Inderal och Inderal Retard

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Inderal och Inderal Retard?

Inderal och Inderal Retard är läkemedel som bland annat används vid behandling av högt blodtryck och som förebyggande behandling av kärlkramp och migrän. Medicinen används även om man har vissa typer av oregelbunden hjärtrytm och hjärtklappning. Den kan också användas mot darrhänthet.

Inderal och Inderal Retard tillhör läkemedelsgruppen betablockerare och det verksamma ämnet är propranolol.

Recept och högkostnadsskydd

Inderal finns som vanliga tabletter i styrkorna 10 och 40 milligram. Inderal Retard finns som långverkande kapslar, depåkapslar, i styrkorna 80 och 160 milligram. Båda är receptbelagda.

Ibland ingår medicinen i högkostnadsskyddet för läkemedel. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek vad som gäller. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Adrenalin och noradrenalin är hormoner som frisätts när kroppen utsätts för stress, till exempel vid fysisk eller psykisk ansträngning. När halten av dessa hormoner ökar i blodet stiger blodtrycket.

I kroppens blodkärl och i hjärtat finns mottagare för adrenalin och noradrenalin, så kallade betareceptorer, som hjälper till att reglera blodtrycket. Betablockerande läkemedel blockerar dessa mottagare så att hormonerna inte kan utöva sin fulla effekt på dem. På så sätt dämpas hormonernas naturliga effekter i kroppen.

När adrenalinet och noradrenalinet hindras från att verka fullt ut på hjärtat och i blodkärlen, blir rytmen långsammare. Kraften i hjärtats slag dämpas något. Hjärtat får då lättare att arbeta och behöver mindre syre. Betablockerare sänker på det här sättet blodtrycket och minskar risken för kärlkrampsanfall.

Det finns olika sorters betareceptorer i kroppen, till exempel i hjärtat, i blodkärlen och i luftvägarna.

Det verksamma ämnet i medicinen, propranolol, påverkar även betareceptorer i luftvägarna och kallas därför för en icke-selektiv betablockerare. Därför är det viktigt att tala om att man har astma för läkaren som skriver ut medicinen.

Inderal börjar verka efter en till två timmar och effekten varar i minst tolv timmar. Inderal Retard börjar verka efter två till fem timmar och effekten varar i minst tjugofyra timmar.

Hur tar man medicinen?

Inderal tabletter kan sväljas med lite vatten och kan delas. Depåkapslarna, Inderal Retard, bör sväljas hela med lite vatten. De kan även tömmas, men innehållet får ej krossas eller tuggas. De är utformade så att det verksamma ämnet ska frisättas stegvis från kapseln under lång tid. På så sätt får man en jämn och långvarig verkan av läkemedlet med så få biverkningar som möjligt. Därför ska man inte dela, krossa eller tugga på kapslarna.

Läkemedlet är känsligt för ljus och fukt och bör därför förvaras i originalförpackningen.

Medicinen ska tas regelbundet, varje dag. För det mesta märker man inte själv läkemedlets effekt på hjärtat och blodtrycket.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Inderal tabletter tas vanligen två gånger om dagen, medan Inderal Retard tas en gång om dagen. Vid behandling av högt blodtryck och kärlkramp startar man ofta med 160 milligram om dagen. Vid oregelbunden hjärtrytm tas vanligen 40-120 milligram dagligen, mot darrningar och migrän 120-160 milligram dagligen.

Viktigt

Man ska inte använda medicinen om man har astma eller andra lungsjukdomar, där andningen kan påverkas. Den ska inte heller användas vid obehandlad hjärtsvikt, lågt blodtryck, långsam hjärtrytm eller svår påverkan på blodcirkulationen.

Man ska dessutom inte använda medicinen om man har fastat. Det gäller särskilt om man har diabetes och behandlas med insulin eller blodsockersänkande tabletter. Medicinen dämpar den pulsökning som gör att man normalt märker att blodsockret håller på att bli för lågt.

Det är viktigt att aldrig på egen hand avbryta en regelbunden behandling med ett betablockerande läkemedel. Gör man det kan blodtrycket höjas plötsligt och man kan få ett kärlkrampsanfall. En behandling ska alltid avslutas stegvis och i samråd med läkare.

Om man tar andra läkemedel samtidigt

Om man tar flera läkemedel samtidigt finns det risk för att de påverkar varandra. Det gör att man till exempel kan behöva ändra doseringen. Därför ska man alltid försäkra sig om att det går bra att ta andra mediciner, naturläkemedel eller växtbaserade läkemedel samtidigt. Man kan fråga sin läkare eller på ett apotek.

Vissa läkemedel bör inte användas tillsammans med Inderal och Inderal Retard. Några exempel är

  • propafenon, som finns i Rytmonorm och som används mot oregelbunden hjärtrytm
  • verapamil, till exempel Isoptin och Verapamil, som används mot hjärtsjukdomar och högt blodtryck.

Biverkningar

Vissa personer som använder medicinen kan till exempel bli trötta, få kalla händer eller kalla fötter. Andra kan få sömnstörningar, mardrömmar eller bli andfådda.

Eftersom betablockerare fungerar som en skyddande broms på hjärtat och sänker pulsen, kan man märka att man orkar mindre när man anstränger sig. Men att hjärtat slår långsammare är ett av behandlingens mål, och är alltså naturligt vid behandling med betablockerare.

Om biverkningarna är besvärliga bör man kontakta den läkare som skrev ut receptet. Ibland kan det räcka med att byta preparat inom gruppen betablockerare, eller få dosen ändrad, för att biverkningarna ska minska.

Graviditet och amning

Man bör inte använda läkemedlet när man är gravid. Det finns en risk för att fostret kan påverkas, särskilt under sista tredjedelen av graviditeten. Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid.

Man kan använda medicinen när man ammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Om man följer de doseringsanvisningar som följer med läkemedelsförpackningen är det ytterst osannolikt att barnet påverkas. Men man bör ändå rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet mer än tillfälligt.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2013-03-20
Skribent och redaktör:

Ingela Andersson, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Rickard Malmström, docent, Enheten för klinisk farmakologi, Karolinska Institutet, Stockholm