Operation av halsmandlar

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

En del barn kan få förstorade halsmandlar som gör det svårare att andas eller svälja. Då kan halsmandlarna behöva opereras bort. Barn och vuxna kan även få halsmandlarna bortopererade om de får upprepade halsinfektioner.

Förberedelser

Eftersom man ska sövas inför operationen måste man fasta, det vill säga inte äta och dricka. Vanligtvis måste man fasta över natten före operationen.

Hur går behandlingen till?

Under operationen ligger man på rygg och munnen hålls öppen med hjälp av ett instrument som håller ner tungan. Det finns olika sätt att operera bort halsmandlarna, till exempel kan de skäras eller brännas bort. Eftersom man är sövd sover man genom hela operationen, som oftast brukar ta mellan 20 och 40 minuter.

Hur mår man efteråt?

Ibland kan man må illa när man vaknar efter operationen. Man får vara kvar på sjukhuset i minst sex timmar för att snabbt kunna få hjälp om man börjar blöda.

Efter operationen har man ont i halsen och smärtan brukar stråla upp mot öronen. Det är bra att ta smärtstillande medicin regelbundet för att slippa få mycket ont. Barn brukar behöva smärtstillande medicin i ungefär en vecka. Tonåringar och vuxna kan behöva ta medicin i upp till två veckor.

Visa mer

Varför ges behandlingen?

Varför ges behandlingen?

  • Förstorade halsmandlar

    Förstorade halsmandlar är den vanligaste anledningen till operation av halsmandlar hos barn.

    Mer information
    Normala samt förstorade halsmandlar hos barn

    Bilden till vänster visar halsmandlarna hos ett friskt barn. På bilden till höger har halsmandlarna blivit förstorade på grund av en infektion och täpper till nästan hela svalget. Om barnet får svårt att andas eller svälja kan halsmandlarna behöva opereras bort.

Halsmandlarna är större hos barn än hos vuxna

Halsmandlarna, de så kallade tonsillerna, är två körtlar som sitter på var sin sida av svalget i höjd med den bakre delen av tungan. Namnet halsmandlar kommer av att körtlarna hos en vuxen person har formen och storleken av en mandel.

Halsmandlarna består av så kallad lymfvävnad, som är en del av kroppens immunförsvar. Liknande vävnad finns också bland annat i en körtel som finns bakom näsan på barn och långt bak på tungan.

Halsmandlarna är större hos barn och krymper sedan gradvis under tonåren. Hos vuxna brukar de vara mycket mindre än hos barn.

Varför opereras halsmandlarna?

Hos vissa barn växer sig körtlarna så stora att de täpper till hela eller stora delar av svalget, så kallade förstorade halsmandlar. Då kan det bli svårt att andas eller svälja och det är den vanligaste anledningen till att halsmandlarna hos barn behöver opereras. Om halsmandlarna helt eller delvis tas bort skapas mer utrymme i svalget.

Det är vanligt att barn samtidigt får körteln bakom näsan bortopererad eftersom den ofta är förstorad och bidrar till andningsbesvären.

Om man upprepade gånger får halsfluss, så kallad tonsillit, kan körtlarna tas bort för att man ska slippa bli sjuk gång på gång. Man ska ha haft halsfluss minst tre till fem gånger under ett eller två års tid eller ha haft en halsböld för att få halsmandlarna borttagna.

Immunförsvaret fungerar bra även utan halsmandlarna

Man klarar sig bra utan sina halsmandlar eftersom det finns skyddande lymfvävnad på andra ställen i svalget som tar över deras skyddande funktion.

Fäll ihop

Hur går behandlingen till?

Hur går behandlingen till?

Viktigt inför operationen

Eftersom man ska sövas med narkos innan operationen måste magsäcken vara tom, annars finns en risk att man kräks under narkosen. Innehållet från magsäcken kan då hamna i lungorna och ge allvarliga andningsbesvär. Därför får man inte äta eller dricka innan operationen. Man får mer information om hur lång tid man måste fasta från den öron-näsa-halsklinik som man ska opereras vid.

Om man använder vissa mediciner kan man behöva göra ett uppehåll en tid innan operationen. Därför ska man alltid tala om för läkaren vilka läkemedel man använder. Det är speciellt viktigt att berätta om man tar läkemedel som tunnar ut blodet, till exempel Waran eller Trombyl.

Vissa smärtstillande och febernedsättande läkemedel ökar risken för blödning och bör därför undvikas tiden före operationen. Om man har feber eller värk går det i stället bra att ta läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

En del mediciner, till exempel antidepressiva läkemedel och naturläkemedel, kan också öka blödningsrisken. Därför ska man tala om för läkaren om man tar något sådant preparat när man får veta att man ska opereras.

Man bör inte vara förkyld

När man har kommit till sjukhuset brukar man få träffa den läkare som ska göra operationen. Läkaren berättar hur operationen kommer att gå till och svarar på frågor. Om man inte är helt frisk bör man inte sövas. Då kan operationen behöva skjutas upp till ett senare tillfälle. Därför ska man tala om för läkaren om man till exempel är förkyld eller nyss har varit det.

På operationsavdelningen

Efter läkarundersökningen brukar man få byta om till sjukhuskläder och lägga sig i en säng innan man körs in till operationsavdelningen. Där får man smärtstillande medicin, antingen i flytande form som man sväljer eller i form av ett så kallat stolpiller som förs in genom ändtarmen.

När man ska sövas

I samband med sövningen får man smärtstillande mediciner eller sömnmedel genom en tunn plastslang, en så kallad venkateter som sätts in i ett blodkärl. Oftast är det en sköterska som sätter venkatetern, antingen i armen eller på handen, med hjälp av en nål som sedan tas bort.

En del barn som ska sövas är rädda eller oroliga för sticket. Då kan barnet först få ett bedövningsplåster på stickstället så att det inte känns lika mycket. För att plåstret ska fungera bra bör barnet få det minst en timme innan sövningen.

Oftast sövs man genom att sömnmedel sprutas direkt i blodet via venkatetern. Om ett barn ska opereras får en förälder alltid följa med in i operationssalen och vara med barnet tills det somnar. Det brukar bara ta ett par minuter. Barn kan också sövas genom att andas in sömnmedel genom en andningsmask. Då kan barnet få venkatern efter sövningen och slipper känna sticket. När barnet har somnat får det ytterligare sömnmedel direkt i blodet.

Halsmandelsoperationen

Under operationen ligger man på rygg och munnen hålls öppen med hjälp av ett instrument som håller ner tungan. Om hela halsmandeln ska tas bort använder läkaren oftast ett skärande metallinstrument eller en blodstillande pincett och en sax. Om bara en del av halsmandeln tas bort används i stället laser, ultraljud eller värme.

När halsmandlarna tas bort blöder man alltid lite i svalget. För att stoppa den blödning som alltid uppstår vid operationen använder läkaren små, bollformade kompresser som trycks på sårområdet eller ett instrument som med hjälp av elektricitet löder ihop de blödande blodkärlen. Om bara den förstorade delen av halsmandeln tas bort används oftast kirurgiska instrumen som skär och blodstillar samtidigt.

Man sover under hela operationen, som oftast tar mellan 20 och 40 minuter.

Efter operationen

När operationen är klar flyttas man till en uppvakningsavdelning. Om det är ett barn som har opererats bör en förälder eller annan närstående vara med barnet på avdelningen.

Ibland kan man må illa när man vaknar, men det brukar gå över ganska snabbt. Man får vara kvar för observation i minst sex timmar efter operationen för att läkaren ska kunna kontrollera att man inte börjar blöda. Beroende på vilket sjukhus man har opererats på får man antingen åka hem samma dag eller stanna kvar till nästa dag. Om man åker hem redan samma dag ska man inte köra bil själv eftersom man kan vara medtagen och trött efter operationen.

Det gör ont i halsen

Efter operationen har man ont i halsen och smärtan brukar ofta stråla upp mot öronen. Man behöver använda smärtlindrande mediciner som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

Såren efter en halsmandelsoperation blir belagda med en gråvit vävnadshinna. Det är ett slags sårskorpa som är kroppens sätt att läka sår inne i munnen.

Ibland kan man få mer ont den tredje dagen efter operationen och det beror på att såret då drar ihop sig. Det är viktigt att ta smärtstillande medicin regelbundet, framför allt första veckan, för att slippa få mycket ont. Barn brukar behöva använda smärtstillande medicin i ungefär en vecka. Tonåringar och vuxna kan ha ont och behöva ta medicin upp till två veckor efter operationen.

För att förebygga inflammationer brukar man också få antiinflammatoriska mediciner som även är smärtstillande, till exempel Voltaren eller Brufen. Man kan få tabletter, men om man har svårt att svälja kan man i stället ta stolpiller genom ändtarmen.

Man behöver vila och ta det lugnt

Eftersom operationssåren kan börja blöda ska man undvika motion och annan fysisk ansträngning de första två veckorna efter operationen. Man får vistas utomhus, men barn behöver stanna hemma från förskola eller skola i ungefär en vecka efter operationen. Vuxna brukar behöva vara hemma från sitt arbete ungefär lika länge.

Att äta och dricka efter operationen

När man har ont i halsen kan det vara svårt att äta och dricka. Därför kan man till att börja med äta flytande kost och stegvis gå över till lättuggad mat. Barn kan få börja med glass, saft eller juice i små portioner för att undvika illamående efter operationen. Sedan kan barnet få välling, soppor och mosad mat. Det kan dröja upp till en vecka innan man så småningom kan börja äta som vanligt.

Om det gör mycket ont är det bra att vänta en timme efter att man har tagit smärtstillande medicin innan man dricker eller äter. Då hinner medicinen verka så att man har mindre ont och det går lättare att få i sig mat och dryck.

Om bara en del av halsmandlarna har opererats bort har man inte lika ont efteråt. Man kan då börja äta vanlig mat snabbare än om hela halsmandlarna har tagits bort.

Komplikationer efter operationen

Mindre än var tionde av alla som opereras får blödningar efter operationen. Risken är störst de första sex timmarna efter operationen och efter ungefär en vecka, när svullnaden lagt sig och sårskorpan börjar lossna. Om man börjar spotta färskt blod eller blodblandad saliv ska man direkt söka hjälp på kliniken där operationen gjordes. Om de har stängt ska man omedelbart ta sig till akutmottagningen på närmaste sjukhus.

Det är inte ovanligt att man får lätt feber på upp till 38 grader dagen efter operationen, men febern brukar snabbt gå över. Om man får högre feber som kommer senare eller om det gör mer ont i svalget, kan det vara tecken på en infektion. Då bör man kontakta kliniken där operationen gjordes. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

De allra flesta blir helt bra

För barn som har haft andningsbesvär brukar det bli lättare att andas direkt efter operationen. Barnet kan fortfarande snarka ett tag eftersom det kan vara svullet i området som opererats, men det brukar gå över efter några dygn.

Om bara en del av halsmandlarna har tagits bort finns en liten risk att den del som finns kvar växer och ger nya bevär.

Om halsmandlarna har tagits bort men en liten del av deras vävnad finns kvar, kan man i ovanliga fall fortsätta att få halsfluss. Man kan då behöva opereras igen, men det är ovanligt.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-12-04
Skribent:

Georgios Papatziamos, överläkare, Öron- näs- och halskliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anna Stjernquist-Desatnik, överläkare, öron-näs- och halskliniken, Universitetssjukhuset, Lund

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge