Minnesstörningar

Skriv ut (ca 4 sidor)

Om man till exempel har sovit dåligt, haft mycket att göra eller är stressad kan det tillfälligt påverka minnet. Besvären brukar då gå över om man tar det lugnt, mår bra och sover ordentligt. Men om man vid ett flertal tillfällen har haft svårare att komma ihåg saker än tidigare kan det vara tecken på en sjukdom, till exempel depression eller demens.

Skriv ut

Om man har fått sämre minne är det viktigt att först och främst sova ordentligt och försöka undvika stress. Det är bra att äta en varierad, näringsriktig kost och undvika alkohol i stora mängder. Det finns inte någon medicin mot enbart minnesproblem, men om besvären beror på någon sjukdom får man behandling för den.

Symtom

Symtom

Tidiga tecken på minnesstörningar kan vara att man glömmer enkla överenskommelser som tider och platser för möten. Man får svårare att planera, ha framförhållning och engagera sig. Det kan leda till att man får problem med att sköta sitt arbete och andra sysslor som tidigare, till exempel att betala räkningar eller att planera och utföra hushållsarbete.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Om du märker att minnet eller andra hjärnfunktioner inte är som de brukar, ska du i första hand se till att du i övrigt är i balans och mår bra. Du bör försöka sova gott och inte stressa. Om du har en så kallad utmattningsdepression är sömnen särskilt viktig för att minnet ska bli bättre igen.

Hos många äldre personer är ensamhet och brist på stimulans en vanlig orsak till att få problem med minnet. Därför bör du försöka ha kontakt med släkt, vänner eller andra människor. Många tycker att det känns skönt att ha ordning och reda på sin vardag och att ha något att göra varje dag. Genom att vara aktiv kan du minska risken för att få problem med minnet.

Även kosten har betydelse. Varierad och bra sammansatt mat gör att du kan undvika vitaminbrist, som kan skada hjärnans celler och bland annat leda till försämrat minne. Alkohol i för stora mängder är en välkänd orsak till hjärnskador och minnesproblem.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

För att få en vägledning till hur du själv eller en närstående mår kan du ställa några enkla frågor:

  • Fungerar minnet lika bra som förut?
  • Fungerar förmågan att lösa problem, tänka, resonera och att planera så att jag eller min närstående klarar av det dagliga livet?
  • Är sinnesstämning och humör som det brukar vara?

Om svaren på någon av dessa frågor tyder på att du inte mår som du brukar, bör du kontakta en läkare.

Vänta inte för länge

Om problemen med minnet och tankeförmågan inte går över även om du har tagit det lugnt, mått bra och sovit gott under en period, bör du i första hand kontakta din läkare på vårdcentralen eller motsvarande. På orter med större sjukhus finns ofta särskilda minnesmottagningar som du också kan vända dig till.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Du kan alltid ringa telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du behöver genomgå en undersökning som kan förklara varför du har fått besvären. Om du har minnessvårigheter som påverkar ditt liv ska du inte vänta med att söka läkare.

Du blir undersökt på en öppen mottagning om det inte finns särskilda skäl för att du måste läggas in på sjukhus, som till exempel att du har andra sjukdomar som kräver sjukhusvård eller är mycket orolig och förvirrad. Oftast görs en demensutredning av en läkare på vårdcentralen i samarbete med en specialist på ålderssjukdomar, neurologiska eller psykiska sjukdomar.

Flera olika undersökningar görs:

  • Först undersöks hela kroppen. Läkaren uppmärksammar särskilt hjärnan. Minnesfunktioner, tankefunktioner och syn-, språk- och känselfunktioner testas.
  • Blodprover tas för att kontrollera ämnesomsättningen, kalkvärdena och halten av vitamin B12. Om du har låg ämnesomsättning, för höga nivåer av kalk eller brist på vitamin B12 kan det försämra hjärnans funktioner.
  • Ibland genomförs också en skiktröntgen av hjärnan, en så kallad datortomografi. En sådan undersökning kan visa om det finns vissa sjukliga förändringar på hjärnan.
  • Ibland undersöks också den vätska som omger och skyddar hjärnan. Denna vätska finns även nere i ryggmärgskanalen i ryggraden. Ett prov tas genom ett stick i ryggslutet. Provet kan avslöja om det finns proteiner som har läckt ut från skadade nervceller eller om du har en infektion som ligger bakom symtomen.
  • Eventuellt får du också gå till en psykolog och göra olika tester.

En viktig del i undersökningen är din berättelse om hur du upplever att du mår, vad som har hänt och vilka minnesproblem du har. Läkaren behöver få klart för sig vilka besvären är och hur de har utvecklats. Den egna berättelsen ger information och vägledning om vilken sjukdom som kan vara orsak till minnesstörningarna.

En rättighet att få information

Du ska få veta vem du ska kontakta och när för att ta del av svaren efter provtagningar och undersökningar. Du ska också få reda på vart du ska vända dig om du blir sämre.

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får. Vårdpersonalen är skyldig att se till så att du gör det. Ställ frågor. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk  till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns inga läkemedel som hjälper enbart mot minnesproblem. Trots det ska du ändå söka vård, eftersom besvären kan ha orsakats av en sjukdom som behöver behandlas. Om det är en tidigt utvecklad demens i form av Alzheimers sjukdom som ligger bakom finns det möjligheter att lindra symtomen med läkemedel.

Fäll ihop

Vad beror minnesstörningar på?

Vad beror minnesstörningar på?

Förmågan att minnas styrs från flera olika delar av hjärnan. Hjärnans tinninglober är särskilt viktiga för att du ska kunna lära in och komma ihåg saker.

Orsaker till minnesstörningar kan vara

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Publicerad:
2015-04-07
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Lars Olof Wahlund, läkare, professor i geriatrik, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.