Vad är Mirena?
Mirena är ett långtidsverkande preventivmedel i form av ett livmoderinlägg som sätts in i livmodern, en så kallad hormonspiral.
Mirena innehåller hormonet levonorgestrel. Det är ett så kallat gestagen, det vill säga ett konstgjort hormon, som verkar på ungefär samma sätt som ett av kroppens egna könshormoner, gulkroppshormon.
Hormonspiralen kan även användas för behandling av rikliga mensblödningar och tillsammans med östrogen vid behandling av klimakteriebesvär.
Så här fungerar hormonspiralen
Mirena består av en hormonkapsel som är fastsatt på ett T-format plastskelett. Hormonet frigörs under den tid hormonspiralen sitter i livmodern. Hormonet har effekt lokalt i livmodern.
Mirena skyddar mot graviditet genom att göra sekretet i livmoderhalsen tjockare, så att spermierna får svårt att ta sig in i livmodern. Skyddet förstärks också av att slemhinnan i livmodern påverkas så att ett befruktat ägg får svårare att fästa och utvecklas där. Dessutom påverkar spiralen spermiernas rörlighet. Hos en del kvinnor förhindras dessutom ägglossningen, men inte hos alla.
Hormonspiralen ger skydd mot graviditet i fem år från den dag då den sattes in i livmodern.
Eftersom spiralen är T-formad passar den livmoderns form. Längst ned på spiralen sitter två trådar som man ska kunna känna om man för in ett finger i slidan.
Spiralen sätts in och tas ut av läkare eller barnmorska
Mirena är receptbelagd och sätts in av en läkare eller en barnmorska någon gång under mensens första sju dagar.
Mirena kan tas ut av en läkare eller en barnmorska när som helst under menscykeln. När den har tagits ut är det möjligt att bli gravid redan under den första månaden.
Viktigt
Man ska inte använda Mirena om man
- har infektion i underlivet
- är gravid
- har cancer i livmoderhalsen, livmodern eller brösten
- har en leversjukdom eller levertumör
- har blödningar från underlivet som man inte vet orsaken till
- har missbildningar av livmodern och myom.
Man ska kontakta en läkare eller en barnmorska om man
- får plötsliga förändringar av hur man blöder
- inte kan känna spiralens trådar
- kan känna spiralens nedre del
- känner smärta eller obehag vid samlag
- blir gravid
- har ont i nedre delen av magen och det håller i sig länge
- får feber
- får flytningar som man inte känner igen.
Risken för att få en infektion av spiralen, eller att spiralen stöts ut, är något högre för kvinnor som inte har fött barn. Därför rekommenderas inte spiral i första hand till unga kvinnor. Men det kan vara ett alternativ när inget annat fungerar.
Om man tar andra mediciner samtidigt
Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.
Eftersom Mirena har effekt lokalt i livmodern, påverkas effekten troligtvis inte så mycket av andra läkemedel som man till exempel sväljer. Man bör ändå tala om för sin läkare eller barnmorska vilka andra läkemedel man använder.
Biverkningar
De flesta som använder Mirena får förändrade mensblödningar. Det vanligaste är att man blöder mindre och dessutom får de flesta små så kallade stänkblödningar mellan menstruationerna under de första tre månaderna. Hos vissa kvinnor upphör mensen helt en tid efter att hormonspiralen satts in.
En del kan få till exempel minskad sexlust, akne, huvudvärk, ryggvärk, flytningar, spända bröst och förändrad vikt. Andra kan må illa, få ont i magen eller underlivet eller känna sig nedstämda.
Biverkningarna brukar minska efter ett tag.
Det kan hända att hormonspiralen stöts ut från livmodern. Om man misstänker det, till exempel om man känner spiralen när man för in ett finger i slidan, ska man kontakta sin läkare eller barnmorska.
Graviditet och amning
Om man blir gravid ska spiralen tas ut så snart som möjligt eftersom en spiral som sitter kvar ökar risken för missfall. Men i de få fall där hormonspiralen har suttit kvar under hela graviditeten finns inget som tyder på att det påverkat barnen.
Man kan använda hormonspiral när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Det är ytterst osannolikt att barnet påverkas.
