Kärlek & vänskap

”Jag blir bara så jävla arg! Han gjorde slut med mig bara sådär, på sms. Hur kan man göra så!” Tänkte jag medans jag med bestämda steg gick ner för trappa ut på gården och bort mot parken. Hur är det, frågade T när jag satte mig på bänken bredvid henne. Inte bra, svarade jag och kände hur en tår rann ner för min ena kind och jag började gråta. Hon la mitt huvud mot hennes axel och tårarna hade inget stopp, nu bara rann de. Jag hulkade och snyftade flera gånger innan T tog mig i handen och sa ”kom, vi går hem till mig”.

Jag var och är sårad/arg. Nån dag senare så skickade han en snap med typ 700 röda hjärtan. Vadå? Blev jag mer intressant nu när jag backade lite?

Allt började med att jag och en vän åkte till en punkspelning. Vi träffade massa nya vänner, bl.a. en yngre väldigt gullig kille. Först förstod jag inte att han var yngre, han såg nästan jämngammal ut.

För tre månader sedan träffade jag min nuvarande bästa vän. Det var under en av de sämre perioderna i mitt liv. Han gav mig hoppet tillbaka när jag trodde att jag hade förlorat allt.