Flutivate

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Vad är Flutivate?

Flutivate är ett starkt verkande kortisonläkemedel som används bland annat vid eksem och psoriasis.

Det verksamma ämnet i medicinen är flutikason.

Recept och högkostnadsskydd

Flutivate finns som kräm. Medicinen är receptbelagd.

Medicinen ingår i högkostnadsskyddet för läkemedel. Högkostnadsskyddet innebär att den kostnad man har för läkemedel som man får på recept minskar stegvis under en tolvmånadersperiod tills man har betalat ett maxbelopp.

Så här fungerar medicinen

Det verksamma ämnet i medicinen, flutikason, dämpar inflammation och minskar därmed svullnad och rodnad. Det dämpar också klåda.

Hur använder man medicinen?

Man smörjer på krämen i ett tunt lager på de hudområden som ska behandlas. Om det inte är händerna som ska behandlas ska man tvätta händerna efteråt för att undvika att få medicinen i ögonen.

Dosering

När ett läkemedel är utskrivet på recept är dosen anpassad efter den person som ska använda medicinen. Därför är det viktigt att följa de anvisningar om dosering som står på etiketten på läkemedelsförpackningen. Då får man bästa möjliga resultat av behandlingen och samtidigt minskar risken för biverkningar.

Man smörjer på krämen 1-2 gånger per dag. När huden blivit bättre kan man ofta minska dosen.

Endast i undantagsfall ska man använda Flutivate på barn under 1 år.

Viktigt

Det är viktigt att kombinera behandlingen med mjukgörande kräm. Då läker huden bättre.

Man ska inte använda medicinen på utslag kring munnen, på öppna sår eller vid hudsjukdomen rosacea.

Kortison kan förvärra en infektion i huden orsakad av till exempel virus eller bakterier. Man ska därför inte använda medicinen om inte infektionen behandlas samtidigt.

Risken för biverkningar är stor om man använder Flutivate i ansiktet. Man ska därför inte använda medicinen i ansiktet om inte en läkare har rekommenderat det. Man ska också undvika att få medicinen i ögonen.

Känsliga områden ska bara behandlas under kort tid. Det gäller till exempel i armhålorna eller ljumskarna.

Om man avbryter behandlingen plötsligt kan hudbesvären blossa upp igen och kan då bli värre än innan behandlingen påbörjades. Man bör därför avsluta behandlingen med att gradvis trappa ner dosen.

Biverkningar

En del personer som använder medicinen kan få klåda. Risken för biverkningar ökar om man använder medicinen på stora hudytor under lång tid eller i ansiktet. Detsamma gäller om behandlad hud täcks med förband.

Graviditet och amning

Man ska rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man är gravid. Det finns en risk att fostret kan påverkas.

Man bör rådgöra med läkare om man behöver använda läkemedlet när man ammar. Det är inte klarlagt om det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken.

Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden beskriver när läkemedlet används, hur det verkar i kroppen, hur man ska ta det och annat som är bra att känna till, som om förmågan att köra bil påverkas. I texten nämns de vanligaste biverkningarna, vanlig dosering och de viktigaste interaktionerna, det vill säga när olika läkemedel påverkar varandra. Texten tar också upp vad som gäller om man är gravid eller ammar.

Den viktigaste källan är den produktresumé, SPC, som ligger till grund då ett läkemedel godkänns för användning. Men även andra kvalitetssäkrade källor används, till exempel Janusinfo när det gäller interaktioner, graviditet och amning. Ibland står det lite olika i källorna. Redaktionen vid 1177 Vårdguiden gör då i samarbete med oberoende experter en bedömning av vad som kan vara rimligt att ta med eller inte ta med. Olika källor vägs mot varandra. Syftet är att hjälpa till att göra ett urval av det som är mest vanligt och viktigt när man använder läkemedlet.

När man köper ett godkänt läkemedel följer det med en så kallad bipacksedel. I den finns fullständig information om läkemedlet. Man kan till exempel läsa mer om mindre vanliga biverkningar och interaktioner. Man kan söka bipacksedlar på Läkemedelsverkets webbplats. 

Rapportera biverkningar

Man kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att man tror att biverkningen beror på läkemedlet, man behöver inte vara säker. Man kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats. Där kan man fylla i ett elektroniskt formulär eller skriva ut en blankett och skicka in.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2012-08-14
Manusunderlag:

Åsa Schelin, farmaceut, Stockholm.

Granskare:

Peter Lidbrink, läkare, specialist i hudsjukdomar,
Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.