Seretide Diskus

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Seretide Diskus?

Seretide Diskus är en medicin som man använder regelbundet vid astma och ibland vid KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.

Seretide Diskus innehåller två verksamma ämnen. Det ena heter salmeterol och är ett så kallat beta-2-stimulerande läkemedel. Det andra, flutikason, tillhör läkemedelsgruppen glukokortikoider som oftast bara kallas för steroider eller kortisonläkemedel.

Recept och högkostnadsskydd

Medicinen finns som pulver som man andas in genom en inhalator. Medicinen finns i tre olika styrkor: Seretide Diskus mite, Seretide Diskus och Seretide Diskus forte. Inhalatorn är färdigladdad med 60 doser. En dos av Seretide Diskus mite innehåller 50 mikrogram salmeterol och 100 mikrogram flutikason. En dos av Seretide Diskus innehåller 50 mikrogram salmeterol och 250 mikrogram fluktikason, och varje dos av Seretide Diskus forte innehåller 50 mikrogram salmeterol och 500 mikrogram fluktikason.

Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Astma är en sjukdom som drabbar de nedre luftvägarna och som gör att passagen av luft till och från lungorna försvåras. När man har astma drar bland annat musklerna i luftrören ihop sig. Luftrören blir trånga och det blir tungt att andas.

När man har KOL är flödet av luft genom de mindre luftvägarna i lungorna ständigt nedsatt, till skillnad från astma då man får anfall av andnöd. Vid KOL blir man andfådd, man kan få slemhosta och det kan väsa och pipa när man andas.

Det ena verksamma ämnet salmeterol verkar främst i luftrören och häver muskelkrampen genom att stimulera särskilda mottagare, så kallade beta-2-receptorer, i luftrörens muskler. Då slappnar musklerna av och luftrören vidgas. Effekten kommer inom 10-20 minuter. Full effekt får man efter 2-3 timmar och den varar i 12 timmar.

Flutikason, som är det andra verksamma ämnet, motverkar inflammationen i luftrören och läker irriterad vävnad. Genom att minska inflammationen kan man förebygga astmaattacker och lindra besvären vid KOL. Kortison botar inte astma eller KOL, men det dämpar inflammationen och sjukdomen lugnar ner sig när det gäller astma ofta avsevärt. Full effekt av flutikason får man efter allt ifrån några dagars till flera veckors behandling.

Kortison som man andas in har inte någon snabb effekt utan ska tas varje dag vid astma under en längre period för att ge effekt. Många med astma kan då leva i stort sett som vanligt. Medicinen är inte lika effektiv vid KOL som vid astma och rekommenderas bara för dagligt bruk om man har tydliga besvär.

Hur tar man medicinen?

Utförlig bruksanvisning för hur man andas in medicinen finns i informationsbladet, bipacksedeln, som följer med läkemedelsförpackningen. Det är viktigt att man följer bruksanvisningen noga för att vara säker på att andas in rätt dos. Om man känner sig osäker kan man be sjukvårdspersonal att visa rätt inandningsteknik.

Det finns en viss risk att få svampinfektion i munnen. Därför ska man skölja munnen när man har tagit medicinen.

En dosräknare visar hur många doser som finns kvar.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Samtliga tre olika Seretide Diskus: En vanlig dos vid astma för vuxna och ungdomar över 12 år är 1 inhalation morgon och kväll.

En vanlig dos för barn 4-12 år är 1 inhalation av Seretide Diskus mite morgon och kväll.

En vanlig dosering vid KOL är 1 inhalation av Seretide Diskus forte morgon och kväll.

Om man har glömt att ta en dos ska man ta nästa dos som vanligt.

Viktigt

Det är viktigt att man använder medicinen regelbundet för att den ska ge så bra effekt som möjligt. Även om man efter en tids medicinering känner sig bättre eller bra ska man inte sluta med medicinen utan att fråga läkaren. Man kan annars få mer besvär av sjukdomen.

I början av behandlingen kan man få hjärtklappning och darrningar. Det är ofarligt och övergående.

Om man får en akut, svår astmaattack ska man använda en snabbverkande luftrörsvidgande medicin. Om sjukdomen förvärras eller om effekten av medicinen uteblir eller minskar ska man omedelbart kontakta läkare. Då kan man behöva annan behandling.

Om man tar andra mediciner samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Man ska inte använda vissa mediciner mot svampinfektioner eller vissa blodtrycksmediciner, så kallade betablockerare, samtidigt med Seretide Diskus utan att först rådgöra med läkare.

Biverkningar

Många som använder medicinen kan få hjärtklappning och darrningar, speciellt i början av behandlingen. Man kan också få muskelkramp och huvudvärk. De här biverkningarna brukar försvinna när man har tagit medicinen en tid. En del personer som använder medicinen kan till exempel få hosta eller känna sig hesa och irriterade i halsen. Andra kan få svampinfektion i munnen eller svalget, men man kan undvika detta om man sköljer munnen med vatten efter varje inhalation.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns i dag inte tillräckliga kunskaper om, och i så fall hur, läkemedlet påverkar fostret.

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det är inte klarlagt om de verksamma ämnena passerar över i modersmjölken.

Andra läkemedel som innehåller de verksamma ämnena

Det finns andra läkemedel som innehåller salmeterol och flutikason. Det kan vara bra att veta så att man inte av misstag använder flera mediciner som innehåller samma verksamma ämne, eftersom man då kan få i sig för mycket av ämnet. Exempel på läkemedel som innehåller salmeterol och flutikason i kombination är

  • Seretide Evohaler, Seretide Evohaler mite, Seretide Evohaler forte
  • Relanio.

Exempel på läkemedel som innehåller salmeterol är

Exempel på läkemedel som innehåller flutikason är

  • Avamys nässprej
  • Dymista nässprej
  • Flutide Diskus
  • Flutide Evohaler
  • Flutikason Teva.

 

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när du använder läkemedlet.

När du köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Där står mer om till exempel mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Sök bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats 

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där finns ett elektroniskt formulär att fylla i eller en blankett att skriva ut och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-05-28
Skribent och redaktör:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Helena Almer, läkare, specialist i allmänmedicin samt lung- och allergisjukdomar, Gustavsbergs vårdcentral, Värmdö