Leukemi hos barn

Allmänt

Leukemi innebär att benmärgen börjar bilda ett stort antal sjuka vita blodkroppar som också kallas leukemiceller. De sjuka cellerna tränger undan den friska blodbildningen i benmärgen. Så småningom sprider leukemicellerna sig även till andra organ i kroppen, till exempel levern, mjälten eller till det centrala nervsystemet.

Det finns huvudsakligen två typer av leukemi hos barn: akut myeloisk leukemi, AML och akut lymfatisk leukemi ALL. ALL är vanligast. Åtta av tio barn som får leukemi får ALL. Vart fjärde barn som får cancer, får ALL.

Förutom ALL och AML finns också mer sällsynta leukemiformer, till exempel kronisk myeloisk leukemi, KML, som några barn om året får.

Fler än åtta av tio barn som får ALL blir av med sjukdomen. Sex till sju av tio barn som får AML blir av med sjukdomen.

Symtom

Symtom som kan bero på leukemi är att barnet är blekt och känner sig trött under en längre period. Barnet kan också ofta få blåmärken och blödande sår. Andra symtom kan vara minskad aptit, magbesvär, feber eller att barnet ofta får infektioner. Ibland kan man känna att barnet har svullnader i ljumsken, i magen, på halsen eller i armhålorna. De flesta barn som har leukemi får också ont i skelett och leder. Hos en del barn kommer sjukdomen långsamt, andra barn kan snabbt bli mycket sjuka.

Behandling

Det vanligaste är att barn med leukemi får cytostatika. Barn med ALL får först en intensiv behandling. Därefter ges fler cytostatikabehandlingar i olika omgångar som kan vara olika intensiva. Syftet är att förhindra att sjukdomen kommer tillbaka. Det är vanligt att hela behandlingsperioden pågår mellan två och två och ett halvt år. Under den sista delen av behandlingen brukar barnet kunna få medicinen som tabletter.

Barn med AML får ofta intensiv cytostatikabehandling i ungefär ett halvår.

Ibland kompletteras cytostatikabehandlingen med strålbehandling mot de delar av kroppen där cytostatika har mindre bra effekt, till exempel mot det centrala nervsystemet eller mot testiklarna.

För en del barn räcker det inte med vanlig cytostatikabehandling, utan barnet kan behöva göra en stamcellstransplantation, något som tidigare kallades benmärgstransplantation.

Läs mer i texten om behandling av cancer hos barn.

Vanligt med efterkontroller under lång tid

Alla barn får gå på efterkontroller ganska ofta under flera år, dels för att upptäcka om sjukdomen kommer tillbaka, dels för att se hur kroppen fungerar och utvecklas. Barnet kan behöva gå på kontroller även i vuxen ålder eftersom vissa komplikationer kan komma lång tid efteråt. Det beror på vilken behandling barnet har fått.

Läs mer om när ett barn får cancer.

Senast uppdaterad:
2016-09-26
Redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Hjorth, barnläkare, specialist i cancersjukdomar, Skånes Universitetssjukhus, Lund