

När det är möjligt är det bra att ha benet högt för att minska svullnaden. Man bör undvika att sitt med benen i kors eftersom det gör det svårare för blodet att cirkulera i venerna.

Det är viktigt att äta näringsrik kost som innehäller tillräckligt med protein, järn och vitaminer, för att förbättra sårläkningen. Om man är överviktig är det bra att försöka gå ner i vikt. Promenader stärker vadmusklerna så att de får lättare att pumpa runt blodet.

Om det känns svårt

De flesta venösa bensår gör inte så ont, men det kan ta lång tid innan de läker. Om man har ont, svårt att sova eller inte kan röra sig som vanligt kan det självklart kännas jobbigt. Därför är det viktigt att man får hjälp mot smärtan och sömnsvårigheterna, men det är också viktigt att man inte isolerar sig på grund av besvären, eftersom det kan göra situationen ännu svårare.

Man ska berätta för sin läkare eller sjuksköterska hur man mår, så att man kan få det stöd och omhändertagande som man behöver.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-05-07
Skribent:

Filippa Nyberg, läkare, specialist i hudsjukdomar, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Redaktör:

Lotta Bergman, 1177.se

Granskare:

Olle Nelzén, kärlkirurg, Uppsala Universitet och Skaraborgs Sjukhus.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge